Remissvar

Svensk Handels medlemsföretag är genom sina verksamheter inom handelns olika delar stora beställare av transporter och i vissa delar också transportörer. Sett till tonkilometer är handeln den bransch i Sverige som transporterar mest bortsett från malmtransporter. Tillförlitliga, hållbara och kostnadseffektiva transporter är avgörande för att den svenska handeln ska fungera.

Handelns transporter skiljer sig från övriga näringslivets transporter på så sätt att våra varor har oerhört många leveranspunkter då de dels måste nå butiker i alla Sveriges kommuner, dels måste nå konsumenterna på den plats som konsumenterna själv önskar och ofta på tider som passar mottagaren. Inom dagligvaruhandeln rör det sig dessutom ofta om brådskande leveranser med färskvaror då konsumenterna helst vill ha så stor del av produktens hållbarhetstid hemma snarare än på ett lager eller i en butik.

Handelns inrikes transporter sker till drygt 90 procent med lastbil (mot snittet i näringslivet som är 65 procent). Drygt 5 procent sker med tåg och resterande få procent sker med fartyg eller flyg. Handeln är beroende av både import och export av sina varor och står för 14% av de svenska skatteintäkterna och 11% av Svensk BNP. Handelns transporter sker med både tunga och lätta lastbilar, den senare är vanligast i stadsmiljöer.

Svensk Handels medlemmar har höga miljöambitioner – inte minst drivna av konsumenters förväntningar och krav på klimatneutrala transporter.

Svensk handel ställer sig positiva till Transportstyrelsens förslag om att inrätta ett undantag från körkortslagen (1998:488) för förare med B körkort att framföra fordon med en totalvikt som överstiger 3500 kg – men inte mer än 4250 kg som drivs med alternativa bränslen. Elfordon får en högre vikt än fossildrivna fordon då batterierna är tunga, detta gör att fordonets totala vikt tillsammans med last överstiger gränserna för framförande med B körkort. Idag är det svårt att hitta utbildade chaufförer med C körkort i stora delar av landet vilket då försvarar Handelns möjligheter att bidra till klimatomställningen.

Det är viktigt att arbetet för att föreslaget datum för ikraftträdandet sker skyndsamt, beslut och processen behöver snabbas på då många kommuner ligger långt fram i sin planering och handelns företag behöver planera inköp av transporter och fordon i god tid för att klara konkurrens och nya regler. Även om undantag i körkortslagen är välkommen är det viktigt att arbetet och insatserna för att lindra bristen på behöriga chaufförer fortsätter. Fler behöver vilja utbilda sig med fler körkortsbehörigheter då sannolikheten för fortsatt chaufförsbrist är hög i stora delar av landet.

Under punkt 3.5.1 önskar Svensk Handel att det finns ett undantag för transporter som ingår i försöksverksamheten att framföras på vägar även där det råder lokala föreskrifter för tunga lastbilar men inte lätta lastbilar. Detta för att precis om rapporten nämner undvika längre körsträckor och onödiga kostnader.

Under punkt 5.1.5 önskar Svensk Handel ett förtydligande om avgiftsfinansieringen. Det skulle vara enklare för handeln som transportköpare om avgiften inte lades på körkortsinnehavaren utan per sökande företag eller per bil i försöksverksamheten. Enkelhet att ansöka och låga kostnader för administrationen är att föredra för en redan prisutsatt bransch som vill bidra med sin del i arbetet för att nå klimatmålen.

De av EU-förordningen reglerade kör- och vilotiderna är svåra att förändra men Svensk Handel önskar ett förtydligande om hur det svenska undantaget kring färdskrivare ska se ut baserat på förslaget om 100 km radie från företagets utgångspunkt. Handeln har ofta terminaler på flera olika orter än bolagens utgångspunkter. Ett förtydligade skulle underlätta för såväl förare, transportköpare som för polis och domstolar precis som utredningen nämner under punkt 7.

Henrik Ekelund, Chef Näringspolitiska enheten 

li-202400615-forsoksverksamhet-med-vissa-godstransporter-landsbygds-och-infrastrukturdepartementet.pdf

remisser-900.png

Remissvar angående Regeringsuppdrag om försöksverksamhet med vissa godstransporter

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel välkomnar initiativet att granska och förbättra säkerhetsskyddet inom ramen för NIS2. Att säkerställa en trygg och stabil digital infrastruktur är av yttersta vikt för näringslivets och samhällets funktion. Svensk Handel beklagar att utredningens begränsade tid har inneburit en avsaknad av näringslivet i expertgruppen, vilket kan ge ett sämre utredningsresultat med sämre konsekvenser för näringslivet.

