Remissvar

Svensk Handel har tagit del av betänkandet SOU 2024:8 om Livsmedelsberedskap för en ny tid, och har lämnat ett remissvar.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Det är otvetydigt så att Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en osäker omvärld och erfarenheter av såväl pandemi som cyberangrepp i färskt minne. Svensk Handel delar därför utredningens uppfattning att det behövs en uppdaterad livsmedelsberedskap anpassad för vår tid. Hela befolkningens tillgång till livsmedel, även i kris och krig, måste säkerställas.

Näringslivet är avgörande för att Sverige ska klara livsmedelsförsörjningen i kris och krig. Tidigare erfarenheter har visat att företag har god förmåga att anpassa sig till ändrade förutsättningar för att möta nya behov. Det är därför viktigt att framhålla att en grundförutsättning för att företag även i kris och krig ska kunna tillgodose befolkningens behov av livsmedel är att företagen har goda förutsättningar att leverera i fredstid. Av avgörande vikt för livsmedelsförsörjningen är även att andra samhällsfunktioner fungerar, såsom tillgång till el, IT, transporter och finansiella tjänster. Liksom konstateras i betänkandets inledande ord är det även viktigt att så långt som möjligt upprätthålla den inre marknaden och handel i ordets alla bemärkelser, såväl import som export. Därtill behövs offentlig beslutsförmåga och flexibilitet i såväl lagstiftning som myndighetsutövning, anpassad till vid var tid uppkommen kris.

Med nedanstående kommentarer tillstyrker Svensk Handel betänkandet.

Svensk Handel stödjer förslaget om att kommuner framhålls som viktiga inom livsmedelsberedskapen och ges en utökad roll avseende vissa uppgifter. Det är positivt att kommunerna åläggs ansvar att analysera och kartlägga vilka behov som finns. Dessa analyser kan utgöra en god grund när planering av livsmedelsdistribution ska ske. I utredningen saknas emellertid tydlighet kring vad dessa analyser och kartläggningar ska leda till i agerande från kommunernas sida. Utöver förtydligande i denna del, finns också en risk för såväl överimplementering som feltolkningar av betänkandets förslag. Företag inom livsmedelsbranschen är idag nationella till stor utsträckning, om än verksamma lokalt, och för företagen att hantera kontaktvägar och olika tolkningar från landets 290 kommuner vore ohållbart.

Det erfordras vidare samordning vad gäller upprätthållande av tillgång till nödvändiga livsmedel, vilket bör ske på regional eller nationell nivå. De strukturer och försörjningskedjor som finns idag, hos exempelvis dagligvaruhandel och livsmedelsgrossister, är viktiga att upprätthålla, snarare än att parallella lösningar byggs. Så länge livsmedel finns att tillgå kommer dessa distribueras genom redan etablerade livsmedelsvägar, detta torde inte kunna lösas på kommunal nivå på ett mer effektivt sätt. Den kommunala behovsanalysen kan förvisso utgöra en grund för beslut, men ansvaret för planering av livsmedelsdistribution och upprätthållande av tillgången till nödvändiga livsmedel bör lyftas till en regional eller nationell nivå.

Det finns inom näringslivet en utbredd vilja att hjälpa till att skapa robusthet och motståndskraft i beredskapsarbetet. Det saknas emellertid i betänkandet utökade lagkrav eller konkreta förslag på livsmedelsföretags eller -grossisters ansvar och uppgifter eller åtgärder för att stärka deras förmåga. Detta behöver förtydligas, och även knytas till finansiering av eventuella föreslagna åtgärder.

En huvudprincip som avslutningsvis är viktig att framhålla är att totalförsvar är ett statligt ansvar. Finansiering av detsamma bör ske genom skattemedel. Alla avsteg från denna princip bör noga utredas, finansieras och säkerställas att det sker på konkurrensneutrala grunder.

                                                                 Marie Enhörning

                                                                 Näringspolitisk expert

240515-sou-2024-8-livsmedelsberedskap.pdf

remisser-900.png

Remiss avseende Livsmedelsberedskap för en ny tid

Nyheter - debattartikel

Naturvårdsverket måste ha de resurser som behövs för att alla producenter ska ta ansvar för insamling och återvinning av sina förpackningar.

Debattartikel införd i Altinget 14 maj 2024:

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden, skriver debattörerna.

Producenter med producentansvar för förpackningar

Den 1 januari 2024 trädde den nya producentansvarsförordningen i kraft, som innebär ett utökat ansvar för producenter som sätter en förpackad vara på den svenska marknaden. Syftet är att öka insamling och återvinning, vilket producenterna finansierar. Våra producenter välkomnar detta och är beredda att ta det utökade ansvaret, men då krävs att Naturvårdsverket tar sitt ansvar som tillsynsmyndighet.

