Nyheter - generell

Företagare över hela Sverige fortsätter att drabbas av telefonibolaget ConnectD, som sedan länge är listat på Svensk Handels Varningslista.

Trots hundratals klagomål och varningar från både drabbade företag och Svensk Handel, fortsätter bolaget sin verksamhet – och de är långt ifrån ensamma.

Vi ser gång på gång hur småföretagare fastnar i avtal de aldrig velat ingå. Det är fullständigt oacceptabelt!

Var på din vakt – bestrid om du känner dig vilseledd!

Mönstret är tydligt och går igen hos flera aktörer. Du blir uppringd av en säljare som påstår sig ringa från din nuvarande operatör – eller att samtalet sker i "samarbete" med din operatör. De lovar ett billigare abonnemang än det du har. 

Men det som i många fall händer är istället att du – ofta under stress – signerar ett mycket dyrt avtal. När avtalet väl landar i din inkorg kan säljaren dessutom ha lagt på ett flertal extra växeltjänster och vidarekopplingstjänster – ofta med en bindningstid på hela fem år. Det kan till och med visa sig att du signerat två separata avtal istället för ett, där avtal nummer två involverar ytterligare en avtalspart, som kan vara ett finansbolag.

Många företagare får en chock när de inser att de sitter fast i långa avtal som de aldrig velat ingå. När de försöker häva avtalet möts de av kalla handen och hot om rättsliga åtgärder. I flera fall har företag erbjudits att "köpa sig loss" för hundratusentals kronor. 

Här vill vi vara tydliga: Känner du dig vilseledd ska du bestrida avtalet!

Fler oseriösa aktörer på marknaden – en växande trend

Vi har sett företag tvingas i konkurs på grund av dessa skamlösa avtal. ConnectD är en av de värsta aktörerna, men de är långt ifrån ensamma. Den här typen av bluffverksamhet är ett växande problem, och vi måste hjälpas åt så att inte fler blir drabbade.

 är en av de mest ihärdiga bluffaktörerna, men det finns fler som använder sig av exakt samma metoder. De ringer företagare, påstår sig vara en befintlig leverantör, stressar fram en signering och binder sedan kunden vid oskäliga avtal.

Om en säljare ringer och stressar dig att signera något – lägg på.

 De seriösa operatörerna arbetar inte så.

man-med-telefon-16x9.png

Varning: ConnectD lurar företag in i dyra och långa telefoniavtal

Nyheter - säkcenter

En färsk dom från HD har väckt frågor om vad som gäller vid bakgrundskontroller. Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen ger svar!

Det har blivit allt mer aktuellt i allt fler branscher att vara extra noggranna i sina rekryteringar. Handeln är på inget vis undantagen från riskerna kring infiltration och påverkan. Därför får vår säkerhetsenhet nu många frågor inom det här området. Eftersom det inte är helt enkelt att göra rätt i den här frågan, har vi här bett Pontus Lindström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Säkerhetsföretagen att fördjupa sig i frågan.

HD-dom och utredning om rättsdatabaser – vad gäller nu?

Högsta domstolen förbjuder rättsdatabaser

”. Rubriken fanns att läsa den 25 februari i Dagens Industri, som tillsammans med en rad andra medier rapporterade om det rättsliga avgörandet som kom på morgonen, som skulle klargöra en fråga som under lång tid stötts och blötts. Huruvida frågan verkligen blev klargjord eller snarare har skapat ett än mer osäkert läge går att diskutera. Men vi återkommer till det.

Så - vad handlar det egentligen om? Att Sverige har stora problem med kriminella och antagonistiska aktörer som av olika skäl försöker komma åt känslig information och pengar från myndigheter, företag och privatpersoner är ett dystert faktum. Dessa aktörer är tyvärr inte sällan väldigt kreativa. Om det finns möjlighet att infiltrera verksamheter, eller att påverka den befintliga personalen att skada verksamheten, kommer man försöka göra det. Om det finns pengar att tjäna i att kartlägga potentiella bedrägerioffer kommer man också göra det.

pontus-lindstrom-sakerhetsforetagen.png

Ett annat faktum är att alla seriösa företagare och arbetsgivare i Sverige givet det säkerhetspolitiska läget kommer göra allt man kan för att skydda verksamheten och sin personal från yttre hot. Såväl regeringen som rikspolischefen har också varit tydliga med att hela samhället och alla aktörer måste hjälpa till för att bekämpa kriminaliteten.

