Sidor - svenskhandel.se

Minskat konsumtionsutrymme i kombination med en rekordsvag krona skapar stora utmaningar för svenska handelsföretag.

Handeln är en av näringslivets största arbetsgivare och drygt var tionde person som har ett jobb att gå till arbetar inom handeln. Totalt handlar det om cirka 600 000 jobb. Det pressade ekonomiska läget har inneburit försäljningen sjunkit som en sten och handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Läget är mycket tufft för många företag. Svensk Handel anser att behovet av reformer är stort – såväl på kort sikt för att dämpa krisen, som på längre sikt för att stärka svensk konkurrenskraft.

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Konkurrensen inom handeln sker globalt men priserna sätts lokalt. Idag tvingas svenska handelsföretag bära högre arbetskraftskostnader, högre skatter och ett tuffare regelverk. Vi vill se konkurrens på lika villkor.

40-tal reformer för stärkt konkurrenskraft

Svensk Handels näringspolitiska program innehåller förslag på ett 40-tal reformer. Det handlar om att stärka den svenska handelns internationella konkurrenskraft, gynna företagens ambitiösa hållbarhetsarbete och ta krafttag för en trygg och säker handel.  

- Vi har högt ställda förväntningar på regeringen. Vi efterlyser en företagsvänlig politik som fokuserar på att ge rätt förutsättningar för handeln. Det är den bästa medicinen för att behålla de jobb vi har men också för att på sikt skapa nya friska jobb, säger Martin Kits.  

sh-naringspolitiska-program.pdf

illustration-rapporter.jpg

Svensk Handels Näringspolitiska program

Nyheter - debattartikel

Handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Regeringens agerande har så här långt inte underlättat situationen nämnvärt.

Intrycket är att man underskattar handelns betydelse för såväl jobb som företagande. Branschen är en av näringslivets största arbetsgivare och mer än var tionde person som arbetar i Sverige gör så inom handeln.

I dessa prövande tider för handeln lanserar nu Svensk Handel ett nytt näringspolitiskt program, som tydliggör förslag som på kort och lång sikt skulle förbättra villkoren för handeln, och därmed hela den svenska ekonomin.

Vi behöver stärka handelns internationella konkurrenskraft. När konkurrensen är global spelar de nationella regelverken och kostnaderna allt större roll. Har vi högre arbetskraftskostnader, högre skatter eller hårdare regler än vår omvärld, så påverkar det möjligheten att driva handelsföretag negativt.

– Arbetsgivaravgifterna måste sänkas så att företag får ökad förmåga att anställa. Svenska företag betalar i dag nära 200 miljarder mer per år i arbetskraftskostnader än övriga OECD-länder.

– Regler behöver vara ändamålsenliga, proportionerliga och effektiva för att det ska vara lätt att driva företag.

– Framgångsrikt hållbarhetsarbete har stor potential att ge konkurrensfördelar för företag. Det förutsätter att lagstiftning och internationella riktlinjer utformas så att de bejakar företagens konkurrenskraft, samtidigt som de stödjer och uppmuntrar företagens hållbarhetsinsatser.

Beslut och regleringar inom hållbarhetsområdet behöver ske på hög internationell nivå och att implementeringen sker utan att försämra svensk konkurrenskraft.

Momsen på second-handprodukter bör avskaffas. Att produkter som återbrukas idag beskattas två gånger är både ologiskt och orimligt om vi strävar mot ökad cirkularitet.

 chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Det är också viktigt att det tas krafttag för en trygg och säker handel. Trygga och säkra handelsplatser för handlare, personal och besökare är en förutsättning för handelns utveckling, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Upprepad brottslighet bör bestraffas hårdare snarare än mildare. Straffskärpning bör införas för återfallsförbrytare. 10 000 fler poliser behöver rekryteras de kommande 10 åren. En grundambition måste vara att Sverige når EU-snittet gällande polistäthet.

