Nyheter - debattartikel

Regeringen har vidtagit åtgärder för att stoppa osund utländsk konkurrens. Nu är det dags att ta nästa steg och slopa elektronikskatten.

Miljöminister Romina Pourmokhtari tillsammans med näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och civilminister Erik Slottner skrev på Di Debatt (10/2) att regeringen nu tar ”krafttag” mot e-handelsplattformar som Shein och Temu. Svenskt Näringslivs medlemsföretag välkomnar insatser för att skapa rättvis konkurrens. Att följa regler, betala skatt och erbjuda kvalitet ska löna sig. Att sälja dåliga och rent av farliga produkter ska inte göra det.

Elsäkerhetsverket och Länsförsäkringars

 forskningsfond har nyligen visat att 93 % av elektronikprodukterna från Wish och AliExpress är direkt farliga att använda, vilket tydligt visar behovet av striktare regler. Men regeringen kan göra mer – och en åtgärd som skulle stärka svenska företags konkurrenskraft minst lika mycket som ett importstopp för Temu och Shein är att slopa elektronikskatten.

Elektronikskatten är en punktskatt på elektronikprodukter som infördes 2017 med syftet att minska farliga ämnen i hemmen genom att fasa ut vissa flamskyddsmedel. Den drabbar alla företag som tillverkar eller importerar elektronik och omfattar allt från mobiltelefoner, spelkonsoler till storkökselektronik, oavsett om produkterna används i hemmiljö eller inte.

Skatten har varken visat sig kostnadseffektiv eller ändamålsenlig, enligt Skatteverket. Den leder till färre jobb inom handeln, försvårar återbruk och tvingar svenska konsumenter att betala betydligt mer för sin elektronik än exempelvis danskarna – trots att produkterna är identiska. Är det verkligen så regeringens miljöskatter ska fungera?

 marginaler gör att skatten blir en extra börda som pressar svenska företag och driver upp konsumentpriserna. Över en fjärdedel av elektronikföretagen går med förlust, vilket gör att de merkostnader som elektronikskatten orsakar slår hårt mot svenska företag och kraftigt höjer priserna för konsumenterna.

 Regeringen bör avskaffa skatten av tre huvudsakliga skäl:

Skatten påverkar knappt förekomsten av skadliga kemikalier men slår hårt mot svenska handlare. Den tas ut baserat på produktens vikt snarare än dess faktiska kemikalieinnehåll, vilket gör att den inte styr mot säkrare alternativ. Tvärtom tyder de senaste undersökningarna på att skatten snarare ökar inflödet av farliga kemikalier i svenska hem. Dessutom är elektronikmarknaden global – Sverige står för endast 0,7 % av den (HUI Research) – vilket innebär att skatten inte påverkar tillverkningen. Mer effektiva lösningar finns redan inom EU, där arbetet med att begränsa farliga ämnen pågår. Det är där Sverige borde lägga sitt fokus.

Skatten misslyckas med att främja återvinning och återbruk. Den drabbar även begagnade elektronikprodukter som importeras, vilket gör dem dyrare och svårare att sälja i Sverige. Resultatet blir att svenska företag inte kan möta den ökande efterfrågan på begagnad elektronik, och varorna säljs i stället till andra EU-länder.

Skatten gör det billigare att köpa elektronik från Tyskland än från en svensk butik. I dagens digitala ekonomi accepterar inte konsumenterna att en spelkonsol kostar 600 kronor mer i Sverige när alternativet bara är ett klick bort.

Redan i dag sker 12,5 % av svenskarnas elektronikinköp från utlandet, vilket innebär miljontals kronor i förlorade skatteintäkter. Samtidigt pressas svenska företag till det yttersta, medan utländska aktörer – både inom EU och via lågprisplattformar som Shein och Temu – kan konkurrera på helt andra villkor, inte minst genom att leverera brand- och hälsofarliga produkter rakt in i svenska hem.

 staten 2,4 miljarder kronor per år, men de negativa effekterna väger tyngre. Skatten leder inte till positiva miljöeffekter, tvärtom blir Sverige mer förorenat med minskat återbruk och fler sämre kemikalier i hemmen. 