Behovet av att stärka cybersäkerheten i Europa är akut för att förbättra företagens skydd mot kriminalitet och hackerattacker, samt upprätthålla en stark infrastruktur. Därför välkomnar Svensk Handel Europeiska Kommissionens förslag gällande cybersäkerhet och kritiska entiteters motståndskraft, och vill framföra följande:

Svensk Handel anser att konsekvensanalysen är bristfällig vad avser företagens kostnader, tidsåtgång och hur konkurrensförhållanden påverkas. Det borde ha gjorts en tydlig analys av förslagets lämplighet och proportionalitet eftersom utredningen lägger förslag som överstiger det ursprungliga direktivet. Utredningen lever inte upp till regeringens direktiv om att förslagen skulle utformas så att regelbördan och administration minimeras. Att i utredningen framhäva att konkurrensförhållandena inte kommer påverkas påvisar att man missat effekterna av vad regelbördor och dess konsekvenser kommer ha för företagen.

I förslaget till ny lag om cybersäkerhet (Kap 1 §), föreslås att lagen ska ha som mål att uppnå en hög nivå av cybersäkerhet. Vi anser att den nuvarande formuleringen av syftet inte är tillräckligt tydlig, fokuserad eller i överensstämmelse med avsikten med EU-direktivet. I den nuvarande lag (2018:1174), om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster bedömer vi att syftet är mer i linje med avsikten med NIS-direktivet. Därför bör syftet i det föreslagna lagförslaget justeras för att bättre överensstämma med direktivet.

3.     Skyldighet för verksamhetsutövare att rapportera betydande incidenter:

Den föreslagna tidsramen för att rapportera betydande incidenter, särskilt 24 timmar för att ge en första varning, kan anses vara opraktiskt kort för flertalet verksamheter. Det kan finnas situationer där det tar längre tid att bedöma omfattningen och allvaret av en incident. Svensk Handel föreslår att den kommande beredningen överväger att förlänga tidsramen för att ge företag tillräcklig tid att utföra en noggrann och välgrundad bedömning. På så vis möjliggörs även en mer noggrann och välgrundad bedömning på den rapporterade incidenten.

För att undvika förvirring och missförstånd hos verksamhetsutövare och andra berörda parter är det centralt att lagtexten använder etablerade begrepp och ett normalt språkbruk. Vi stöder MSB:s förslag att formuleringen ”Systematiskt och riskbaserat informationssäkerhetsarbete”, bör kompletteras med ”Cybersäkerhet” för att återspegla EU:s definitioner och korrekt terminologi. Vidare förslår vi att begreppet ”Säkerhetsscanning” förtydligas och eventuellt ersätta med det mer etablerade begreppet ”Sårbarhetsscanning”

5.     Harmoniserad standard för incidenter och revision:

Svensk Handel vill betona vikten av att harmonisera den svenska lagstiftningen och framtida krav med internationella standarder. Det är av stor betydelse att den svenska lagstiftningen och de kommande kraven från tillsynsmyndigheten är i linje med internationella standarder för att säkerställa en enhetlig och standardiserad hantering av cybersäkerhet.

Vidare anser Svensk Handel att incidentrapporteringen bör följa en europeisk standard, och att det bör vara möjligt att rapportera globala incidenter som drabbar flera länder på ett enhetligt sätt. Genom att standardisera rapporteringsprocessen kan transparensen öka inom EU och minska den administrativa bördan för företagen.

På samma sätt bör kraven om framtida revisioner följa en europeisk standard. Genom att ha väldefinierade och standardiserade revisionsprocesser kan företag som är verksamma i flera länder i vart fall undvika en ökad administrativ börda. Det möjliggör även användningen av samma IT-säkerhetsramverk i alla länder där företagen är aktiva, vilket bidrar till en höjd kvalitet och en minskad kostnad för företagen.