Svensk Handel och våra medlemsföretag har högt ställda förväntningar på regeringen. Det är dags att börja leva upp till dessa. Vårt näringspolitiska program kan hjälpa till att visa vägen till att stärka konkurrenskraften för svenska handelsföretag.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

sofia-larsen-4.jpg

Stärk handelns konkurrenskraft med sänkta arbetsgivaravgifter

REPLIK: Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter och arbetskraftskostnaderna ligger 40 procent över det europeiska snittet.

artikeln författad av Jörgen Warborn, Saila Quicklund, Malin Sjölander och Lars Holmin och hela det moderata företagarrådet.

 Det har varit stort fokus på åtgärder för att öka utbudet på arbetsmarknaden (allt från utbildningsinsatser till bidragstak) men diskussionen kring företagens kostnader att anställa, och därmed vilja och förmåga att anställa, har varit frånvarande. Det är därför mycket välkommet att även detta perspektiv lyfts in i debatten.

Inför valet var flertalet partier och en majoritet i Sveriges riksdag positiva till sänkta arbetsgivaravgifter – inte minst de partier som senare bildade regering och regeringsunderlag. Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det har därför varit en stor besvikelse att regeringen istället tagit två steg bort från sänkta arbetskraftskostnader genom att dels inte förlänga den nedsänkta arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar, dels genom att avisera en höjning av arbetsgivaravgiften för 15–18-åringar.

Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter i dag och arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger 25 procent över Tyskland och 40 procent över det europeiska snittet. Samtidigt ska svenska företag konkurrera prismässigt på en internationell marknad. Det är en ekvation som blir allt svårare att få ihop.

Det behövs därför en bred diskussion kring vad det långsiktiga priset blir för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att inte sänka arbetskraftskostnaderna relativt den kortsiktiga budgetvinsten att behålla de höga, eller rent av höja, arbetsgivaravgifterna. Svensk Handel bidrar gärna till denna diskussion med såväl argument och fakta som med exempel från våra 9 000 medlemsföretag.  

tf enhetschef Näringspolitik på Svensk Handel

henrik-butik.jpg

Om M menar allvar bör inte arbetsgivaravgifterna höjas

Nyheter - generell

Att sänka skatten på arbete är helt avgörande för att behålla företag och jobb i Sverige. Konkurrensen i handeln är internationell och att svenska handelsföretag tvingas idag bära betydligt högre kostnader än i övriga Europa. Här måste regeringen tänka om.

I Almedalen bjöd Svensk Handel och Visita in till ett seminarium om arbetsgivaravgifterna och hur de påverkar företagens möjligheter att anställa. Daniel Erlandsson, som driver tolv Elonbutiker i Mellansverige, förklarade hur regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga påverkat hans verksamhet.

- Handeln genomgår ett stålbad just nu. Jag har arbetat i handeln sedan 1997 och aldrig tidigare varit med om ett lika tufft ekonomiskt läge. Att regeringen i det läget väljer att höja arbetsgivaravgiften är tondövt. Vi har tvingats säga upp personal som en direkt konsekvens av höjningen, säger Daniel Erlandsson på Elon.

Höga arbetsgivaravgifter hinder för att anställa

Enligt en undersökning från Företagarna är de höga arbetsgivaravgifterna det enskilt största hindret för företag att anställa. Missuppfattningar och seglivade myter gör att politiken ändå inte agerar. Det menar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Hans tidigare forskning visar att IFAU:s utvärdering av nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga som skedde 2007 kraftigt underskattat reformens effekter.

Företag med många unga visade sig vara mer benägna att anställa fler och erbjuda anställda fler timmar. Totalt skapade reformen 18 100 jobb, betydligt fler än de 6 000–10 000 jobb som IFAU kom fram till.

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt verktyg för att få fler i arbete och öka antalet arbetade timmar i handeln. Med tanke på de enorma utmaningar som vi har med ett växande utanförskap borde det vara en prioriterad åtgärd.

