Nyheter - debattartikel

Naturvårdsverket måste ha de resurser som behövs för att alla producenter ska ta ansvar för insamling och återvinning av sina förpackningar.

Debattartikel införd i Altinget 14 maj 2024:

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden, skriver debattörerna.

Producenter med producentansvar för förpackningar

Den 1 januari 2024 trädde den nya producentansvarsförordningen i kraft, som innebär ett utökat ansvar för producenter som sätter en förpackad vara på den svenska marknaden. Syftet är att öka insamling och återvinning, vilket producenterna finansierar. Våra producenter välkomnar detta och är beredda att ta det utökade ansvaret, men då krävs att Naturvårdsverket tar sitt ansvar som tillsynsmyndighet.

Utöver de kostnader som den nya förordningen medför för producenterna, tillkommer kraftigt ökade kostnader de närmaste åren. Fastighetsnära insamling av förpackningar ska vara införd i hela Sverige senast den 1 januari 2027 så att fler förpackningar ska källsorteras för återvinning.

För att den nya förpackningsförordningen ska fungera fullt ut krävs att alla producenter ansluter sig till en godkänd producentansvarsorganisation, vilket är ett krav i förordningen. Det räcker inte att vissa företag är samvetsgranna och tar ansvar för att finansiera insamlingen och den ökade återvinning som behövs för att nå Sveriges återvinningsmål. Alla måste bidra, men så ser inte verkligheten ut i dag.

Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet och ansvarar för uppföljning av producentansvaret. Vi uppskattar att det i dag finns mer än 3 000 företag som inte är anslutna och därmed undkommer kostnaderna för insamling och återvinning av sina förpackningar. Tillsammans står de för flera hundra miljoner kronor i uteblivna förpackningsavgifter varje år. Det är oacceptabelt att ansvarstagande företag tvingas ta hela kostnaden som den nya förordningen medför, medan andra kan komma undan.

Konkurrensfördel för företag som friåker

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden. Bristen på aktiv och uppsökande tillsyn innebär att konsekvenserna i dag är obefintliga och företagen tillåts ”friåka” på de som tar ansvar. Det är alltför enkelt att undvika det lagstadgade ansvaret att vara ansluten till en producentansvarsorganisation.

De ekonomiska incitamenten är uppenbara. Genom att inte vara med och finansiera de ökande kostnaderna, kan företagen ta ut ett lägre slutpris på sin produkt mot konsument. Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Dagligvaruleverantörerna, Svensk dagligvaruhandel, Svensk handel, Sveriges bryggerier och Sprit & vinleverantörsföreningen representerar en stor del av de drygt 8 000 producenter som är anslutna till Näringslivets producentansvar och vi gör vad vi kan för att alla ska ta sitt lagstadgade ansvar.

Vi uppmanar regeringen att säkerställa att Naturvårdsverket har de resurser, verktyg och den kompentens som behövs. I slutet på mars inkom Naturvårdsverket med en hemställan till regeringen där de efterfrågar ökade medel för tillsyn, något som skulle innebära än högre framtida tillsynskostnader för ansvarstagande företag. I dag betalar de företag som tar producentansvar en årlig tillsynsavgift på 1 250 kronor till Naturvårdsverket, en avgift som sammantaget motsvarar cirka 10 miljoner kronor per år.

Det är hög tid att Naturvårdsverket agerar på sitt tillsynsansvar och faktiskt nyttjar de förutsättningar som de redan har till sitt förfogande. Det är möjligt att det finns behov att öka tillsynsavgiften, men oavsett avgift förutsätter vi leverans i form av faktiskt agerande från Naturvårdsverket. Endast med aktiv och tillräcklig tillsyn kan vi få konkurrens på lika villkor för företag i Sverige och ett producentansvar som fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Jörgen Friman, Vd Dagligvaruleverantörerna

Karin Brynell, Vd Svensk dagligvaruhandel

Anna-Karin Fondberg, Vd Sveriges bryggerier

Kent Persson, Styrelseordförande Sprit & vinleverantörsföreningen

Kosmetika, tomma forpackningar.jpeg

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Nyheter - säkcenter

Går det att ansöka om tillträdesförbud där förbudet gäller hela kedjor i stället för enstaka butiker?

Vi har fått flera frågor om tillträdesförbud på senare tid och jag ska försöka besvara din fråga så gott jag kan.

 att ansöka om tillträdesförbud mot en och samma person för flera butiker i samma kedja. Det betyder att varje butik måste ansöka enskilt och prövas av åklagare och att det enda sättet att en och samma person ska beläggas med tillträdesförbud mot en hel kedja är om alla butiker i kedjan på samma ort får beviljade ansökningar.