I en tid av tuffa konkurrensvillkor borde regeringen underlätta för svenska företag, inte försvåra. Elektronikskatten drabbar seriösa aktörer men lämnar fältet fritt för lågprisplattformar att sälja billig och rent av farlig elektronik. Om regeringen menar allvar med rättvisa konkurrensvillkor är det dags att skrota den smutsiga elektronikskatten, en gång för alla. Inte bara stjälper skatten elektronikbranschen utan långt många fler, både enskilda individer och familjer men även Sverige som teknikorienterat och innovativt land genom att teknik blir dyrare här.

, styrelseledamot, Småföretagarnas Riksförbund

, vd, Branschföreningen för Storköksleverantörer

hemelektronik.jpg

Straffa inte svenska företag – skrota elektronikskatten

Rapporter

I princip hela 2024 var andelen konsumenter som e-handlade historiskt hög. 10 av 12 månader e-handlade över 70 procent av den vuxna befolkningen. Februari stack särskilt ut förra året med en, för den vanligtvis svaga e-handelsmånaden, osedvanligt hög andel e-handelskonsumenter.

För första gången på ett år föll nu e-handelsandelen tillbaka, från 72 procent förra året till 65 procent. När så pass många färre e-handlade fick det också effekter på totalomsättningen som rasade med 16 procent jämfört med fjolåret.

Detta blev en dubbelsmäll för e-handeln. Färre e-handlade i februari, och dessutom för mindre summor. Det är ett tydligt kvitto på att 2024 års återhämtning har kommit av sig och att konsumenterna ännu är försiktiga med att göra inköp. Det är tveklöst en konsekvens av det tuffa ekonomiska läge vi befinner oss i. För många e-handelsföretag är de tuffa tiderna långt från över.

Förutom att betydligt färre e-handlade sjönk även den skattade totala snittköpesumman per e-handelskonsument. 1794 kronor var en minskning med 7 procent jämfört med samma månad föregående år. Även i januari minskade den skattade köpesumman, då med 8 procent. Utvecklingen under inledningen på året indikerar att konsumenterna håller i plånboken och att återhämtningen i e-handeln som påbörjades under 2024 nu riskerar att komma av sig.

Svenska e-handlare kämpar inte bara mot sviktande efterfrågan och pressade marginaler – de tvingas också konkurrera på en marknad som blir allt mer snedvriden. Vi fortsätter med en dåres envishet påminna om att gräddfilen för kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein måste upphöra. Varje månad flockas nya konsumenter till dessa plattformar, vilket på sikt är ett hot mot svenska jobb och företag

e-handelsindikatorn-februari_2025.pdf

ehi-feb-25.png

E-handelsindikatorn februari 2025

De förslag som nu finns på bordet innebär stora avsteg från den grundläggande äganderätten, skriver ledande företrädare från näringslivet.

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka behovet av nya regler inom konkurrensområdet. Detta skedde i ljuset av att Sverige sedan 2022 drabbats av hög inflation med omfattande prisökningar. Utredningen ämnade undersöka i vilken utsträckning avsaknaden av konkurrens på olika marknader bidrog till de ökade priserna.

Konkurrensreglerna är grundläggande för att upprätthålla välfungerande marknader. En välfungerande marknadsekonomi bygger på tydliga spelregler som skapar förtroende och möjliggör handel och investeringar. När företag tävlar om att erbjuda bättre produkter, smartare tjänster och effektivare lösningar skapas konkurrenskraftiga företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt – en utveckling som gynnar hela samhället.

 de många regler som styr deras verksamhet – så länge dessa är tydliga, förutsägbara och utformas genom öppna processer. Förutsägbarhet är avgörande. Företag måste veta vilka spelregler som gäller för att kunna planera, investera och ta risker. När förutsägbarheten hotas riskerar investeringar att utebli.

Nyligen presenterades betänkandet med ett antal förslag på konkurrensområdet. Ett av förslagen är ett nytt så kallat konkurrensverktyg. Detta ger Konkurrensverket möjlighet att på egen hand fatta långtgående beslut som drastiskt förändrar förutsättningarna för enskilda företag.