Regeringens fokus: Få bukt med inflationen

Johan Paccamonti, planeringschef hos finansminister Elisabeth Svantesson försvarade regeringens politik.

- Regeringens fokus ligger på att få bukt med inflationen som slår hårt mot såväl hushåll som företag. Finanspolitiken behöver vara återhållsam i det extrema läge vi har med skyhög inflation. Här har regeringen ett stort ansvar.

Den 1 april i år slopade regeringen den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år.

seminarium-almedalen-arbetsgivaravgifter.jpg

Färre jobb med höjda arbetsgivaravgifter: ”Tvingats säga upp personal”

Hur står sig Sverige jämfört med övriga Europa, och är den svenska konkurrenskraften hotad? Ett samtal om arbetsgivaravgifter.

För handelns del så är ju anställningskostnaderna en av de absolut största kostnaderna. Vi anställer väldigt många unga, vi är överhuvudtaget en av de största arbetsgivarna på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsgivaravgifter-seminarium.jpg

Höga arbetsgivaravgifter - ett hot mot svensk konkurrenskraft

Nyheter - pressmeddelanden

Under måndagsmorgonen lämnade regeringen den ekonomiska vårpropositionen samt vårförändringsbudgeten till riksdagen. Svensk Handel välkomnar krafttag för att komma till rätta med inflationen, men är starkt kritiska till att arbetsgivaravgifterna lämnas utan åtgärd.

Svensk Handel kommenterar vårbudgeten

Vid den efterföljande pressträffen inledde Finansminister Elisabeth Svantesson med en dragning om det ekonomiska läget, där det föga förvånande konstaterades att inflationen fortsatt befinner sig på en alltför hög nivå.

- Vi delar givetvis regeringens ambition med att få ned inflationen. Den är destruktiv för ekonomin som helhet och inte minst för handeln som är beroende av import och att konsumenternas köpkraft är god. Handeln är en av de branscher som drabbas hårdast av rådande ekonomiska läge, säger Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

I vårbudgeten ger regeringen även 10 miljoner kronor till Konkurrensverket för att bland annat analysera konkurrenssituationen och pris- och kostnadsutvecklingen inom vissa branscher, däribland dagligvaruhandeln.

- Vi välkomnar ytterligare en översyn av priserna och konkurrenssituationen inom dagligvaruhandeln. Konkurrensverket har under det drygt senaste decenniet gjort två, där resultatet båda gångerna varit att konkurrensen fungerar väl. Vi förutsätter dock att kommande översyn omfattar hela livsmedelskedjan, från jord till bord, säger Martin Kits.

Något som däremot lyste med sin frånvaro i vårbudgeten var en sänkning av arbetsgivaravgifterna för unga, vilka höjdes 1 april. Svensk Handel har varit starkt kritiska till att man i begynnelsen av en lågkonjunktur gör det än svårare för företag att anställa och kommer att fortsätta driva frågan.

De utmanande tiderna medför också att mer pengar tilldelas Arbetsförmedlingen samt att mer resurser läggs på utbildning för vuxna.

- Vi välkomnar åtgärderna för att skapa vägar till jobb genom ökad satsning på utbildning. För att minska effekterna av lågkonjunkturen, och för att hålla i gång ekonomi och konsumtionskraft, behöver arbetslösheten hållas i schack. Bättre matchning på arbetsmarknaden är dessutom en del av en välbehövlig strukturreform. Dock behöver satsningar på utbudssidan, exempelvis utbildning och bidragstak, också kombineras med satsningar på efterfrågan på arbetskraft i form av sänkta kostnader för att anställa, avslutar Martin Kits.

tom-och-stangd-galleria.jpg

Svensk Handel välkomnar krafttag mot inflationen, men riktar skarp kritik mot hanteringen av arbetsgivaravgifter för unga.

I dag gör regeringen det dyrare för företag att anställa. I samband med det gör man det också avsevärt mycket dyrare för företag att anställa unga. Att en regering som säger sig värna jobb och företagande gör precis tvärtom är något som Svensk Handel ställer sig starkt kritiska till.

