Medling och konflikt
När parterna går in i förhandlingar är ambitionen att komma överens om ett nytt kollektivavtal innan det gamla avtalet löper ut. Målsättningen är också att försöka nå en uppgörelse utan stridsåtgärder.
Under den tid som ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket innebär att ingen av parterna kan vidta stridsåtgärder mot den andra parten för att få ändringar i avtalet. Men när avtalet löpt ut upphör fredsplikten att gälla.
Varsel om stridsåtgärd
Om parterna har svårt att enas om nya villkor i avtalen kan någon av parterna varsla om stridsåtgärd (konflikt). Stridsåtgärden får inte träda i kraft förrän avtalet löpt ut. Exempel på stridsåtgärder från fackets sida är strejk eller övertidsblockad. Lockout är en stridsåtgärd som arbetsgivarparten kan vidta.
Ett varsel om stridsåtgärd ska lämnas till motparten minst sju arbetsdagar innan den planerade stridsåtgärden ska bryta ut.
Medlare utses
Om någon av parterna varslar om stridsåtgärd utser Medlingsinstitutet medlare som ska hjälpa parterna att närma sig varandra och enas om ett nytt kollektivavtal. Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som bland annat har som uppgift att medla i arbetstvister.
Medlarna kan inte tvinga parterna att ingå ett kollektivavtal, men de sätter sig in i parternas krav och kan lämna förslag till avtal (bud) som varje part bara kan anta eller förkasta i sin helhet.
När förhandlingarna är klara tecknas ett nytt kollektivavtal och vi får återigen fredsplikt på arbetsmarknaden.
- Ämne:
- avtalsrorelsen
- Publicerad:
- 2019-12-20
- Senast uppdaterad:
- 2023-01-28