Det finns ingen uttömmande lista på åtgärder som kan beslutas, men exempel som nämns är att förbjuda vissa avtal, reglera vissa priser eller besluta om en skyldighet att ett företag måste leverera vissa varor eller tjänster. Allra mest ingripande är de så kallade strukturella åtgärderna, där företag kan tvingas att sälja av delar av sin verksamhet.

rån den grundlagsskyddade äganderätten. Den egendom du byggt upp i hård konkurrens mot andra, i enlighet med lagar och regler, måste också kunna åtnjutas. Det är nämligen en av de bärande drivkrafterna till varför företag och investerare tar risk. Det föreslagna verktyget riskerar att leda till uppenbara orättvisor och straffa företag som lyckats, vilket över tid kan leda till att framgångsrika företag söker sig till andra länder med större långsiktig förutsägbarhet.

Dessutom innebär förslaget att en enskild myndighet, i praktiken generaldirektören för Konkurrensverket, ges stor makt att på egen hand bestämma hur enskilda marknader ska fungera. En sådan koncentration av beslutskraft är inte bara rättsosäker – den riskerar att skapa en oförutsägbar och orättvis ordning som minskar incitamenten att investera i Sverige.

Innan regeringen ens överväger att införa ett sådant verktyg bör det finnas klara och entydiga bevis på att konkurrensen i Sverige har försämrats. Utredningens genomgång av tillgänglig forskning ger dock en splittrad bild. Vissa studier antyder minskad konkurrens inom vissa sektorer, medan andra studier inte visar några sådana tendenser. Sammantaget konstaterar utredningen att det saknas tillräckligt stöd för att dra säkra slutsatser om konkurrenssituationen.

en höga inflation som rådde i Sverige under åren 2022–2024 berodde på kraftigt höjda energipriser till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. De ökade kostnaderna spreds successivt i hela ekonomin. Samtidigt försvagades den svenska kronan vilket gjorde importen ännu dyrare. Att detta skulle ha resulterat i förändrade förutsättningar för konkurrensen har inte kunnat beläggas, än mindre att det skulle ha påverkat inflationen. Det saknas därför anledning att vidta dessa drastiska åtgärder på konkurrensområdet.

Sverige är ett litet exportberoende land. Om vi inför regler som avskräcker investeringar och gör det svårare för företag att växa, riskerar vi att halka efter i förhållande till andra länder. Därför måste vi tänka långsiktigt och säkerställa att våra regelverk inte skadar den svenska konkurrenskraften.

Vi behöver fler framgångsrika företag i Sverige, inte färre. Detta kräver reformer som gör det lättare för företag att starta och växa. Ett stabilt regelverk som uppmuntrar investeringar och tillväxt leder till fungerande marknader där konkurrensen kan frodas och komma fler till gagn. Låt oss fokusera på det i stället för ytterligare åtgärder som varken gynnar konsumenter, företag eller samhällsekonomin.

sofia-debatt.jpg

Förslagen är ett hot mot den grundläggande äganderätten

Nyheter - säkcenter

Bluffbolagen använder sig av många olika tillvägagångssätt för att lura och vilseleda våra företag.

Clicket skickar mail till företag om att deras kundkonto är på väg att stängas ner. Att företaget har en aktiv tjänst som hanterar företagsinformation genom en extern partner och för att avsluta detta tillkommer en slutkostnad. Detta trots att det inte finns något aktivt avtal.

Företaget tar kontakt och hänvisar till ett tidigare avtal, för att sedan leda dig till att avsluta tjänsten. Detta trots att ett avtal aldrig har funnits. Avslutet av tjänsten leder till att du ombeds betala en faktura, trots att tjänsten aldrig har beställts. Företaget har kopplingar till andra publiceringar på Varningslistan.

Cohen Klein & Associates skickar ut erbjudanden som kan uppfattas som fakturor, angående varumärkesförnyelse. Blanketten kan lätt uppfattas som att man måste betala för att behålla sitt varumärke. I erbjudandet står det att varumärket är på väg att förfalla och att förnyelsen gäller en tioårsperiod. Företaget har kopplingar till andra publicerade företag på Varningslistan.

