Sidor - svenskhandel.se

Nyheter

Nyheter - generell

Den 28 juni 2025 träder den nya tillgänglighetslagen i kraft. Svensk Handel har tagit fram en ny vägledning, exklusiv för dig som är medlem.

Här har vi samlat allt du behöver veta – från lagens grundprinciper till praktiska exempel och uppdateringar från tillsynsmyndigheten Post- och Telestyrelsen (PTS).

Tillgänglighetslagen är en affärskritisk fråga, och med hjälp av vår vägledning kan du förbättra användarupplevelsen, göra din verksamhet mer inkluderande och nå ut till flera.

Vägledningen har tagits fram exklusivt för våra medlemmar – logga in och ta del av den redan idag! 

tillganglighetslagen-en-vagledning.pdf

Frågor och svar om Tillgänglighetslagen - öppen för alla

tillganglighetslagen-fragor-och-svar.pdf

istock-1187328432-(1).jpg

Tillgänglighetslagen: Ny vägledning och Q&A

Företagare över hela Sverige fortsätter att drabbas av telefonibolaget ConnectD, som sedan länge är listat på Svensk Handels Varningslista.

Trots hundratals klagomål och varningar från både drabbade företag och Svensk Handel, fortsätter bolaget sin verksamhet – och de är långt ifrån ensamma.

Vi ser gång på gång hur småföretagare fastnar i avtal de aldrig velat ingå. Det är fullständigt oacceptabelt!

Var på din vakt – bestrid om du känner dig vilseledd!

Mönstret är tydligt och går igen hos flera aktörer. Du blir uppringd av en säljare som påstår sig ringa från din nuvarande operatör – eller att samtalet sker i "samarbete" med din operatör. De lovar ett billigare abonnemang än det du har. 

Men det som i många fall händer är istället att du – ofta under stress – signerar ett mycket dyrt avtal. När avtalet väl landar i din inkorg kan säljaren dessutom ha lagt på ett flertal extra växeltjänster och vidarekopplingstjänster – ofta med en bindningstid på hela fem år. Det kan till och med visa sig att du signerat två separata avtal istället för ett, där avtal nummer två involverar ytterligare en avtalspart, som kan vara ett finansbolag.

Många företagare får en chock när de inser att de sitter fast i långa avtal som de aldrig velat ingå. När de försöker häva avtalet möts de av kalla handen och hot om rättsliga åtgärder. I flera fall har företag erbjudits att "köpa sig loss" för hundratusentals kronor. 

Här vill vi vara tydliga: Känner du dig vilseledd ska du bestrida avtalet!

Fler oseriösa aktörer på marknaden – en växande trend

Vi har sett företag tvingas i konkurs på grund av dessa skamlösa avtal. ConnectD är en av de värsta aktörerna, men de är långt ifrån ensamma. Den här typen av bluffverksamhet är ett växande problem, och vi måste hjälpas åt så att inte fler blir drabbade.

 är en av de mest ihärdiga bluffaktörerna, men det finns fler som använder sig av exakt samma metoder. De ringer företagare, påstår sig vara en befintlig leverantör, stressar fram en signering och binder sedan kunden vid oskäliga avtal.

Om en säljare ringer och stressar dig att signera något – lägg på.

 De seriösa operatörerna arbetar inte så.

man-med-telefon-16x9.png

Varning: ConnectD lurar företag in i dyra och långa telefoniavtal

Rapporten beställdes av den svenska regeringen för att undersöka förutsättningarna för att lagstifta om möjligheten att betala med kontanter, särskilt för nödvändiga varor som mat och bränsle. Den utforskar också andra åtgärder för att säkerställa att kontanter fortsätter att fungera som betalningsmedel i Sverige.

Utredningen presenterade den 19 december 2024 och ligger nu ute på remiss.

Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren, med många banker och handelsföretag samt konsumenter som övergår till digitala betalningar. Inom den fysiska detaljhandeln är över 90% av alla köptransaktioner gjorda med kort och endast ca 7% med kontanter.

Dock finns det fortfarande grupper i samhället, såsom äldre och de som är digitalt eller ekonomiskt exkluderade, som är starkt beroende av kontanter.

Handelsföretag som säljer livsmedel samt apotek bör vara skyldiga att acceptera kontanter. Även den offentliga sektorn som tar avgifter för tjänster, vård, bilbesiktning med flera. 