Utöver de kostnader som den nya förordningen medför för producenterna, tillkommer kraftigt ökade kostnader de närmaste åren. Fastighetsnära insamling av förpackningar ska vara införd i hela Sverige senast den 1 januari 2027 så att fler förpackningar ska källsorteras för återvinning.

För att den nya förpackningsförordningen ska fungera fullt ut krävs att alla producenter ansluter sig till en godkänd producentansvarsorganisation, vilket är ett krav i förordningen. Det räcker inte att vissa företag är samvetsgranna och tar ansvar för att finansiera insamlingen och den ökade återvinning som behövs för att nå Sveriges återvinningsmål. Alla måste bidra, men så ser inte verkligheten ut i dag.

Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet och ansvarar för uppföljning av producentansvaret. Vi uppskattar att det i dag finns mer än 3 000 företag som inte är anslutna och därmed undkommer kostnaderna för insamling och återvinning av sina förpackningar. Tillsammans står de för flera hundra miljoner kronor i uteblivna förpackningsavgifter varje år. Det är oacceptabelt att ansvarstagande företag tvingas ta hela kostnaden som den nya förordningen medför, medan andra kan komma undan.

Konkurrensfördel för företag som friåker

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden. Bristen på aktiv och uppsökande tillsyn innebär att konsekvenserna i dag är obefintliga och företagen tillåts ”friåka” på de som tar ansvar. Det är alltför enkelt att undvika det lagstadgade ansvaret att vara ansluten till en producentansvarsorganisation.

De ekonomiska incitamenten är uppenbara. Genom att inte vara med och finansiera de ökande kostnaderna, kan företagen ta ut ett lägre slutpris på sin produkt mot konsument. Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Dagligvaruleverantörerna, Svensk dagligvaruhandel, Svensk handel, Sveriges bryggerier och Sprit & vinleverantörsföreningen representerar en stor del av de drygt 8 000 producenter som är anslutna till Näringslivets producentansvar och vi gör vad vi kan för att alla ska ta sitt lagstadgade ansvar.

Vi uppmanar regeringen att säkerställa att Naturvårdsverket har de resurser, verktyg och den kompentens som behövs. I slutet på mars inkom Naturvårdsverket med en hemställan till regeringen där de efterfrågar ökade medel för tillsyn, något som skulle innebära än högre framtida tillsynskostnader för ansvarstagande företag. I dag betalar de företag som tar producentansvar en årlig tillsynsavgift på 1 250 kronor till Naturvårdsverket, en avgift som sammantaget motsvarar cirka 10 miljoner kronor per år.

Det är hög tid att Naturvårdsverket agerar på sitt tillsynsansvar och faktiskt nyttjar de förutsättningar som de redan har till sitt förfogande. Det är möjligt att det finns behov att öka tillsynsavgiften, men oavsett avgift förutsätter vi leverans i form av faktiskt agerande från Naturvårdsverket. Endast med aktiv och tillräcklig tillsyn kan vi få konkurrens på lika villkor för företag i Sverige och ett producentansvar som fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Jörgen Friman, Vd Dagligvaruleverantörerna

Karin Brynell, Vd Svensk dagligvaruhandel

Anna-Karin Fondberg, Vd Sveriges bryggerier

Kent Persson, Styrelseordförande Sprit & vinleverantörsföreningen

Kosmetika, tomma forpackningar.jpeg

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Nyheter - generell

De två lagstiftningarna är nu antagna i EU-parlamentet. Svensk Handel berättar mer om vad som gäller.

Due Diligence ställer krav på företag att granska sina värde- och leverantörskedjor. Syftet är att säkerställa att såväl sociala som miljömässiga problem åtgärdas så snart de identifieras, oberoende om dessa uppstått i andra länder. Forced Labour syftar till att säkerställa att inga produkter på EU:s marknad har producerats under tvång.

 kommer följande att infasning ske för företagen:

Det betyder att denna lagstiftning inte direkt omfattar företag med mindre än 1000 anställda eller har minst 450 miljoner Euro i årlig omsättning. Det betyder dock inte att medelstora och mindre företag inte kommer att beröras.

Även om det till antalet kommer vara ett mindre antal företag som omfattas så står de för en stor del av omsättningen i handeln. Dock är det viktigt att komma ihåg att alla företag som har affärsrelationer med dessa företag kommer förväntas inkomma med information om hur företaget bedriver sitt aktsamhetsarbete.

kommer i kontrast till Due Diligence att direkt gälla alla företag, oberoende av storlek, samt alla typer av produkter. Lagstiftningen förbjuder produkter tillverkade med tvångsarbete från att exporteras och säljas på EU:s marknad. Den fastställer också regler för utredningar, beslut och hur man ska hantera bevisade fall av tvångsarbete, vilket kan inkludera indragning och omhändertagande av en produkt.