Har du blivit vilseledd att teckna telefonabonnemang?

varningslistan-1715092539.png

Fyra nya företag på Varningslistan i februari

Totalförsvaret, livsmedelsberedskap och en sammanfattning av webbinariet om kriskommunikation.

Diskussionerna om civilt försvar och totalförsvar i relation till näringslivet har intensifierats under den senaste månaden. Både MSB:s årliga rapport om det civila försvaret och Riksrevisionens granskning av återuppbyggnaden av det civila försvaret har publicerats, samtidigt som frågan om livsmedelsberedskap har varit i fokus. Omvärldsbevakningen denna månad omfattar även ett nytt lagförslag som syftar till att stärka straffen för röjande av företagshemligheter, Säkerhetspolisens årsrapport och identifierade brister inom cybersäkerhet.

Den 10:e och 14:e april äger nästa webbinarium rum, arrangerat av Ramboll exklusivt för Svensk Handels medlemmar. Denna gång fokuserar vi på krisledning – ett ämne av stor vikt i dagens osäkra tider. Glöm inte att anmäla er! Anmälan sker till 

Livsmedelsföretag avgörande för totalförsvaret – men beredskapen är långt ifrån klar

Livsmedelsföretagen har pekats ut som en central del av Sveriges totalförsvar, men det råder fortfarande oklarhet om vilka roller staten och näringslivet ska spela i livsmedelsberedskapen. Trots att Livsmedelsverket har det övergripande ansvaret för att samordna beredskapen, finns det osäkerhet kring konkurrenslagstiftning och statsstödsregler. Livsmedelsföretag uppmanas att fokusera på att identifiera sina beroenden och bygga kontinuitetsplaner och Svensk Handels ståndpunkt är att livsmedelsbranschen är redo. Dock behöver en adekvat ersättning för sådana satsningar utgå, samt att planeringshorisonter måste tydliggöras. Men det finns också positiva exempel på initiativ för att stärka beredskapen. Gullspångs och Töreboda kommuner har nyligen tagit ett viktigt steg och blivit först i Sverige med att teckna en beredskapsöverenskommelse med livsmedelsbranschen. Gullspång och Töreboda visar på framsteg inom livsmedelsberedskap, men det krävs fortfarande mycket arbete för att stärka den nationella beredskapen.

Trots larmen – ingen plan för livsmedelsberedskapen – ”Kommer att dröja några år” | Tidningen Näringslivet

Gullspång och Töreboda först med beredskapsavtal om livsmedel | SVT Nyheter

MBS:s årliga rapport: Näringslivets nyckelroll i det civila försvaret

I samband med det ökade fokuset på livsmedelsberedskap är det också viktigt att belysa näringslivets roll i stort i Sveriges civila försvar. Den 25 februari 2025 publicerade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) sin årliga rapport om det civila försvaret, där en samlad bedömning görs av Sveriges förmåga att hantera kriser och försvara samhällets funktioner vid allvarliga hot. Rapporten lyfter fram hur näringslivet i ökande omfattning har engagerat sig i det civila försvaret och blivit en viktig aktör i arbetet med att stärka samhällets beredskap. Ett medskick till er i handeln är att fortsätta engagera er aktivt i det civila försvaret och se detta som en möjlighet att stärka era egna verksamheters beredskap och bidra till samhällets övergripande krishantering. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en mer resilient och hållbar samhällsstruktur inför framtida utmaningar.

Rapport – Det civila försvaret på frammarsch!