Ovan punkter presenteras mer utförligt i Svensk Dagligvaruhandels remissvar, vilket Svensk Handel ansluter sig till i alla delar.

remissyttrande-avseende-nya-regler-for-cybersakerhet.pdf

Remissyttrande avseende Nya regler för cybersäkerhet

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Svensk Handel tackar för möjligheten att inkomma med yttrande över rubricerad remiss.

De senaste åren har Sverige utsatts för en rad olika kriser och utmaningar som alla pekat på att det finns ett behov av att se över bristen på flexibilitet i gällande lagstiftning. Som exempel kan nämnas de cyberangrepp som bland annat drabbat handelns företag, där de akuta kriserna hade kunnat avhjälpas eller lindras med snabba, tillfälliga lagstiftningsmässiga justeringar.

Svensk Handel är generellt positiv till att Sveriges konstitutionella beredskap stärks. Vi har inga invändningar mot de förslag som presenterats.

                                                                 Marie Enhörning

                                                                 Näringspolitisk expert

sh-sou-2023.75-konstitutionell-beredskap.pdf

Remissyttrande avseende Stärkt konstitutionell beredskap

Svensk Handel har tagit del av betänkandet SOU 2024:8 om Livsmedelsberedskap för en ny tid, och har lämnat ett remissvar.

Det är otvetydigt så att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en osäker omvärld och erfarenheter av såväl pandemi som cyberangrepp i färskt minne. Svensk Handel delar därför utredningens uppfattning att det behövs en uppdaterad livsmedelsberedskap anpassad för vår tid. Hela befolkningens tillgång till livsmedel, även i kris och krig, måste säkerställas.

Näringslivet är avgörande för att Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen i kris och krig. Tidigare erfarenheter har visat att företag har god förmåga att anpassa sig till ändrade förutsättningar för att möta nya behov. Det är därför viktigt att framhålla att en grundförutsättning för att företag även i kris och krig ska kunna tillgodose befolkningens behov av livsmedel är att företagen har goda förutsättningar att leverera i fredstid. Av avgörande vikt för livsmedelsförsörjningen är även att andra samhällsfunktioner fungerar, såsom tillgång till el, IT, transporter och finansiella tjänster. Liksom konstateras i betänkandets inledande ord är det även viktigt att så långt som möjligt upprätthålla den inre marknaden och handel i ordets alla bemärkelser, såväl import som export. Därtill behövs offentlig beslutsförmåga och flexibilitet i såväl lagstiftning som myndighetsutövning, anpassad till vid var tid uppkommen kris.

Med nedanstående kommentarer tillstyrker Svensk Handel betänkandet.

Svensk Handel stödjer förslaget om att kommuner framhålls som viktiga inom livsmedelsberedskapen och ges en utökad roll avseende vissa uppgifter. Det är positivt att kommunerna åläggs ansvar att analysera och kartlägga vilka behov som finns. Dessa analyser kan utgöra en god grund när planering av livsmedelsdistribution ska ske. I utredningen saknas emellertid tydlighet kring vad dessa analyser och kartläggningar ska leda till i agerande från kommunernas sida. Utöver förtydligande i denna del, finns också en risk för såväl överimplementering som feltolkningar av betänkandets förslag. Företag inom livsmedelsbranschen är idag nationella till stor utsträckning, om än verksamma lokalt, och för företagen att hantera kontaktvägar och olika tolkningar från landets 290 kommuner vore ohållbart.

Det erfordras vidare samordning vad gäller upprätthållande av tillgång till nödvändiga livsmedel, vilket bör ske på regional eller nationell nivå. De strukturer och försörjningskedjor som finns idag, hos exempelvis dagligvaruhandel och livsmedelsgrossister, är viktiga att upprätthålla, snarare än att parallella lösningar byggs. Så länge livsmedel finns att tillgå kommer dessa distribueras genom redan etablerade livsmedelsvägar, detta torde inte kunna lösas på kommunal nivå på ett mer effektivt sätt. Den kommunala behovsanalysen kan förvisso utgöra en grund för beslut, men ansvaret för planering av livsmedelsdistribution och upprätthållande av tillgången till nödvändiga livsmedel bör lyftas till en regional eller nationell nivå.

Det finns inom näringslivet en utbredd vilja att hjälpa till att skapa robusthet och motståndskraft i beredskapsarbetet. Det saknas emellertid i betänkandet utökade lagkrav eller konkreta förslag på livsmedelsföretags eller -grossisters ansvar och uppgifter eller åtgärder för att stärka deras förmåga. Detta behöver förtydligas, och även knytas till finansiering av eventuella föreslagna åtgärder.