Banker ska ta ett större ansvar och erbjuda tjänster för att sätta in och ta ut kontanter, och se till att dessa tjänster finns tillgängliga överallt i landet. Bankerna måste säkerställa att privatpersoner och företag ska kunna sätta in pengar på ett konto.

Staten bör spela en central roll i att säkerställa tillgången och funktionen av kontanter och därmed upprätthålla en robust infrastruktur. Detta inkluderar eventuellt att subventionera vissa aspekter av kontantinfrastrukturen för att säkerställa att den förblir livskraftig.

Svensk Handel vill se att staten tar ett större ansvar

Kontanthanteringen är redan idag en utmaning. Utredningen lyfter fram att infrastrukturen är bräcklig och föreslår högre krav på bland annat bankerna. Det är ett steg i rätt riktning.

Svensk Handel menar att staten har ett avgörande ansvar i frågan. Om staten kräver att handeln ska hantera kontanter, behöver de också ta ett ökat operativt och finansiellt ansvar.

Det är inte rimligt att handeln ska bära samtliga kostnader och risker för att upprätthålla kontanthanteringen.

Möjligheten att kunna genomföra betalningar är grundläggande för att samhället ska fungera. Det gäller även i fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. De digitala betalningar som konsumenter och företag är beroende av är normalt effektiva men gör oss samtidigt sårbara. Även enstaka och tillfälliga störningar i elektroniska kommunikationer får stora effekter i olika delar av samhället, inte minst inom betalningsområdet. Av olika anledningar ser vi idag allt fler störningar, samtidigt som cyberattacker sker kontinuerligt.

Ökade störningar och det försämrade säkerhetsläget gör att lösningar som möjliggör betalningar offline blir allt viktigare, främst för handeln som förser samhället med livsnödvändiga varor via dagligvaruhandeln och apoteken. Det befintliga digitala betalningssätt som har mest användare är kortbetalningar med debet- och kreditkort. Infrastrukturen och processer för offlinebetalningar med kontokort finns delvis på plats och används, såväl inom handeln som under flygresor. Idag står kortbetalningar för drygt 90 % av alla transaktioner inom den fysiska handeln i Sverige.

Merparten av tekniken, infrastrukturen och processer finns idag även om det fortfarande finns en hel del att åtgärda. Den stora utmaningen vid offlinebetalningar är vem som står för risken. 

De involverade aktörer som bär någon risk är kortnätverken, kortutgivaren och/eller handlaren. Denna fråga är central i arbetet med den svenska modellen för kortbetalning i offlineläge. 

Riksbanken har ett övergripande ansvar för betalningar ska kunna ske i Sverige. I en arbetsgrupp, Civil Beredskap Betalningar, har Riksbanken samlat samtliga intressenter kring kortbetalningar för att diskutera och arbeta fram en svensk modell för kortbetalningar i offlineläge. Svensk Handel tillsammans med Axfood, Apoteket, Coop och ICA medverkar i detta arbete. Detta arbete pågår under för tillfället med målsättning att ha ett färdigt förslag juni 2025.    

Svensk Handel bevakar den här viktiga frågan noga och fortsätter att publicera uppdateringar när nyheter finns.

sedlar-16x9.png

En uppdatering om kontantutredningen och kontanter i handeln

I sociala medier och på debattsidor uppmanas till bojkott av matbutiker, därför finns det anledning att föra fram fakta kring matpriserna.

Dagligvaruhandelns betydelse för Sverige kan inte överskattas. 

Totalt arbetar drygt 110 000 personer i dagligvaruhandeln. En tredjedel av de som arbetar inom dagligvaruhandeln är under 25 år. Cirka en av fyra anställda i dagligvaruhandeln har utländsk bakgrund. För många är branschen det första mötet med arbetslivet.  

Det är viktigt att falska uppgifter om branschen inte får stå oemotsagda. Här bemöter vi några av de mest felaktiga påståendena:

butikshundringen-(1080-x-1350-px).png

prisutveckling.png

Svensk Handel kommer även fortsättningsvis att stå upp för våra medlemsföretag, och arbeta för en nyanserad diskussion kopplad till frågan om matpriserna. 

sanningsskylt.png

Fakta och myter om matpriserna

Utredningen presenterades den 19 december 2024 och ligger nu ute på remiss.