Riksrevisionens granskning av återuppbyggnaden av det civila försvaret

I frågan om civilt försvar ställs höga krav på företagen inom flera sektorer att engagera sig, vilket MSB:s rapport visar. Samtidigt, som Livsmedelsföretagen påpekar, behövs en tydlig styrning från staten för att detta ska vara möjligt. Regeringens plan för totalförsvaret, som återupptogs 2015, har inte varit tillräckligt tydlig, enligt en granskning från Riksrevisionen. Myndigheterna har fått oklara direktiv om vad som ska göras, av vem och när – vilket har lett till en otillräcklig förmåga i det civila försvaret. Livsmedelssektorn har dock varit ett undantag och agerat tidigt. Riksrevisionen föreslår nu att regeringen klargör ansvarsfördelningen, förbättrar planeringen och säkerställer långsiktig finansiering. För företag inom Svensk Handel är det avgörande att förbereda sig för framtida utmaningar genom att stärka leveranskedjor och ha beredskapsplaner på plats.

Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret | Riksrevisionen

Säkerhetspolisens årsrapport: hotet och skyddet måste gå hand i hand

Återuppbyggnaden av det civila försvaret grundar sig på det ökade hotet mot Sverige, vilket gör det viktigt att noggrant bevaka dessa hot för att bygga ett starkt försvar. Säkerhetspolisen har nyligen publicerat sin lägesbild för 2024/2025, där man varnar för den växande hotbilden och vikten av att stärka skyddet i takt med nya risker. Den nationella säkerheten och våra demokratiska värderingar är under press, och Säkerhetspolisen betonar behovet av att vara vaksam, samla fakta innan slutsatser dras och agera noggrant. Hot från aktörer som Ryssland skapar osäkerhet, och om vi drar för snabba slutsatser riskerar vi att gynna de krafter som inte har Sveriges bästa intresse. Säkerhetspolisen samarbetar med universitet, industri och näringsliv för att stärka Sveriges skydd och framhåller att vi tillsammans måste arbeta för att bygga långsiktig motståndskraft.

Skärpta straff för röjande av företagshemligheter

Samtidigt som hoten mot Sveriges säkerhet ökar, blir skyddet av företagshemligheter allt viktigare, vilket belyses av regeringens nyligen föreslagna förändringar i lagstiftningen. Regeringen har föreslagit en förändring i lagstiftningen som innebär ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter. Förslaget innebär att det blir straffbart för personer med lovlig tillgång till företagshemligheter, till exempel genom anställning eller affärsrelationer, att olovligen utnyttja eller röja dessa hemligheter. Straffet kan vara böter eller fängelse i högst två år, med en högre straffskala för grova brott. Syftet med förslaget är att stärka skyddet för företagshemligheter, motverka industrispionage och bidra till ökad konkurrenskraft för svenska företag. Den föreslagna lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Här kan du ta del av lagförslaget i sin helhet: 

Ett mer heltäckande straffansvar vid angrepp på företagshemligheter (utkast till lagrådsremiss) - Regeringen.se

En fjärdedel upplever att de saknar nödvändiga resurser för att hantera säkerhetsrisker

Utöver det skydd av företagshemligheter som nu stärks genom nya lagförslag, måste företag också hantera ett brett spektrum av säkerhetsrisker, särskilt när det gäller cybersäkerhet, vilket blir alltmer utmanande i dagens digitaliserade värld. I Ledarna inom privat tjänstesektors senaste rapport framgår det att svenska chefer står inför en allt mer pressad situation när det gäller cybersäkerhet. En fjärdedel av cheferna upplever att de saknar de nödvändiga resurserna för att hantera säkerhetsriskerna, och hela 40 % har blivit utsatta för cyberhot de senaste åren. Med tanke på den ökande risken för cyberangrepp är det viktigt att företag ser över sina cybersäkerhetsstrategier och investerar i rätt resurser för att skydda både företaget och sina anställda. Ett medskick till Svensk Handels medlemmar är att prioritera cybersäkerhet, se till att säkerhetsrutiner är uppdaterade och att alla anställda är medvetna om de risker och åtgärder som krävs för att motverka cyberhot.