En huvudprincip som avslutningsvis är viktig att framhålla är att totalförsvar är ett statligt ansvar. Finansiering av detsamma bör ske genom skattemedel. Alla avsteg från denna princip bör noga utredas, finansieras och säkerställas att det sker på konkurrensneutrala grunder.

240515-sou-2024-8-livsmedelsberedskap.pdf

Remissyttrande avseende Livsmedelsberedskap för en ny tid

Remissvar till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet angående Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen för perioden 2026-2037.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med cirka 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Handelns inrikes transporter sker till drygt 90 procent med lastbil (mot snittet i näringslivet som är 65 procent). Drygt 5 procent sker med tåg och resterande få procent sker med fartyg eller flyg. Handeln är beroende av både import och export av sina varor och står för 14% av de svenska skatteintäkterna och 11% av Svensk BNP.

Handelns marginaler är generellt sett låga och för handeln är det viktigt att transporterna är kostnadseffektiva samtidigt som branschen har höga miljöambitioner – inte minst drivna av konsumenters förväntningar och krav.

Infrastrukturprojekt som påverkar svensk trafik behöver också vägas in i den svenska infrastrukturplaneringen. Ett tydligt exempel på detta är Fehmarn Bält-förbindelsens påverkan på Södra stambanan, Göteborgs Hamns farledsfördjupning eller sträckan Göteborg-Borås. Sträckor som redan idag är nära sitt kapacitetstak. Vi hoppas att Regeringen tar höjd för dessa projekt i den  kommande propositionen

Henrik Ekelund, Chef Näringspolitiska enheten

li202303919-inriktningsunderlag-for-infrastrukturplaneringen-for-perioden-2026-2037.pdf

Angående Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen

Svensk Handel delar ambitionen men ifrågasätter om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 8 500 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Naturvårdsverkets skrivelse - Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall, och har följande att anföra. 

EU:s medlemsstater ska till 2025 se till att 55 procent av det kommunala avfallet förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. I Naturvårdsverkets skrivelse framgår att Sverige riskerar att missa EU:s mål 2025, då siffrorna för 2021 endast uppgick till 40 procent, vilket har fått EU- Kommissionen att ge Sverige en så kallad ”tidig varning”. Som en konsekvens av detta gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen till 2025 för kommunalt avfall i EU:s avfallsdirektiv, vilket myndigheten slutredovisade den 31 oktober 2023. 

Svensk Handel välkomnar åtgärder och styrmedel som bidrar till ökat återbruk av varor och en bättre materialåtervinning. För att vi ska kunna ställa om till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi behöver fler aktörer engagera sig och kunna bidra till denna omställning. Till exempel behöver produkter i större utsträckning repareras, återbrukas och återvinnas än vad de gör idag. 

Handeln vill bidra till att bygga en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det gör vi genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning, där avfall ses som en resurs och avfallshierarkin är utgångspunkten för företagens arbete. Allt fler aktörer inom handeln tittar på hur man kan utveckla olika cirkulära tjänster, som reparation av produkter, återbrukssortiment, återtag för re-make samt insamling för återvinning med mera. Men det finns en rad hinder för att detta ska nå sin fulla potential.

I denna skrivelse ligger fokus på hur vi kan bättre förbereda kommunalt avfall för återanvändning och materialåtervinning. I Sverige är det kommunerna som har monopol på hanteringen av det som numera klassas som kommunalt avfall. I begreppet/definitionen ”förberedelse för återanvändning”

utgår man därtill från produkter och material som har blivit avfall. Det innebär i praktiken att företag inom handeln inte kan vara med och bidra med olika cirkulära lösningar på dessa flöden då kommunerna har företrädesrätt.

Svensk Handel kan dock notera att Naturvårdsverket lyfter i sin skrivelse att ansvaret för kommunalt avfall upplevs som otydligt, främst av verksamheter, och att detta riskerar att fördröja genomförandet av förslagen till åtgärder. Svensk Handels uppfattning är att företag behöver ges större rådighet över det avfall som uppstår i sin verksamhet. Därför har Svensk Handel under en längre tid förordat att regeringen skyndsamt bör införa ett frival

(alt. delvis valfrihet) så att företag inom handeln dels har möjlighet att utveckla nya tjänster och användningsområden för olika avfallsresurser, dels ges möjlighet att upphandla och optimera hanteringen av dessa på bästa miljömässiga sätt.