Kontantutredningen – sammanfattning ur detaljhandelsperspektiv

Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren, då banker och handelsföretag samt konsumenter övergår till digitala betalningar. Inom den fysiska detaljhandeln genomförs över 90 procent av alla transaktioner med kort och endast ca 7 procent med kontanter.

Inom ramen för utredningen har tre huvudsakliga områden identifierats där förslag om åtgärder presenteras.

Staten bör spela en central roll i att säkerställa tillgången och funktionen av kontanter och därmed upprätthålla en robust infrastruktur. Detta inkluderar eventuellt att subventionera vissa aspekter av kontantinfrastrukturen för att säkerställa att den förblir livskraftig. 

Riksbanken får ett utvidgat mandat som innefattar åtgärder i egen regi eller som stöd till marknadens aktörer.

Rapporten tar upp oro över att kontanter används för olagliga aktiviteter som penningtvätt. Den föreslår åtgärder för att minska dessa risker, såsom att sätta gränser för kontanttransaktioner och förbättra tillsyn och reglering.

Utredningen föreslår inga specifika åtgärder för kontanter i beredskapssituationer, förutom att upprepa ett tidigare förslag från Betalningsutredningen. Det innebär att Skatteverket ska kunna ge undantag från skatteförfarandelagen vid större störningar i de elektroniska betalsystemen. Utredningen säger också att det är viktigt att undersöka och införa funktioner för betalkort som kan användas utan el eller internet, så kallad offlinefunktionalitet.

sedlar-vaxling.jpg

Kontantutredningen – sammanfattning utifrån ett detaljhandelsperspektiv

Nu är årets D-Congress avslutat. Ett superintensivt och fullbokat evenemang, med talare och deltagare från hela världen. 

Oavsett om du var på plats eller inte, finns nu möjligheten att se alla inspirerande samtal och insiktsfulla paneler i efterhand.

Vad sägs om Svensk Handels Martin Kits i samtal med statsminister Ulf Kristersson? Eller seminariet om hur vi stoppar inflödet av paket från Kina, där Magnus Nikkarinen, EU-parlamentarikerna Arba Kokalari och Helena Storckenfeldt samt Anna-Karin Dahlberg från Lindex delar sina perspektiv?

dc-playbild.png

D-Congress 2025 lever vidare online!

Efter att ha väntat i ett år kunde äntligen dörrarna öppnas till D-Congress 2025.

Dörrarna öppnade efter lunch på onsdagen, och först upp på scen var Svensk Handels vd, Sofia Larsen. Därefter kunde deltagarna välja och vraka bland intressanta ämnen att ta del av. Allt från framtidens betalmetoder till det svenska second hand-undret behandlades. 

Men den riktiga inledningen av D-Congress 2025 måste anses vara när statsminister Ulf Kristersson intog scenen inför en fullsatt kongressal, där han pratade om hur Sveriges konkurrenskraft ska stärkas. Ett högst relevant ämne för Handelslandet Sverige.

Med D-Congress 2025 officiellt invigt fortsatte det intensiva schemat på samtliga talarscener. Förhoppningsvis får deltagarna en god natts sömn, för i morgon är det dags för mer D-Congress, från morgon till kväll!

statsministern-dc.jpg

Statsministern inledde D-Congress 2025

Svensk Handel har växlat avtalskrav med Handelsanställdas förbund.

Det är ett omfattande avtal och cirka 80 000 medarbetare berörs. Dennis Lager leder förhandlingarna från Svensk Handels sida.

Se intervjun med Dennis Lager i avsnitt 4 av Avtalsnytt där vi följer utvecklingen i årets avtalsrörelse. Programledare är Svensk Handels kommunikationschef Hans Tjernström.

Vi är lyhörda för vad våra medlemsföretag uttrycker och det handlar egentligen om ekonomi, ekonomi och ekonomi. Handeln befinner sig i en väldigt, väldigt utsatt situation. En utgångspunkt för årets avtalsrörelse är att vi verkligen håller oss inom märket.

avtalsnytt-4-play.png

Avtalsnytt 4: Kravväxling för handelns tjänstemannaavtal

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Märkessättningen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2025

Avtalen som förhandlas av Svensk Handel