Ett konkret sätt att göra detta som arbetsgivare är att göra bakgrundskontroller på dem som anställs, för att minska risken för kriminell infiltration. Att lägga tid och energi på bakgrundskontroller är inget som arbetsgivare gör för att det är kul. Många hade säkert sluppit behöva göra det, men fel person på fel plats riskerar att få ödesdigra konsekvenser och bli mycket kostsamt för såväl myndigheter som företag, och i förlängningen utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

För att underlätta åtkomsten till rättsöverträdelser har det under de senaste åren växt fram databaser som samlar rättsfall från hela landet, så kallade rättsdatabaser. Databaserna används av såväl offentliga som privata arbetsgivare som ser en stor vinning i att slippa behöva kontakta var och en av de nästan 80 domstolar som finns i Sverige, och efterfråga information om en arbetssökande. Det är ett system som, tills väldigt nyligen, har fungerat tämligen bra och effektivt.

Men den personliga integriteten då? Att vem som helst ska kunna få reda på vad som helst om en individs ekonomi, adress och rättsliga bagage är något som från flera håll beskrivits som ett problem. De öppna söktjänster som i Sverige erbjuder all den här informationen lyser ofta med sin frånvaro i andra länder. Det har varnats för att kriminella ligor använder söktjänsterna för att kartlägga brottsoffer och begå systematiska bedrägerier mot framför allt äldre personer.

Detta vill regeringen bekämpa och därför tillsatte man under hösten 2023 en utredning med direktiv att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet. Utredningen presenterade sitt resultat under namnet 

Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)

Kortfattat föreslår utredningen att lagstiftarna ska kunna reglera de offentliga söktjänster som tidigare, genom att skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, 

har omfattats av den EU-rättsliga dataskyddsförordningen (GDPR). I dagsläget kan dessa tjänster offentliggöra domar och andra rättsliga uppgifter tack vare ett så kallat 

, vilket ger dem samma skydd som traditionella medier. Om utredningens förslag blir verklighet kommer från och med den 1 januari 2027 flera av söktjänsterna som tillhandahåller personuppgifter, bland annat rättsdatasbaser, inte längre kunna bedriva sin verksamhet som förr.

Och så var det det här med HD-domen. För att göra frågan än mer komplicerad har det parallellt med utredningen ovan pågått en rättsprocess som inleddes med att enskilda tingsrätter i framför allt norra Sverige i början av 2024 slutade lämna ut enskilda brottmålsdomar till bakgrundskontrollsföretag med utgivningsbevis, då man ifrågasatte om företagen verkligen hade laglig rätt att tillhandahålla och sälja domarna vidare. En sådan rättighet har ju, enligt tingsrätterna i fråga, endast verksamheter som bedriver en journalistisk verksamhet.

Under hela 2024 pågick en rättslig process som till slut nådde hela vägen upp i Högsta domstolen (och Högsta förvaltningsdomstolen). Målet har dragits i långbänk och det dröjde ända till den 25 februari i år innan det var dags för ett avgörande.

För att försöka göra en redan lång historia kort gick Högsta domstolen på tingsrätternas linje. HD slog fast att rättsdatabaser inte längre får publicera eller sprida brottmålsdomar med personuppgifter för kommersiellt bruk. Domstolen bedömde att den svenska ordningen, där dessa tjänster har haft ett grundlagsskydd, strider mot GDPR. Beslutet innebär rent konkret att innehållet i rättsdatabaserna för varje dag som går blir mer och mer inaktuellt, då de inte fylls på med information om nya rättsfall. Myndigheter och företag förlorar därmed en viktig och framför allt effektiv informationskälla vid bakgrundskontroller.

Det bör i sammanhanget även nämnas att det finns enskilda företag som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Exakt hur dessa företag påverkas av förändringarna är fortfarande inte helt klarlagt. Systemet med den här typen av tillstånd är inte heller något som IMY är allt för förtjusta i, och med anledning av den stora osäkerhet om vad som gäller kopplat till bakgrundskontroller och rättsdatabaser skickade IMY en hemställan till regeringen i juni 2024. I hemställan efterfrågar IMY en utredning som tar ett helhetsgrepp om arbetsgivares möjlighet att utföra bakgrundskontroller i olika syften.

