Cybersäkerhet, beredskap och robusta livsmedelskedjor står i fokus när regeringen och EU presenterar nya strategier för att möta en osäker omvärld. För handelns företag innebär detta både nya krav och möjligheter – från skärpt cybersäkerhetsarbete och ökad digital motståndskraft till stärkt livsmedelsförsörjning och förändrade spelregler i internationell handel.
Regeringens nya cybersäkerhetsstrategi
Regeringen presenterade i mars månad en ny cybersäkerhetsstrategi. Strategin utgår från NIS2s grundstruktur och tar sikte mot 2030. I förorden förtydligar Carl Oskar Bohlin, Minister för civilt försvar, att cybersäkerhet idag inte enbart är en teknisk fråga, utan en grundpelare för vårt samhälles motståndskraft och en central del av det moderna civila försvaret som är under uppbyggnad. Var och en spelar i detta arbete en avgörande roll för landets cybersäkerhet. Den nya strategin skärper kraven på cybersäkerhet i hela samhället, vilket påverkar handeln på flera sätt:
Höjda säkerhetskrav: Företag påverkas av nya EU-regler (som NIS 2), särskilt i leveranskedjor och vid hantering av känslig information.
Sårbara beroenden: Bristande kravställning på leverantörer ökar risken för driftstörningar och cyberangrepp.
Stöd till små företag: Små och medelstora handelsföretag pekas ut som särskilt sårbara – riktade stödinsatser planeras, t.ex. vägledning och finansiering.
Ökat ansvar: Företag förväntas bidra till det nationella cybersäkerhetsarbetet, bl.a. genom bättre incidenthantering och informationsdelning.
Kompetensbrist: Handelsföretag uppmanas att satsa på cybersäkerhetsutbildning och stärkt digital kompetens.
Cybersäkerhet hos företag är en konkurrensfaktor, och kommer bli än tydligare sådan framöver. Företag som investerar i skydd, kompetens och regelefterlevnad stärker sin motståndskraft och affärsposition. På Svensk Handels hemsida finns råd och tips om hur du stärker din cybersäkerhet i företaget.
Läs mer här: En ny era av cybersäkerhet - Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029
White paper om EU:s beredskapsarbete
Även EU stärker sitt beredskapsarbete och har med utgångspunkt i Niinistös rapport ”Safer together: Strengthening Europé’s Civilian and Military Preparedness and Readiness” (länk: Safer together: A path towards a fully prepared Union - European Commission), tagit fram ett så kallat white paper om EUs strategi för en beredskapsunion. Strategin tar avstamp i vilket mervärde EU kan bidra med när det gäller beredskaps- och krisplanering i det alltmer osäkra omvärldsläget. Vi måste gemensamt få en bättre förståelse för vad det är vi måste förbereda oss på. Det behövs en samordnad säkerhetsstrategi inom unionen som är mer proaktiv än reaktiv, där motståndskraft genomsyrar hela samhället. Beredskapsunionen ska också syfta till att föra samman all kapacitet som byggts upp inom unionen, men fragmenterat, under ett samordnat paraply. Man konstaterar också att unionen måste vara förberedda för alla värsta tänkbara scenarier och se till att alla bidrar – såväl civila samhället, företag, organisationer och invånare som har värdefulla kunskaper och färdigheter ska erbjudas stöd i att kunna bidra.
Beredskapsunionen kommer troligen inte att innebära nya lagar eller annan direkt påverkan på medlemsländer eller företag, utan syftar mer till att samla de krafter som finns och bygga en starkare motståndskraft inom unionen.
Frågor och svar om EU:s strategi för en beredskapsunion
Och här finns White Paper i sin helhet.
Undantag för förpackningsinformation borttaget
Från 24 mars har Livsmedelsverket tagit bort möjligheten att under vissa omständigheter byta ingredienser utan att ändra märkningen på förpackningen. Ställningstagandet togs fram i mars 2022 som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina då det var utmanande för livsmedelsföretag att få tag på vissa ingredienser till sina produkter. Eftersom förutsättningarna nu bedöms vara stabilare än vid krigets inledning, tas ställningstagandet bort.
Läs mer här: Livsmedelsverkets ställningstagande om märkning till följd av kriget i Ukraina tas bort
Strategi: Mer svensk mat på butikshyllorna
En ny livsmedelsstrategi presenterades under mars månad. Strategin har till syfte att bidra till mer svensk mat på butikshyllorna och på tallrikarna samt att svensk mat ska synas och bli ett begrepp även utanför landets gränser. Strategin ska också lägga grunden till att företagen ska stå bättre rustade den dag vårt samhälle drabbas av någon form av kris som medför påfrestningar för livsmedelskedjan och livsmedelsförsörjningen. I stragetin betonas att lönsamma och konkurrenskraftiga företag är en viktig beståndsdel för att kunna göra viktiga investeringar och därmed stärka beredskapen. Ambitionsnivån är högt satt, och Svensk Handel välkomnar att steg tas för att lyfta upp livsmedelsfrågorna och låta dem få genomslag i politikutvecklingen inom många områden, inte minst inom regelförenkling och ökad robusthet i hela livsmedelskedjan.
Läs mer här: Livsmedelsstrategin 2.0 - Regeringen.se
Universitet satsar på beredskap
Lunds Universitet storsatsar på beredskap och satsar drygt 37 miljoner kronor på forskning. Det nya centrumet går under namnet LUPREP och samlar forskning från sju av universitetets åtta fakulteter. Bland annat kommer centrumet forska kring kommunikation, desinformation och psykologiskt försvar, kritisk infrastruktur och civilförsvar och krishantering. Svensk Handel ser fram emot att följa forskningen och dess resultat.
Läs mer här: Lunds universitet satsar 37 miljoner på totalförsvaret | Lunds universitet
USA:s tullar – Ingen blir vinnare
USA:s införande av tullar mot resten av världen är ett bakslag mot frihandel – ingen är vinnare i ett krig om priser. Osäkerheten skapar riktigt dåliga förutsättningar för blomstrande handel. Svensk Handel följer utvecklingen noga.
Läs mer här: https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/usas-tullar-mot-eu-slar-in-pa-farlig-vag
Poddavsnitt om handel och totalförsvaret
Nytt innehållsrikt avsnitt i Svensk Handels podd Ajour på temat totalförsvar och arbetsrätt. Vilket ansvar har handelsföretag för beredskap och totalförsvar?
Lyssna på podden Ajour här
Tidigare omvärldsbevakningsrapporter