Vad är en avtalsrörelse?

I Sverige finns cirka 50 arbetsgivarorganisationer och cirka 60 fackförbund, som tillsammans tecknar över 650 kollektivavtal. Ett kollektivavtal löper vanligtvis på viss tid, och hur lång den tiden ska vara avgörs i förhandlingarna. Tre år är en vanlig löptid, men kortare avtalsperioder på ett eller två år kan också förekomma. Det innebär att det är vanligt att vi har avtalsrörelse vart tredje år, men att det också kan vara oftare. 

Läs mer om kollektivavtal. 

Konfliktreglernas betydelse 

Under den tid som ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket innebär att ingen av parterna kan vidta stridsåtgärder mot den andra parten för att få ändringar i avtalet. Men när avtalet löpt ut upphör fredsplikten att gälla.  

Ett fackförbund kan då varsla om stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav. Arbetsgivarna kan svara med lockout – utestängning från arbetsplatsen. 

Först när nya avtal tecknats, är fredsplikten säkrad på nytt. 

Märkessättningen 

Under 1970- och 1980-talen hade Sverige en period av höga nominella löneökningar, det vill säga höga avtalade löneökningar i kollektivavtalen. Det bidrog i sin tur till hög inflation. Den höga inflationen urholkade värdet av löneökningarna, de anställda fick mindre för pengarna, och ledde till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Det är skälet till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011) och att arbetsmarknaden i stort ställde sig bakom ett nytt sätt att se på kollektivavtalsförhandlingarna i Sverige. 

Sedan 1997 har vi därför ordningen att parterna inom industrin ska ”sätta märket” i avtalsrörelserna. Med det menas att den löneökning industrins parter kommer överens om i sina avtal agerar märke, det vill säga bestämmer löneökningstakten, även för resterande delar av svensk arbetsmarknad. 

Läs mer om Märket.