Om allt detta låter komplicerat så är det för att det är komplicerat. Med Högsta domstolens avgörande och den pågående lagstiftningsprocessen befinner sig arbetsgivare i ett mycket osäkert läge när det gäller användningen av rättsdatabaser för bakgrundskontroller. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget Sverige befinner sig i är det, för att utrycka sig milt, inte bra. På gränsen till katastrofalt skulle kanske vara en mer lämplig beskrivning.

Osäkerheten är stor, och det blir allt viktigare för företag att hålla sig uppdaterade om rättsläget för att undvika juridiska fallgropar och samtidigt bedriva en ansvarsfull och lagenlig hantering av personuppgifter. Är man det minsta osäker är det bättre att vända sig till sin bransch- eller arbetsgivarorganisation en gång för mycket än för lite.

Frågan är nu hur regeringen kommer att agera efter Högsta domstolens dom och utredningens förslag. Eventuella lagändringar kan träda i kraft tidigast 2027, men redan nu påverkas arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Den utredning som IMY efterfrågar och en ny tydlig lagstiftning för arbetsgivare att förhålla sig till ligger troligtvis flera år fram i tiden. På ett seminarium i riksdagen den 20 mars om just bakgrundskontrollernas framtid meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringskansliet arbetar aktivt med frågorna och att det under våren kommer klargöras vilken väg departementet ser framför sig. En sak är säker: arbetsgivares behov och krav att kunna genomföra effektiva bakgrundskontroller kommer inte att minska – snarare tvärtom.

Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen

Svensk Handel fortsätter att följa den här mycket viktiga frågan.

fraga-pontus.png

Månadens fråga special mars 2025

Bluffbolagen använder sig av många olika tillvägagångssätt för att lura och vilseleda våra företag.

Clicket skickar mail till företag om att deras kundkonto är på väg att stängas ner. Att företaget har en aktiv tjänst som hanterar företagsinformation genom en extern partner och för att avsluta detta tillkommer en slutkostnad. Detta trots att det inte finns något aktivt avtal.

Företaget tar kontakt och hänvisar till ett tidigare avtal, för att sedan leda dig till att avsluta tjänsten. Detta trots att ett avtal aldrig har funnits. Avslutet av tjänsten leder till att du ombeds betala en faktura, trots att tjänsten aldrig har beställts. Företaget har kopplingar till andra publiceringar på Varningslistan.

Cohen Klein & Associates skickar ut erbjudanden som kan uppfattas som fakturor, angående varumärkesförnyelse. Blanketten kan lätt uppfattas som att man måste betala för att behålla sitt varumärke. I erbjudandet står det att varumärket är på väg att förfalla och att förnyelsen gäller en tioårsperiod. Företaget har kopplingar till andra publicerade företag på Varningslistan.

Har du blivit vilseledd att teckna telefonabonnemang?

varningslistan-1715092539.png

Fyra nya företag på Varningslistan i februari

Totalförsvaret, livsmedelsberedskap och en sammanfattning av webbinariet om kriskommunikation.

Diskussionerna om civilt försvar och totalförsvar i relation till näringslivet har intensifierats under den senaste månaden. Både MSB:s årliga rapport om det civila försvaret och Riksrevisionens granskning av återuppbyggnaden av det civila försvaret har publicerats, samtidigt som frågan om livsmedelsberedskap har varit i fokus. Omvärldsbevakningen denna månad omfattar även ett nytt lagförslag som syftar till att stärka straffen för röjande av företagshemligheter, Säkerhetspolisens årsrapport och identifierade brister inom cybersäkerhet.

Den 10:e och 14:e april äger nästa webbinarium rum, arrangerat av Ramboll exklusivt för Svensk Handels medlemmar. Denna gång fokuserar vi på krisledning – ett ämne av stor vikt i dagens osäkra tider. Glöm inte att anmäla er! Anmälan sker till 

Livsmedelsföretag avgörande för totalförsvaret – men beredskapen är långt ifrån klar

Livsmedelsföretagen har pekats ut som en central del av Sveriges totalförsvar, men det råder fortfarande oklarhet om vilka roller staten och näringslivet ska spela i livsmedelsberedskapen. Trots att Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för att samordna beredskapen, finns det osäkerhet kring konkurrenslagstiftning och statsstödsregler. Livsmedelsföretag uppmanas att fokusera på att identifiera sina beroenden och bygga kontinuitetsplaner och Svensk Handels ståndpunkt är att livsmedelsbranschen är redo. Dock behöver en adekvat ersättning för sådana satsningar utgå, samt att planeringshorisonter måste tydliggöras. Men det finns också positiva exempel på initiativ för att stärka beredskapen. Gullspångs och Töreboda kommuner har nyligen tagit ett viktigt steg och blivit först i Sverige med att teckna en beredskapsöverenskommelse med livsmedelsbranschen. Gullspång och Töreboda visar på framsteg inom livsmedelsberedskap, men det krävs fortfarande mycket arbete för att stärka den nationella beredskapen.