Cyberhoten ökar - många chefer saknar resurser | Ledarna inom privat tjänstesektor

Här kan du ta del av Svensk Handels rekommendationer om hur du skyddar dig och ditt företag från cyberbrott: 

https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/sa-skyddar-du-dig-och-ditt-foretag-fran-cyberbrott

Samlade budskap från webbinariet om kriskommunikation

Den 5 och 6 mars genomfördes webbinarium inom kriskommunikation för Svensk Handels medlemmar under ledning av Ramboll. Ett av de viktigaste budskapen från webbinariet är att vara proaktiv. Prata gärna med de som finns runt omkring er, de andra butikerna eller liknande. Genom att innan krisen prata med varandra om vad ni kan göra för att stödja varandra så har ni kommit långt. Innan en kris uppstår bör man genomföra förebyggande åtgärder, som att:

När en kris väl inträffar blir kriskommunikation ett avgörande verktyg. Det är viktigt för att skydda liv och hälsa, bevara och stärka förtroendet för organisationen, skydda varumärket och arbetsgivarvarumärket samt motverka rykten. Tidig och transparent kommunikation kan lindra krisens negativa effekter och förhindra att nya problem uppstår. För att formulera ett tydligt budskap vid kriskommunikation är det bra att ställa fyra enkla frågor:

Avslutningsvis understryks att det viktigaste för att bygga en motståndskraftig verksamhet är att öva, litet, och ofta! En enkel övning kan vara att lägga en fråga på bordet på personalmötet, till exempel ”Vad gör vi om elen i butiken går?” och diskutera vad som behöver göras och vem som ansvarar för vad. Det får igång tankarna och kan hjälpa organisationen att vara bättre förberedd för olika typer av kriser, om eller när de väl inträffar.

Nästa webbinarium 10:e och 14:e april: Hur hanterar man en kris? Hur kan man på ett enkelt sätt förbereda sig?

Medlemsexklusivt webbinarium: Inom ramen för Svensk Handels samarbete med Ramboll för att stärka krisledningsförmågan inom branschen bjuder vi in till kostnadsfria webbinarier om krisledning i april. Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga företag för att undvika kriser och mildra effekterna när kriser väl inträffat. Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och ditt företag kan förbereda er på ett effektivt sätt innan krisen och enkla tips på hur ni kan agera när krisen drabbar.

Vi erbjuder webbinariet på två olika tider för att öka sannolikheten att du hittar en tid som passar dig!

OBS: Detta är ett exklusivt webbinarium för Svensk Handels medlemsföretag

Omvärldsbevakningen presenteras i samarbete med Ramboll.

ramboll_logo.svg.png

jordglob.png

Omvärldsbevakning mars 2025

Nyheter - generell

I sociala medier och på debattsidor uppmanas till bojkott av matbutiker, därför finns det anledning att föra fram fakta kring matpriserna.

Dagligvaruhandelns betydelse för Sverige kan inte överskattas. 

Totalt arbetar drygt 110 000 personer i dagligvaruhandeln. En tredjedel av de som arbetar inom dagligvaruhandeln är under 25 år. Cirka en av fyra anställda i dagligvaruhandeln har utländsk bakgrund. För många är branschen det första mötet med arbetslivet.  

Det är viktigt att falska uppgifter om branschen inte får stå oemotsagda. Här bemöter vi några av de mest felaktiga påståendena:

butikshundringen-(1080-x-1350-px).png

prisutveckling.png

Svensk Handel kommer även fortsättningsvis att stå upp för våra medlemsföretag, och arbeta för en nyanserad diskussion kopplad till frågan om matpriserna. 

sanningsskylt.png

Fakta och myter om matpriserna

Debatten om matpriser har åter tagit fart. Och fortfarande lika felaktigt framställs dagligvaruhandelns vinster som boven i dramat.

Den senaste veckan har sociala medier svämmat över av inlägg som uppmanar till bojkott av större matvarubutiker. Kampanjen är en protest mot de ”höga” vinsterna i dagligvaruhandeln. 

Det finns dock ett grundläggande problem med kampanjen: Dagligvaruhandelns vinster har aldrig varit höga. Den del av matkostnaden som blir vinst är försvinnande liten. 

Om något borde svenskarna oroa sig för att hundratals matbutiker runt om i vårt land just nu går med förlust och kan tvingas stänga. Detta verkar inte bekymra Nooshi Dadgostar (V) eller Magdalena Andersson (S) som i stället för konstruktiv diskussion ägnar sig åt att sprida lögner och medvetna missuppfattningar i sina sociala medier. 