Svensk Handel har valt att svara på remissen utifrån de delar som främst berör handeln. Utöver det vill vi hänvisa till remissvar från Svenskt Näringsliv och Näringslivets Producentansvar. För mer detaljerade kommentar kring förslag om utökade producentansvar ber vi att få hänvisa till IKEA:s remissvar samt vår bilaga med kommentarer från ett medlemsföretag.

kn2023_02730_svensk-handels-remissvar_nvs-skrivelse-atgarder-for-att-oka-materialatervinningen-av-avfall_f.pdf

remisser-900.jpg

Remissvar om Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall

Svensk Handel delar ambitionen att förbättra luftkvaliteten men ifrågasätter om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet. 

Ett införande av en miljözon klass 3, per 31 december 2024, med ett utökat område som ska beslutas under 2025 är inte en tidplan som möjliggör en omställning under ordnade former. För att den efterfrågade effekten av miljözonen ska uppnås behöver infrastruktur och teknik finnas på plats och privatpersoner, företag och organisationer ges tid för att planera för och anpassa sig till den omställning som ska göras. Omställningen innebär också krav på stora investeringar där såväl ekonomi som tillgång till nödvändig teknik och fordon utgör hinder. 

Med en forcerad tidplan riskerar citys attraktivitet och dess näringsliv att skadas med följden att uppskattningsvis 1 000 – 2 000 arbetstillfällen i city riskerar att gå förlorade inom detaljhandel, hotell och restaurang enligt Svensk Handel och Visita. Branscher som bidrar stort till en levande innerstad och många arbetstillfällen – inte minst instegsjobb för unga och utlandsfödda. Stockholms ambition, att vara ledande i hållbarhetsfrågor, riskerar med ett införande av Miljözon klass 3 enligt nuvarande tidsplan också att skjuta problemen till andra delar i staden och landet.

Svensk Handel avstyrker därför förslaget om införande av Miljözon klass 3 per den 31/12 2024

. För att få en miljözon att bli verkningsfull behöver näringslivet tillsammans med staden kartlägga vad som finns och vad som eventuellt saknas och behövs. En gemensam tidplan behöver sättas, vilken gör det möjligt att genomföra en omställning som leder till ett bra samhälle ur både miljöns, invånarnas och näringslivets perspektiv. Med en gemensam insats kan vi även ta hänsyn till den ekonomiska och sociala hållbarheten. Något som är minst lika viktigt som luftkvaliteten.

Förslaget riskerar, i sin nuvarande form, att påtagligt försämra Stockholms näringslivsklimat, arbetsmarknad och attraktivitet. Försvagas näringslivet försämras även företagens omställningskraft till en verkligt hållbar mobilitet. En olyckligt vald zon kan medföra att Stockholm blir ett avskräckande exempel i stället för en förebild för hållbar omställning.

Skulle Miljözon klass 3 ändå införas är vår åsikt att effekten av ett sådant införande måste utvärderas innan en utredning om ett eventuellt större område ens kan vara aktuell.

I frågan som rör att Trafiknämnden beslutar om inriktning för ett slopat nattförbud för tunga fordon inom miljözonen hänvisar vi till punkt 6 nedan.

Föreslaget område Trafikkontoret och staden påpekar att det föreslagna området har halter av kvävedioxid som överskrider Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktvärden och därmed utgör en risk för folkhälsan. Svensk Handel ifrågasätter om WHO:s riktvärden går över svensk lagstiftning. Enligt nuvarande lagstiftning finns det inga problem med luftkvalitet i den utpekade zonen, något som Trafikkontoret även påpekar i sin egen konsekvensanalys.

Ett införande enligt nuvarande förslag riskerar att leda till snedvriden konkurrens, då villkoren för företagande i detta område fördyras jämfört med övrigt näringsliv i Stockholm, regionen och landet i övrigt. Införandet premierar även de större företagen med resurser och missgynnar de små. Något som kan leda till utslagning och monopolställningar på marknaden.