Trots larmen – ingen plan för livsmedelsberedskapen – ”Kommer att dröja några år” | Tidningen Näringslivet

Gullspång och Töreboda först med beredskapsavtal om livsmedel | SVT Nyheter

MBS:s årliga rapport: Näringslivets nyckelroll i det civila försvaret

I samband med det ökade fokuset på livsmedelsberedskap är det också viktigt att belysa näringslivets roll i stort i Sveriges civila försvar. Den 25 februari 2025 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sin årliga rapport om det civila försvaret, där en samlad bedömning görs av Sveriges förmåga att hantera kriser och försvara samhällets funktioner vid allvarliga hot. Rapporten lyfter fram hur näringslivet i ökande omfattning har engagerat sig i det civila försvaret och blivit en viktig aktör i arbetet med att stärka samhällets beredskap. Ett medskick till er i handeln är att fortsätta engagera er aktivt i det civila försvaret och se detta som en möjlighet att stärka era egna verksamheters beredskap och bidra till samhällets övergripande krishantering. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer resilient och hållbar samhällsstruktur inför framtida utmaningar.

Rapport – Det civila försvaret på frammarsch!

Riksrevisionens granskning av återuppbyggnaden av det civila försvaret

I frågan om civilt försvar ställs höga krav på företagen inom flera sektorer att engagera sig, vilket MSB:s rapport visar. Samtidigt, som Livsmedelsföretagen påpekar, behövs en tydlig styrning från staten för att detta ska vara möjligt. Regeringens plan för totalförsvaret, som återupptogs 2015, har inte varit tillräckligt tydlig, enligt en granskning från Riksrevisionen. Myndigheterna har fått oklara direktiv om vad som ska göras, av vem och när – vilket har lett till en otillräcklig förmåga i det civila försvaret. Livsmedelssektorn har dock varit ett undantag och agerat tidigt. Riksrevisionen föreslår nu att regeringen klargör ansvarsfördelningen, förbättrar planeringen och säkerställer långsiktig finansiering. För företag inom Svensk Handel är det avgörande att förbereda sig för framtida utmaningar genom att stärka leveranskedjor och ha beredskapsplaner på plats.

Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret | Riksrevisionen

Säkerhetspolisens årsrapport: hotet och skyddet måste gå hand i hand

Återuppbyggnaden av det civila försvaret grundar sig på det ökade hotet mot Sverige, vilket gör det viktigt att noggrant bevaka dessa hot för att bygga ett starkt försvar. Säkerhetspolisen har nyligen publicerat sin lägesbild för 2024/2025, där man varnar för den växande hotbilden och vikten av att stärka skyddet i takt med nya risker. Den nationella säkerheten och våra demokratiska värderingar är under press, och Säkerhetspolisen betonar behovet av att vara vaksam, samla fakta innan slutsatser dras och agera noggrant. Hot från aktörer som Ryssland skapar osäkerhet, och om vi drar för snabba slutsatser riskerar vi att gynna de krafter som inte har Sveriges bästa intresse. Säkerhetspolisen samarbetar med universitet, industri och näringsliv för att stärka Sveriges skydd och framhåller att vi tillsammans måste arbeta för att bygga långsiktig motståndskraft.

Skärpta straff för röjande av företagshemligheter

Samtidigt som hoten mot Sveriges säkerhet ökar, blir skyddet av företagshemligheter allt viktigare, vilket belyses av regeringens nyligen föreslagna förändringar i lagstiftningen. Regeringen har föreslagit en förändring i lagstiftningen som innebär ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter. Förslaget innebär att det blir straffbart för personer med lovlig tillgång till företagshemligheter, till exempel genom anställning eller affärsrelationer, att olovligen utnyttja eller röja dessa hemligheter. Straffet kan vara böter eller fängelse i högst två år, med en högre straffskala för grova brott. Syftet med förslaget är att stärka skyddet för företagshemligheter, motverka industrispionage och bidra till ökad konkurrenskraft för svenska företag. Den föreslagna lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Här kan du ta del av lagförslaget i sin helhet: 

Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter (utkast till lagrådsremiss) - Regeringen.se

En fjärdedel upplever att de saknar nödvändiga resurser för att hantera säkerhetsrisker

Utöver det skydd av företagshemligheter som nu stärks genom nya lagförslag, måste företag också hantera ett brett spektrum av säkerhetsrisker, särskilt när det gäller cybersäkerhet, vilket blir alltmer utmanande i dagens digitaliserade värld. I Ledarna inom privat tjänstesektors senaste rapport framgår det att svenska chefer står inför en allt mer pressad situation när det gäller cybersäkerhet. En fjärdedel av cheferna upplever att de saknar de nödvändiga resurserna för att hantera säkerhetsriskerna, och hela 40 % har blivit utsatta för cyberhot de senaste åren. Med tanke på den ökande risken för cyberangrepp är det viktigt att företag ser över sina cybersäkerhetsstrategier och investerar i rätt resurser för att skydda både företaget och sina anställda. Ett medskick till Svensk Handels medlemmar är att prioritera cybersäkerhet, se till att säkerhetsrutiner är uppdaterade och att alla anställda är medvetna om de risker och åtgärder som krävs för att motverka cyberhot.

Cyberhoten ökar - många chefer saknar resurser | Ledarna inom privat tjänstesektor

Här kan du ta del av Svensk Handels rekommendationer om hur du skyddar dig och ditt företag från cyberbrott: 

https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/sa-skyddar-du-dig-och-ditt-foretag-fran-cyberbrott

Samlade budskap från webbinariet om kriskommunikation

Den 5 och 6 mars genomfördes webbinarium inom kriskommunikation för Svensk Handels medlemmar under ledning av Ramboll. Ett av de viktigaste budskapen från webbinariet är att vara proaktiv. Prata gärna med de som finns runt omkring er, de andra butikerna eller liknande. Genom att innan krisen prata med varandra om vad ni kan göra för att stödja varandra så har ni kommit långt. Innan en kris uppstår bör man genomföra förebyggande åtgärder, som att:

När en kris väl inträffar blir kriskommunikation ett avgörande verktyg. Det är viktigt för att skydda liv och hälsa, bevara och stärka förtroendet för organisationen, skydda varumärket och arbetsgivarvarumärket samt motverka rykten. Tidig och transparent kommunikation kan lindra krisens negativa effekter och förhindra att nya problem uppstår. För att formulera ett tydligt budskap vid kriskommunikation är det bra att ställa fyra enkla frågor:

Avslutningsvis understryks att det viktigaste för att bygga en motståndskraftig verksamhet är att öva, litet, och ofta! En enkel övning kan vara att lägga en fråga på bordet på personalmötet, till exempel ”Vad gör vi om elen i butiken går?” och diskutera vad som behöver göras och vem som ansvarar för vad. Det får igång tankarna och kan hjälpa organisationen att vara bättre förberedd för olika typer av kriser, om eller när de väl inträffar.

Nästa webbinarium 10:e och 14:e april: Hur hanterar man en kris? Hur kan man på ett enkelt sätt förbereda sig?

Medlemsexklusivt webbinarium: Inom ramen för Svensk Handels samarbete med Ramboll för att stärka krisledningsförmågan inom branschen bjuder vi in till kostnadsfria webbinarier om krisledning i april. Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga företag för att undvika kriser och mildra effekterna när kriser väl inträffat. Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och ditt företag kan förbereda er på ett effektivt sätt innan krisen och enkla tips på hur ni kan agera när krisen drabbar.

Vi erbjuder webbinariet på två olika tider för att öka sannolikheten att du hittar en tid som passar dig!

OBS: Detta är ett exklusivt webbinarium för Svensk Handels medlemsföretag

Omvärldsbevakningen presenteras i samarbete med Ramboll.

ramboll_logo.svg.png

jordglob.png

Omvärldsbevakning mars 2025

De företag som drog på sig flest klagomål under februari var ConnectD, Protectia och Web hosting solutions 24.

ConnectD tar kontakt via telefon och vilseleder de drabbade att teckna oskäligt dyra mobilabonnemang genom att hävda att de ringer från ens befintliga operatör. Abonnemang som ofta inkluderar diverse extrakort och onödiga telefonväxlar. Förutom att fakturorna är oskäligt dyra upplever många av de som drabbats att de stressats till att skriva under, att det som avtalats över telefon inte stämmer med vad som senare framgår av avtalet samt att bindningstiden på 60 månader är betydligt längre än vad som avtalats.