Svensk Handel arbetar fokuserat med opinions- och påverkansarbete mot politiker och andra makthavare och tillträdesförbudet och hur det appliceras är en viktig fråga för oss. Vi anser att det är rimligt att utöka tillträdesförbudslagstiftningen till att erbjuda möjligheten att neka personer tillträde till hela kedjor på en och samma ort. Om en person meddelas tillträdesförbud till en kedjas butik på orten, är det sannolikt att personen tar sig till nästa butik och fortsätter sitt oönskade beteende där i stället. Den lagstiftning som skulle ha en förebyggande funktion kan på så vis sägas fylla sitt syfte. I annat fall riskerar man att problemet bara flyttas runt mellan butiker och att den administrativa bördan för åklagare och polis att hantera ett tillträdesförbud för varje butik som finns i en kedja ökar.

Här hittar du mer information om hur du ansöker och hur vi på Svensk Handel arbetar med frågan

Erik Mangen, Säkerhetsexpert, Svensk Handel

manadens-sakerhetsfraga.jpg

Månadens fråga - Kan vi ansöka om tillträdesförbud till en hel butikskedja?

Söktjänster på nätet har blivit nyckel­verktyg för kriminella. Regeringen måste stoppa detta utnyttjande av lagstiftningen.

Debattartikel införd i Svenska Dagbladet 13/5 2024:

 i Sverige är system­hotande och utgör ett hot mot vår demokrati och mot människors trygghet och säkerhet. Den finansieras i hög grad genom bedrägerier, stölder och tillgrepps­brott, vilka enligt Brotts­förebyggande rådet stod för 41 procent av alla brott förra året. Antalet bedrägerier växer snabbt, framför allt bedrägerier genom så kallad social manipulation, där bedragaren övertygar offret att självt utföra en överföring av pengar. Enligt polisen ökade antalet anmälda bedrägerier och brottsvinster från bedrägerier under förra året med 22 procent.

Vid bedrägerier använder sig de kriminella enligt polisen i stor utsträckning av person­uppgifter som olika söktjänster tillgängliggör på sina webbplatser, vilket möjliggörs av att de har beviljats ett frivilligt utgivnings­bevis som ger grundlags­skydd till webbplatsen enligt yttrande­frihets­grundlagen. På så vis kan de fritt publicera person­uppgifter utan personers tillåtelse, och dessutom ta betalt för det. Det står också fritt för vem som helst, även kriminella, att ansöka om frivilligt utgivnings­bevis och starta en söktjänst.

 är inte förenlig med bestämmelserna i EU:s dataskydds­förordning (GDPR). Med ett frivilligt utgivnings­bevis ges möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtna att publicera enligt GDPR. Det beror på att lagstiftaren anser att all information ska vara offentlig och att detta väger tyngre än en medborgares rättighet till privatliv och skydd mot kriminalitet. Så ser det inte ut i andra jämförbara länder. Ett ytterligare problem är att man som användare av dessa söktjänster kan vara anonym samt att man som privatperson – till skillnad mot när någon tar en kredit­upplysning – inte får någon notifiering om att någon inhämtat ens person­uppgifter.

Dessa förhållanden ger kriminella fritt spelrum att på ett enkelt och systematiskt sätt kartlägga potentiella offer baserat på söktjänsternas sammanställda information om ålder, civilstånd, inkomst, hur man bor, telefonnummer och vilken bil man äger. Därefter kan de använda informationen för att göra massutskick av bedrägliga SMS eller ringa potentiella offer som luras att lämna ut bankkoder eller logga in med bank-ID. Genom den snabba utvecklingen av AI ökar också risken markant för ännu mer effektiva och sofistikerade bedrägeri­attacker. Informationen som söktjänsterna tillhandahåller kan också användas vid våldsbrott såsom sprängningar och skjutningar.

 är unik och värdefull och bör värnas. Samhället står dock i ständig förändring och vår värld ser helt annorlunda ut nu än den gjorde när offentlighets­principen tillkom år 1766. Mycket har också hänt sedan yttrande­frihets­grundlagen anpassades till internet 2003, vilket gjorde söktjänster tillåtna. Givet samhällets och teknologins snabba utveckling måste även våra principer och lagstiftning löpande anpassas för att vara ändamåls­enliga.

Regeringen gav i oktober 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över grundlags­skyddet för söktjänster som offentliggör person­uppgifter. Vi välkomnar detta och ser en grundlags­ändring som helt nödvändig. Uppdraget ska dock inte redovisas förrän i november 2024 och även om utredningen förordar en grundlags­ändring tar den i sin tur mellan 3–5 år att genomföra. Under tiden kommer person­uppgifter från olika söktjänster fortsatt att användas av den organiserade brottsligheten.