2.      Arbetstillfällen riskerar att gå förlorade 

I hela kommunen finns över 80 000 anställda i handeln vilket gör branschen till Stockholms tredje största arbetsgivare. Ett antagande från Svensk Handel och Visita är att mellan 1 000 – 2 000 arbetstillfällen kan gå förlorade i city om miljözonen införs enligt det nuvarande förslaget. I antagandet är endast direkta effekter medräknade och inte möjligheten att butiker och företag väljer att flytta sina verksamheter till andra närliggande kommuner i Stockholmsregionen där möjligheten till lönsamhet är större.

Miljözon 3 sätter stora krav på näringslivet men för att detta ska gå att genomföra behöver staden visa upp en hållbar lösning gällande tillgänglighet både för individer och transporter, tillgång till el, lastfar, lastzoner med mera. Transporter och bilar kan annars behöva åka omvägar med längre sträckor till följd, vilket i förlängningen skapar miljö- och klimatproblem i andra områden i staden.

4.      Samlastning är inte lösningen 

Samlastning pekas ut som en av lösningarna på hur varor ska kunna levereras till butikerna i den utpekade zonen. Forskningsprojekt pågår men till dess att zonen planeras att införas finns inga modeller i drift. Till dags dato har det heller inte kunnat presenteras någon lönsam modell för samlastning. Det finns många frågor som behöver svar innan en samlastningsmodell kan tas i drift för kommersiella verksamheter. Till exempel behöver frågan om ansvar för levererat gods klargöras, om en vara ska lastas om ett flertal gånger innan den kommer fram till dess destination. Vilken typ av varor som kan samlastas och hur detta görs på ett sätt som inte bryter redan i dag optimerade leveranskedjor med hänsyn tagen till hållbarhet hela vägen från lager eller leverantör är exempel på andra? Därutöver behöver gods med särskilt regelverk såsom färskvaror och kylvaror hanteras i särskild ordning.

Trafikkontoret nämner i sina förslag för ett lyckat genomförande slopandet av nattförbud. Detta är inte en lösning som Svensk Handel ser som en lösning för leveranser till handeln. Skulle detta förslag genomföras finns ingen från handelns sida som kan ta emot leveranserna då det är en arbetsmiljöfråga och det inte finns några kollektivavtal som tillåter detta. Skulle beslut om detta ändå fattas kommer med all sannolikhet varuleveranserna att behöva mellanlagras innan det kommer fram till den tänkta mottagaren och då tillkommer frågan om ansvar som nämnts tidigare i detta remissvar.

Transportstyrelsen lyfter vikten av att den kommun som överväger att införa en miljözon behöver göra avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som reglerna får. Bland annat skriver Transportstyrelsen att man bör se över hur näringslivet påverkas. Till dags dato har dock ingen samhällsekonomisk analys av konsekvenserna presenterats och därmed är det inte möjligt att styrka nyttan med detta införande.

Utöver ovanstående argument hänvisar Svensk Handel till bifogad konsekvensanalys, som tagits fram tillsammans med Fastighetsägarna Stockholm, Företagarna, Transportföretagen, Sveriges Bussföretag och Visita. Näringslivsorganisationer som tillsammans representerar närmare 18 000 medlemsföretag med över 180 000 anställda verksamma i Stockholm.

Handeln jobbar hårt med hållbarhetsfrågor generellt och med hållbara leveranser i synnerhet. I takt med tillgången på fordon och chaufförer är handeln på god väg att minska sina utsläpp rejält med moderna och smartare transporter. I Svensk Handels regi har bland annat en egen branschöverenskommelse för fossilfria leveranser tagits fram.

I dagsläget är det tekniken och inte handeln som är utmaningen när det gäller hållbar planering i våra städer. Svensk Handel och våra medlemmar deltar gärna i arbetet med en mer tillgänglig och modern stadskärna, där vi ser andra och fler möjligheter till lösningar på både luftkvalitet och klimat, än det som per idag har presenterats i ett införande av en Miljözon klass 3.

ks-2023-1449-remissvar-miljozon-klass-3---svensk-handel.pdf

Henrik Ekelund Enhetschef näringspolitik

Elisabet Elmsäter Vegsö Näringspolitisk expert

Remissvar om Införande av Miljözon klass 3

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande: 