Så vad är egentligen sant och falskt i debatten om matpriser? 

Påstående: Dagligvaruhandeln har passat på att höja vinsterna i samband med inflationen.

Den genomsnittliga vinsten för svenska matbutiker har sjunkit. De senaste tre åren har enbart inköpspriserna stigit med 32 procent, samtidigt som kostnader för till exempel el, hyra och löner ökat kraftigt. Under samma period har matpriserna mot kund ökat med 27 procent.

Dagligvaruhandeln skulle aldrig kunna bedrivas lika kostnadseffektivt med många små enheter – särskilt eftersom leverantörerna som dagligvaruhandeln förhandlar inköpspris med ofta är multinationella företag. För att vara konkurrenskraftig och kunna erbjuda bra priser behövs stora muskler. Den som tror att varje banan eller kycklingfilé skulle bli billigare att köpa in, hantera och transportera för den som köper och hanterar små volymer jämfört med den som köper väldigt stora volymer, tror helt enkelt fel.

Påstående: Dagligvaruhandeln skär guld med täljkniv och gör rekordvinster.

Av varje hundralapp som spenderas i en svensk matvarubutik blir drygt 2 kronor vinst. Nästan 98 procent av matpriset går alltså åt till att täcka sådant som inköp, löner och arbetsgivaravgifter. Därtill ska läggas kostnaden för stölder och brott som summerar till många miljarder. Det överskott som i bästa fall ändå blir kvar ska sedan räcka till investeringar som krävs för att utveckla verksamheten.  

Detta betyder förstås inte att prisökningarna på matvaror är oproblematiska för hushållen. Att tvingas bära dessa kostnader ovanpå annat som blivit dyrare de senaste åren är självklart en stor sten på en redan tung börda. För detta har vi den största respekt.  

Därför är vi genuint glada för den inbjudan till samtal som regeringen nu skickat till livsmedelskedjans aktörer. Kanske kan vi nu äntligen få en konstruktiv diskussion om de faktorer som verkligen driver upp kostnadsläget och därmed priserna i matvarubutikerna. En del av orsakerna är svåra att förändra på kort sikt. Exempelvis det faktum att den svenska kronan tappat kraftigt i värde jämfört med euron och dollarn eller att det råder krig i Europa.  

Fokus måste ligga på de kostnader som har avgörande betydelse för kostnadsläget i handeln och som faktiskt går att påverka. Så här kommer tre konkreta förslag som vart och ett skulle få stor effekt på matpriserna:

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

martin-kits-kopcentrum.png

Nu behövs en seriös diskussion om matpriserna

Både kläder och skor uppvisade en nedgång. Skohandeln föll med 5,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

Kläder som helhet minskade med 4,1 procent, och damkläder visade en marginell uppgång medan försäljningen av herrkläder sjönk markant.

Månadens Stilindex visar även på skillnader mellan de olika segmenten på marknaden. Premiumsegmentet, som baseras på de högsta snittpriserna, noteras för den sämsta utvecklingen med ett tapp på 6,0 procent.

Högre inflation och en minskad tro på framtida räntesänkningar bidrar till en dämpad efterfrågan på bland annat skor och kläder.

Februari blev ingen ljusning för modehandeln, snarare tvärtom. Vi ser en nedgång, och vi kan konstatera att marknaden för kläder och skor är inne i en långvarig svacka. Det milda februarivädret påverkar försäljningen av vinterplagg, men det är inte hela förklaringen. Konsumenterna håller fortsatt hårt i sina pengar, och osäkerheten är större än på länge. Det är uppenbart att branschen fortsatt möter stora utmaningar.

– Vi ser inga tecken på att den här lågkonjunkturen släpper taget. Det innebär att företag i modebranschen står inför fortsatt hårda tider. För att klara sig krävs såväl innovation som ekonomisk uthållighet – och den dystra sanningen är att även i övrigt välmående företag riskerar att slås ut i dessa tuffa tider, avslutar Sofia Larsen.

Frågor vi driver