Lagstiftningen ska ses som ett komplement till aktsamhetskraven som kommer och syftar bland annat till att säkerställa att EU kan hindra produkter från att komma in i EU, där staten i de exporterande länderna sanktionerar arbetsvillkor som är oacceptabla.

Innan båda lagarna kan träda i kraft måste EU-rådet godkänna dem samt att de ska publiceras i EU:s officiella tidning. Due Diligence väntas träda i kraft och börja tillämpas från mitten av juni 2024. Det väntas dröja till hösten 2024 med Forced Labour för att lagstiftningen sedan ska börja tillämpas från slutet av 2027 i medlemsländerna.

eu-1715158369.png

Due Diligence och Forced Labour antagna i EU-parlamentet

Nyheter - pressmeddelanden

Införandet av miljözon klass 3 i Stockholm sker utan att nödvändig infrastruktur finns på plats och utan tillräcklig tid för omställning.

Tondövt att hasta fram beslut om miljözon

Under måndagskvällen klubbades ett införande av Miljözon klass 3, med start 31 december 2024, igenom i Stockholm Stads kommunfullmäktige.

Detta innebär att enbart rena elfordon, gasfordon med utsläppsklass Euro 6 och bränslecellsfordon tillåts i området Hamngatan – Sveavägen – Kungsgatan – Birger Jarlsgatan. Laddhybrider kommer inte att tillåtas, om det inte rör sig om tunga lastbilar eller bussar med utsläppsklass Euro 6.

Svensk Handel har tillsammans med ett flertal branschorganisationer, som sammantaget representerar nära 18 000 medlemsföretag och över 180 000 anställda verksamma i Stockholm, under det senaste året arbetat med att tydliggöra konsekvenserna av miljözonsplanerna för politikerna i Stadshuset.

Vi står fullt ut bakom ambitionen att förbättra luftkvalitén samt att minska koldioxidutsläppen – såväl i staden som i resten av landet. Men implementeringen av miljözonen i Stockholm sker utan rimlig tid för förberedelser och omställning och utan att nödvändig infrastruktur finns på plats.

Trafikborgarråd Lars Strömgren har vid ett flertal tillfällen hävdat att detta beslut har föregåtts av en omfattande dialog med näringslivet. Tyvärr upplever vi att det har varit mer av envägs-information, snarare än konstruktiva diskussioner.

Responsen på de inspel vi och våra medlemmar fört fram har varit obefintlig, och det har uttalats att "det inte är politikens ansvar att lösa näringslivets problem". Detta alltså sagt om ett problem som till 100 procent skapas av politiken.

Näringslivet spelar en högst central roll och vill vara med att bidra till omställningen. Vi hoppas att majoriteten i Stockholms Stadshus inser detta och framgent är öppna för verklig dialog. Politik och näringsliv måste agera tillsammans.

sh-bakgrund-1.jpg

sh-bakgrund

Svensk Handel bjuder in till webbinarium som är inriktat på att förklara och reda ut centrala aspekter av den kommande EU-lagstiftningen.

Som stöd i omställningsarbetet bjuder Svensk Handel nu in handelsföretagen till ett informativt webbinarium kl. 12:00-12:50 den 4 juni, som är inriktat på att förklara och reda ut centrala aspekter av den kommande EU-lagstiftningen, och hur företagen bäst förbereder sig.

Webbinariet kommer att ge deltagarna en grundlig genomgång av vad de viktigaste lagstiftningarna kommer att innebära för handelssektorn. För att ge de mest relevanta och praktiska råden har vi samlat en panel relevanta personer:

Deltagarna kommer att få värdefulla insikter om hur de kan förbereda sina företag för att inte bara uppfylla de nya kraven utan också utnyttja möjligheterna som en mer hållbar affärsmodell erbjuder. Webbinariet kommer att täcka allt från grundläggande förståelse av lagstiftning till strategier för att effektivt implementera hållbara arbetsmetoder som gynnar både miljön och företagets konkurrenskraft.

Detta webbinarium är särskilt relevant för dig som är verksam på ett mindre eller medelstort företag inom handeln, men oavsett storlek på företag är du varmt välkommen med din anmälan.  

Vi ser fram emot att välkomna dig till ett engagerande och informativt webbinarium.

eu-webbinarium-webb.jpg

Webbinarium: Hur ska företagen hantera EU:s hållbarhetslagstiftning?

Näringslivets företrädare, beslutsfattare och politiker samlas för att diskutera hållbarhet, säkerhet och AI.

Förvänta dig inspirerande tal och givande diskussioner mellan politiker och branschledare som rör både dagens utmaningar och morgondagens möjligheter. Ta chansen att nätverka och skapa möjligheter för nya idéer, insikter och samarbeten.