Svensk Handel starkt kritiska till höjda arbetsgivaravgifter för unga

Vid tolvslaget i natt trädde de höjda arbetsgivaravgifterna för unga i kraft. Tidigare betalade arbetsgivare som anställde personer i åldersspannet 19,73 procent i arbetsgivaravgift på ersättningar upp till 25 000 kronor i månaden. Nu höjs avgiften till 31,42 procent, vilket kommer att medföra ökade kostnader på totalt 8 miljarder för alla som har anställda i åldrarna 19–23, vilket motsvarar ungefär 25 000 arbetstillfällen.

- Stora delar av näringslivet har varnat för konsekvenserna av dagens höjning. Att regeringen ändå väljer att blunda för verkligheten när Sverige går in i en lågkonjunktur är häpnadsväckande. Vi är besvikna över att företagen får svårare att anställa, och att den yngre befolkningen fråntas möjligheten att få in en fot på arbetsmarknaden, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

En sänkning av arbetsgivaravgiften har av Konjunkturinstitutet lyfts fram som en finanspolitisk stimulansåtgärd som skulle ha en dämpande effekt på den höga inflation som Sverige nu möter. De kostnadsökningar som höjningen av arbetsgivaravgifterna innebär kommer att behöva kompenseras vilket kan ske genom ökade konsumentpriser, minskade marginaler eller minskade arbetskraftskostnader, vilket i sin tur kan elda på inflationen.

- Regeringen har alla möjligheter att fatta politiska beslut som stävjar inflationstakten. I stället stoppar man huvudet i sanden och pekar på att andra ska ta ansvar. Det är oansvarigt. Svensk Handel kommer givetvis att tillsammans med andra fortsätta påtala vinningarna som sänkta arbetsgivaravgifter medför, det är en för viktig fråga för oss att släppa, avslutar Sofia Larsen.

ung-person-i-kassan-16x9.png

Under torsdagsförmiddagen höll regeringen en pressträff där besked gavs om att företag ges möjlighet att skjuta upp inbetalning av skatter, alltså skatteanstånd, med anledning av den höga inflationen och situationen på elmarknaden. Svensk Handel välkomnar dagens besked, men menar på att fler åtgärder behövs.

Svensk Handel kommenterar regeringens besked om skatteanstånd

- Vi välkomnar beskedet att skatteanstånden förlängs. Det är bra att regeringen agerar. Förlängda skatteanstånd är ett effektivt sätt att snabbt stärka likviditeten i företagen. Men många fler åtgärder kommer att behövas i den svåra ekonomiska situation som många företag nu går in i, säger Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

Skatteanstånd kan lösa problem med likviditet kortsiktigt, men om de inte utformas fördelaktigt så riskerar de att slå tillbaka senare mot företagen i form av skuldberg med höga räntor. Svensk Handel anser också att regeringen bör använda möjligheten med en extra tilläggsbudget till att ta bort planerna på att höja arbetsgivaravgifterna för unga samt att ta bort höjningen av elskatten:

- De två förslagen ovan skulle på allvar visa att regeringen förstår utmaningarna handeln möter. Att höja arbetsgivaravgifterna för unga när vi är på väg in i en lågkonjunktur riskerar att bli mycket kostsamt för jobb och företagande. Likaså indexhöjningen av elskatten under tider av mycket hög inflation. Med förhållandevis enkla medel kan dessa misstag nu rättas till säger Martin Kits.

Möjlighet till skatteanstånd infördes redan under pandemin och nu utökar regeringen antalet anståndsmånader från nio till tolv månader, samtidigt som den bortre tidsgränsen förlängs till 12 september 2023. Företagen kan även ansöka om anstånd för perioden april till juni 2022.

rosenbad-entre-900x280.jpg

utanfor-affar-900x290.jpg

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Arbetsgivaravgifter