Protectia kontaktar företagare via telefon och erbjuder en tjänst rörande ID-skydd. Många företagare vittnar om att man tackar nej till erbjudandet eller ber om att få mer information skickad till sin e-postadress för att kunna granska erbjudandet i lugn och ro. Trots detta skickar Protectia efter samtalet en faktura för tjänsten, utan att något avtal har ingåtts eller något uttryckligt godkännande har lämnats.

Web hosting solutions 24 skickar ut erbjudanden som flertalet företagare uppfattar som fakturor. På erbjudandet finns en uppmaning om att betala 4875kr. I det finstilta står det dock att det endast är ett erbjudande om en webhostingtjänst.

Läs mer om hur du kan hantera det här! 

flest-klagomal-900.jpg

Flest klagomål på Varningslistan under februari 2025

OBS: Du kan behöva logga in på nytt efter återstarten.

Följ dessa steg för att logga in på nytt!

Har du glömt ditt lösenord? följ dessa steg!

Skulle du stöta på problem så får du gärna mejla till 

Har du ännu inte skapat ett konto i appen Säkerhetscenter?

Det finns ingen begränsning i antalet användare för er verksamhet. Via dessa steg kan exempelvis alla era butikschefer skapa konton och använda sig av appen Säkerhetscenter.

Tillsammans gör vi skillnad, hjälp oss att anmäla alla brott!

ny-bukett-med-bakgrund.png

appen-listbild.png

Appen Säkerhetscenter åter i drift

De företag som drog på sig flest klagomål under 2024 var ConnectD, FF SVEA MARKNADSFÖRINGSBYRÅ och Web hosting solutions 24.

FF SVEA MARKNADSFÖRINGSBYRÅ ringer upp angående Google-tjänster och får det att låta som att man är deras nuvarande kund. Efter samtalet så skickar de en faktura, trots att man inte har beställt tjänsten. Man har aldrig varit deras kund. Det har inte funnits något avtal sedan tidigare.

Flest klagomål på Varningslistan under januari 2025

Företagare blir uppringda av Telson som påstår sig representera eller samarbeta med företagets nuvarande teleoperatör.Under samtalet framställs det som att inget nytt avtal ska tecknas, utan att det handlar om en prisjustering eller förbättring av befintliga abonnemang. För att bekräfta förändringen uppmanas företagaren att snabbt signera via en SMS-länk, ofta under tidspress. I själva verket innebär signeringen att ett nytt avtal ingås och att företagets telefonnummer flyttas över till Telson, något företagaren inte varit medveten om.

VPLG Konsult AB ringer upp företagare och påstår sig representera deras befintliga elleverantör. Företagaren får intrycket att de erbjuds en kostnadsfri tjänst för miljöcertifiering eller klimatkompensation. Under samtalet ombeds företagaren att klicka på en länk som skickas till mobiltelefonen och sägs vara en del av processen. I verkligheten innebär klicket att ett avtal signeras, utan att detta framgår. Några dagar senare får företagaren en faktura, tillsammans med ett certifikat för trädplantering, trots att varken kostnader eller tjänstens natur nämnts under samtalet.

Företaget tar kontakt och hänvisar till ett tidigare avtal, för att sedan leda dig till att avsluta tjänsten. Detta trots att ett avtal aldrig har funnits. Avslutet av tjänsten leder till att du ombeds betala en faktura, trots att tjänsten aldrig har beställts.

Administrativa tjänster skickar ut anbud som företagare uppfattar som fakturor, angående avveckling av enskild näringsverksamhet.

Säljare från Företagsjournalen ringer upp företag/kommuner och får det att låta som att man är en nuvarande kund. Säljaren hänvisar till ett avtal som en tidigare anställd på företaget eller kommunen ska ha signerat. När man motsätter sig avtalet erbjuds man att avsluta tjänsten genom att betala en faktura. Detta trots att det inte finns ett avtal sedan tidigare.

Trademark Publication WPS skickar ut vilseledande erbjudanden om registrering av varumärken, som uppfattas komma från den officiella registreringen av patent och varumärken.

I det finstilta står det dock att detta endast är ett erbjudande om registrering i en privat databas som kostar 11 360kr per år.

Säkerhet