Finansminister Elisabeth Svantesson inledningstalar och Frida Boisen leder oss genom programmet, tillsammans med en rad namnkunniga talare, bland andra Ludvig Strand, Emerging Tech&AI Future Analyst på Axel Johnson och Carola Lundell, Executive Vice President på Kicks. Från Svensk Handel deltar Sofia Larsen, vd, Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Per Ljungberg, innovationschef, Nina Jelver, säkerhetschef och Magnus Nikkarinen, hållbarhetsexpert.

Biljetterna släpps den 15 maj! Program och talare uppdateras löpande här.

Missa inte Retail Awards på Berns samma kväll! Tillsammans hyllar vi årets främsta stjärnor inom handeln. Nominera dina favoriter redan nu, till och med den 3 juni. 

nrs-fyra-forsta-namnen.jpg

Nordic Retail Summit samlar näringsliv och politik den 2 oktober

Mattis Bergquist, hållbarhetschef på Coop berättar om hållbarhetsagendan och vad han anser krävs från politiken.

Vad betyder hållbarhet, i praktiken, för Coop? 

För Coop betyder hållbarhet väldigt mycket, det är grundkärnan i vårt arbete. Ända sedan vi startade 1899, så har vi haft hållbarhet med oss. Från början handlade det om rena, oförfalskade varor – och det är det vi jobbar med i dag också.

Hur underlättar ni för kunderna att göra hållbara val?

Det gör vi genom vår hållbarhetsdeklaration. Där man som kund kan scanna och titta på 10 mätvärden för varans riskavtryck. Det kan vara svårt att göra i stunden, så vill man göra det enkelt för sig så ska man handla Änglamark. Det har vi som ett varumärke sedan länge och det är också vårt hållbara varumärke.   

Vilka utmaningar har ni stött på i ert hållbarhetsarbete?

Det är många utmaningar, hållbarhetsfrågan är så stor och bred, vilket i sig är en utmaning. Sedan finns det utmaningar med att kommunicera och hantera hållbarhetsfrågan internt, just att få det interna arbetet att linjera med hållbarhetsfrågan.

Långsiktigheten är avgörande i hållbarhetsfrågan. Att våga hålla i och hålla ut och jobba med det länge, och våga mäta. Våga identifiera framgångar och motgångar. Dela sedan med er av insikterna till alla. Både internt för att underlätta processen, och externt för att visa på att man faktiskt bedriver ett långsiktigt arbete.

Kan du ge ett tips till andra handelsföretag, utifrån vad som har underlättat för er i hållbarhetsarbetet?

Jobba långsiktigt, det är det viktiga. Långsiktigheten är avgörande i hållbarhetsfrågan. Att våga hålla i och hålla ut och jobba med det länge, och våga mäta. Våga identifiera framgångar och motgångar. Dela sedan med er av insikterna till alla. Både internt för att underlätta processen, och externt för att visa på att man faktiskt bedriver ett långsiktigt arbete.

Vad skulle politiken kunna göra för att underlätta ert hållbarhetsarbete, tycker ni?

Det viktiga är att politikerna pekar i en riktning som faktiskt är långsiktig. Det är inte hållbart när det går upp och ner, eller när politiska beslut sitter fast i något populistiskt eller något som inte är på riktigt. Långsiktiga beslut är helt avgörande. Då får vi en riktning och tydlighet i det vi faktiskt vill göra.

Ta del av Svensk Handels senaste hållbarhetsundersökning här

coop-till-webben.png

Coop satsar på hållbarhet: ’’Långsiktigheten är avgörande"

24 april antog EU-parlamentet förordningen Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR), som bland annat ska minska förpackningsavfall.

Förordningen kommer att ersätta det nu gällande direktivet och bidra till en mer harmoniserad tillämpning av regler på området. Reglerna är en central del i att minska förpackningsavfallet inom EU eftersom de bland annat innehåller mål för återanvändning, förbud mot att använda vissa engångsförpackningar och krav på att aktörer ska minimera användningen av förpackningar.

Svensk Handel ställer sig generellt positivt till att reglerna är harmoniserande, och att tydligare krav ställs på att förpackningar ska vara materialåtervinningsbara. Utmaningarna ligger dock i att reglerna är detaljerade och i vissa delar införs utan tillräckligt grundliga analyser.

Förordningen ställer också krav på att förpackningar ska vara återvinningsbara och innehåller regler för märkning. Slutbehandling av förordningen kommer att ske i EU-rådet under hösten. Därefter kommer de nya reglerna börja tillämpas 18 månader efter att PPWR trätt i kraft, troligtvis från och med mitten av 2026.

eu---ppwr.png

EU:s Packaging and Packaging Waste Regulation antagen i EU-parlamentet

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Hållbarhet