Vi beklagar denna tidsutdräkt och uppmanar därför regeringen att, utöver eventuella ändringar i grundlagen som utreds, agera snabbt och uppdatera dataskydds­lagen alternativt offentlighets- och sekretess­lagen för att begränsa kriminellas tillgång till person­uppgifter i syfte att begå brott mot enskilda. Vi vill att regeringen skyndsamt lagfäster medborgarnas rätt att inte få sina person­uppgifter publicerade via privata söktjänster utan att själv kunna kontrollera vilka person­uppgifter som finns tillgängliga, samt att begränsa och reglera söktjänsternas möjlighet att ladda ner hela svenska folkets data.

Samtidigt är det givetvis viktigt att myndigheter och andra aktörer som arbetar med att bekämpa organiserad brottslighet även fortsatt har tillgång till person­uppgifter, samt att arbets­givare kan göra nödvändiga säkerhets­kontroller. Detta är något regeringen bör ta i beaktande när lagstiftningen ses över.

 den organiserade brottsligheten har alla aktörer i samhället – politiker, myndigheter, polisen, banker och andra privata företag – ett ansvar och en viktig roll att spela. Nu måste hela civilsamhället kraftsamla för att stärka samhällets motstånds­kraft. Vi måste jobba på alla fronter samtidigt och lagstiftningen måste snabbt anpassas efter den samhälls- och brotts­utvecklingen vi ser.

Grundlagen ska vara ett skydd för oss alla och inte ett verktyg för kriminella. Så länge kriminella enkelt kan identifiera och kartlägga potentiella offer via söktjänster kommer vi inte kunna råda bot på den organiserade brottsligheten och den bedrägerivåg som följer i dess spår.

ordförande, Pensionärernas Riksförbund

förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund

riksdagslogo-16x9.png

Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter

Nyheter - generell

De två lagstiftningarna är nu antagna i EU-parlamentet. Svensk Handel berättar mer om vad som gäller.

Due Diligence ställer krav på företag att granska sina värde- och leverantörskedjor. Syftet är att säkerställa att såväl sociala som miljömässiga problem åtgärdas så snart de identifieras, oberoende om dessa uppstått i andra länder. Forced Labour syftar till att säkerställa att inga produkter på EU:s marknad har producerats under tvång.

 kommer följande att infasning ske för företagen:

Det betyder att denna lagstiftning inte direkt omfattar företag med mindre än 1000 anställda eller har minst 450 miljoner Euro i årlig omsättning. Det betyder dock inte att medelstora och mindre företag inte kommer att beröras.

Även om det till antalet kommer vara ett mindre antal företag som omfattas så står de för en stor del av omsättningen i handeln. Dock är det viktigt att komma ihåg att alla företag som har affärsrelationer med dessa företag kommer förväntas inkomma med information om hur företaget bedriver sitt aktsamhetsarbete.

kommer i kontrast till Due Diligence att direkt gälla alla företag, oberoende av storlek, samt alla typer av produkter. Lagstiftningen förbjuder produkter tillverkade med tvångsarbete från att exporteras och säljas på EU:s marknad. Den fastställer också regler för utredningar, beslut och hur man ska hantera bevisade fall av tvångsarbete, vilket kan inkludera indragning och omhändertagande av en produkt.

Lagstiftningen ska ses som ett komplement till aktsamhetskraven som kommer och syftar bland annat till att säkerställa att EU kan hindra produkter från att komma in i EU, där staten i de exporterande länderna sanktionerar arbetsvillkor som är oacceptabla.

Innan båda lagarna kan träda i kraft måste EU-rådet godkänna dem samt att de ska publiceras i EU:s officiella tidning. Due Diligence väntas träda i kraft och börja tillämpas från mitten av juni 2024. Det väntas dröja till hösten 2024 med Forced Labour för att lagstiftningen sedan ska börja tillämpas från slutet av 2027 i medlemsländerna.

eu-1715158369.png

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Svensk Handel bjuder in till webbinarium som är inriktat på att förklara och reda ut centrala aspekter av den kommande EU-lagstiftningen.

Som stöd i omställningsarbetet bjuder Svensk Handel nu in handelsföretagen till ett informativt webbinarium kl. 12:00-12:50 den 4 juni, som är inriktat på att förklara och reda ut centrala aspekter av den kommande EU-lagstiftningen, och hur företagen bäst förbereder sig.

Webbinariet kommer att ge deltagarna en grundlig genomgång av vad de viktigaste lagstiftningarna kommer att innebära för handelssektorn. För att ge de mest relevanta och praktiska råden har vi samlat en panel relevanta personer:

Deltagarna kommer att få värdefulla insikter om hur de kan förbereda sina företag för att inte bara uppfylla de nya kraven utan också utnyttja möjligheterna som en mer hållbar affärsmodell erbjuder. Webbinariet kommer att täcka allt från grundläggande förståelse av lagstiftning till strategier för att effektivt implementera hållbara arbetsmetoder som gynnar både miljön och företagets konkurrenskraft.