Svensk Handel anser att en frihet att avtala om affärer och transaktioner i näringslivet är fundamentalt och en nödvändig förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Avtalsfrihet som grunden för förhållande mellan kommersiella aktörer är det som såväl svensk som europeisk avtalsrätt bygger på. Svensk Handel delar uppfattningen att långa betalningstider kan vara ett allvarligt problem för vissa mindre näringsidkare och inom vissa branscher. Vi har full respekt för att sena betalningar skapar likviditetssvårigheter och ökar affärsrisken för dessa drabbade näringsidkare. Svensk Handel anser att EU -kommissionens förslag om en tvingande förordning om högst 30 dagars betaltid för alla fakturor, utan möjlighet till att avtala om annat, är ett för långtgående ingrepp i avtalsfriheten. 

Även förslaget om automatisk dröjsmålsränta är ett allt stort ingrepp i avtalsfriheten. Svensk Handel avstyrker förslaget. 

Långa avtalade betaltider kan vara ett problem för vissa näringsidkare men fyller ett viktigt ekonomiskt syfte för andra. Inom flera branscher i handeln sker betalningar till leverantörerna först när slutkonsumenten har betalt för varan. Många av de mindre och mellanstora företagen, i t e x klädes-, bokhandlar- och leksaksbranschen överlever bara genom att deras leverantörer erbjuder långa betalningstider. 

Även partihandeln är högst beroende av att kunna avtala om olika längd på betaltider. För många företag inom handeln, som har stora lager för att vara konkurrenskraftiga, är en förhandling om betalningstider en betydande del av avtalet. En lagändring skulle få stora effekter på lagerhållning, likviditeten och konkurrensen, såväl nationell som internationell. Risken för snedvriden konkurrens ökar avsevärt då tredjelandsaktörer har möjlighet att erbjuda förmånligare betaltider än europeiska aktörer. 

Bokhandlarbranschen är ett tydligt exempel av många branscher inom handeln som skulle få extrema effekter till följd av tvingande 30 dagars betaltid. Böcker är en vara med låg lageromsättningshastighet. Tusentals nya böcker ges ut varje år och köps kontinuerligt in av bokhandlare som året runt tillhandahåller och exponerar ett brett sortiment under lång tid. Vissa böcker säljs i stora volymer och andra i enstaka exemplar. Försäljningen varierar kraftigt under året med toppar vissa perioder såsom under julhandeln och bokrean. De betalningsvillkor som tillämpas i bokbranschen, med ömsesidig överenskomna betalningsvillkor om 60-90 dagar eller mer inte är ovanligt, har utformats under årtionden och krävs för att marknaden ska fungera. Böcker som ges ut i september, som är en stor månad för förlagens nyutgivning, köps exempelvis in av bokhandeln även om många böcker säljs först i julhandeln. Kreditvillkoren i branschen är inte ett symptom på bristande funktion eller missbruk – de passar helt enkelt de mycket specifika egenskaperna i värdekedjan för böcker. Förslaget i dess nuvarande form kommer orsaka extrema svårigheter för bokhandlare med stora negativa konsekvenser för förlag och författare och skulle i förlängningen även påverka mångfalden av litteratur negativt:

Lagförslaget innefattar vidare en omfattande administrativ börda för företagen. Den ökade administrativa bördan i form av bland annat avtalsomskrivningar och uppgradering i faktureringssystem, ger inte de positiva effekter i praktiken som eftersträvas i en lagändring. 

Därtill kommer företagen få stora utmaningar med sin likviditet och tvingas söka finansiering på kreditmarknaden vilket kommer medföra ytterligare en administrativ börda men framför allt påtagligt högre finansieringskostnader. 

3(3) Svensk Handel är starkt kritisk till avsaknaden av en gedigen utredning som vi anser måste genomföras innan lagändring av denna karaktär ska beslutas.

Vi anser att det saknas ett omfattande analysarbete om effekter för såväl enskilda företag som näringslivet i sin helhet. Det saknas också en utredning som påvisar hur stort skyddsbehovet är, i vilka sektorer ett sådant behov finns och hur de ekonomiska effekterna av en lagändring enligt förslaget ser ut. I övrigt ansluter Svensk Handel sig till Svenskt Näringslivs yttrande. Detta yttrande har beslutats av enhetschefen för Näringspolitik Henrik Ekelund. Föredragande har varit näringspolitiska experten Bengt Nilervall. 