Detta webbinarium är särskilt relevant för dig som är verksam på ett mindre eller medelstort företag inom handeln, men oavsett storlek på företag är du varmt välkommen med din anmälan.  

Vi ser fram emot att välkomna dig till ett engagerande och informativt webbinarium.

eu-webbinarium-webb.jpg

Webbinarium: Hur ska företagen hantera EU:s hållbarhetslagstiftning?

Svensk Handel har fått möjlighet att svara på Trafikverkets inriktningsunderlag inför den kommande infrastrukturpropositionen.

Vi betonar i vårt remissvar handelns behov av fungerande transporter i hela kedjan. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för både effektiva och hållbara transporter. 

De här frågorna är under kommande år bland de viktigaste för alla som arbetar med transporter och infrastruktur.

näringspolitisk expert för infrastruktur på Svensk Handel

Vi stöder Trafikverkets ambitioner men oroas över kostnadsökningar och den växande underhållsskulden.

Några andra centrala punkter som Svensk Handel tar upp i sitt remissvar är:

 Svensk Handel är redo att samarbeta för en hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur och ser nu fram mot höstens infrastrukturproposition och möjligheten att diskutera frågan vidare för handelns bästa. 

lastbilar-parkering-ovanifran.jpg

Svensk Handel uppmanar till helhetsperspektiv på infrastruktur

24 april antog EU-parlamentet förordningen Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR), som bland annat ska minska förpackningsavfall.

Förordningen kommer att ersätta det nu gällande direktivet och bidra till en mer harmoniserad tillämpning av regler på området. Reglerna är en central del i att minska förpackningsavfallet inom EU eftersom de bland annat innehåller mål för återanvändning, förbud mot att använda vissa engångsförpackningar och krav på att aktörer ska minimera användningen av förpackningar.

Svensk Handel ställer sig generellt positivt till att reglerna är harmoniserande, och att tydligare krav ställs på att förpackningar ska vara materialåtervinningsbara. Utmaningarna ligger dock i att reglerna är detaljerade och i vissa delar införs utan tillräckligt grundliga analyser.

Förordningen ställer också krav på att förpackningar ska vara återvinningsbara och innehåller regler för märkning. Slutbehandling av förordningen kommer att ske i EU-rådet under hösten. Därefter kommer de nya reglerna börja tillämpas 18 månader efter att PPWR trätt i kraft, troligtvis från och med mitten av 2026.

eu---ppwr.png

EU:s Packaging and Packaging Waste Regulation antagen i EU-parlamentet

Den 23 april 2024 antog EU-parlamentet direktivet om Right to repair.

Direktivet ställer krav på tillverkare att erbjuda reparation till rimliga priser och väntetider, även efter att den lagstadgade garantiperioden har gått ut. Även om grundtanken med direktivet är god och något som Svensk Handel står bakom, så finns det oklarheter som bör redas ut innan direktivet mynnar ut i nationell lagstiftning.

 I grunden stödjer Svensk Handel åtgärder som främjar reparationer då lagstiftningen syftar till en mer hållbar konsumtion. Det finns dock ett antal frågeställningar som måste hanteras utifrån tillgång och tillgänglighet till reservdelar som måste vara proportionerlig, hållbar och säker. Lagstiftningen behöver vidare vara harmoniserad så att det inte blir olika lagstiftning på olika marknader.

Innan lagen kan träda i kraft måste dock EU-rådet godkänna direktivet samt att det ska publiceras i EU:s officiella tidning. Efter det har medlemsländerna 24 månader på sig att införa direktivet i nationell lagstiftning.

tvattmaskiner.jpg

EU:s Right to repair antagen i EU-parlamentet

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Lagar och regler

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Månadens fråga - Kan vi ansöka om tillträdesförbud till en hel butikskedja?

Stoppa utnyttjandet av personuppgifter

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Webbinarium: Hur ska företagen hantera EU:s hållbarhetslagstiftning?

Svensk Handel uppmanar till helhetsperspektiv på infrastruktur

EU:s Packaging and Packaging Waste Regulation antagen i EU-parlamentet

EU:s Right to repair antagen i EU-parlamentet

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Lagar och regler

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Månadens fråga - Kan vi ansöka om tillträdesförbud till en hel butikskedja?

Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Webbinarium: Hur ska företagen hantera EU:s hållbarhetslagstiftning?

Svensk Handel uppmanar till helhetsperspektiv på infrastruktur

EU:s Packaging and Packaging Waste Regulation antagen i EU-parlamentet

EU:s Right to repair antagen i EU-parlamentet

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Stoppa utnyttjandet av personuppgifter