Nyheter - debattartikel

Det visar att det finns en okunskap kring den lokala handelns och näringslivets bidrag till levande och hållbara samhällen.

”Januari är den köpfria månaden – häng med! Efter en månad av julklappsshopping och konsumtion är januari den perfekta tiden att ta ett steg tillbaka och reflektera över våra vanor. Vi utmanar dig att börja året med en hållbar start: Köp inget nytt i januari!”

Så lyder en uppmaning som skickades ut i Vimmerby kommuns sociala medier i början av januari. Läsarna uppmanades även att delta i en tävling där man skulle dela med sig av sina bästa tips för att ”leva köpfriare”. Kampanjen, som går under namnet ”Klimatkloka tips” är ett samarbetsprojekt med alla tolv kommuner i Kalmar län, Länsstyrelsen samt LF Kalmar.

Det är svårbegripligt hur kommunerna och länsstyrelsen kan se det som sitt uppdrag att sprida konsumtionskritik – till råga på allt för skattepengar och på ett sätt som missgynnar såväl tillväxt som företag och arbetstillfällen i länet.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Det är även förvånansvärt att man vill sätta käppar i hjulet för länets fjärde största arbetsgivare, nämligen handeln. Genom att uppmana till köpstopp utbringar man ett hårt slag gentemot det lokala näringslivet, som de senaste åren mött stora utmaningar bland annat till följd av vikande konsumtion, extrema hyreshöjningar och en ökad internationell konkurrens.

Statistik visar att den ekonomiska återhämtningen går trögt och den tidigare trenden av ökande framtidsoptimism bland företagen bröts i slutet av förra året. I Kalmar län noterades det högsta antalet konkurser på ett decennium. För att få bättre fart på ekonomin krävs inte minst att konsumtionen tar fart.

Att konsumtion i grunden är en positiv kraft, som får de ekonomiska hjulen att rulla, är inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar. Det finns all anledning att försöka konsumera mer hållbart och göra genomtänkta val.

Men ett blomstrande näringsliv är inte bara grunden för vårt välstånd, utan också för den ekonomiska tillväxt som krävs för att Sverige ska klara den gröna omställningen. Det är fullt möjligt att både vara klimatsmart och bidra till högre fart i landets ekonomi på en gång. 

Förhoppningsvis var det just det som länsstyrelsen avsåg att säga, även om det i så fall blev fel i kommunikationen.

Ulrica Bennesved, Regionchef Kalmar & Kronobergs län Svenskt Näringsliv

Elisabet Elmsäter Vegsö, Näringspolitisk expert Svensk Handel

stadsbild-elisabet.png

Oansvarigt av Länsstyrelsen Kalmar län att uppmana till köpstopp

Nyheter - generell

EU:s avskogningslagstiftning ska förhindra att produkter säljs på den europeiska marknaden om råvaran producerats på mark som avskogats.

Förordningen syftar till att minska EU:s bidrag till global avskogning genom att säkerställa att produkter som säljs inom EU inte bidrar till avskogning eller skogsförstörelse.

De nya datumen för implementering som gäller är:

Den förlängda tidsramen ger företag extra tid att anpassa sina processer och implementera nödvändiga åtgärder. Detta gäller särskilt små och medelstora företag som nu får ett halvår längre på sig att förbereda sig.

Svensk Handel fortsätter bevaka frågan noggrant och arbetar för att skapa rättvisa och rimliga förutsättningar för svenska handelsföretag.

eu-flagga.png

Avskogningsförordningen skjuts upp – nya tidsramar för företag

Nu måste politiken ta ansvar för att det skapas lösningar för de stora mängder insamlat textilavfall som kommer uppstå.

Sedan den 1 januari 2025 gäller krav om separat insamling av textilt avfall i EU för hushåll och företag. Det är i sin tur ett första steg på vägen mot det så kallade producentansvaret för textil. Syftet är att skapa förutsättningar för ökat återbruk, ta tillvara på mer textil råvara, öka andelen textilt avfall som återvinns och ytterst att göra branschen mer cirkulär. 

Undertecknade representerar alla aktörer som berörs av kravet om separat insamling av textilt avfall samt av det kommande producentansvaret. Vi ser positivt på initiativ som bidrar till textil- och modeindustrins omställning mot mer hållbara affärsmodeller och mer cirkularitet. Vi anser dock att dessa förändringar hade kunnat införas på bättre sätt.

Att först införa krav på insamling av textilt avfall, innan man inför ett producentansvar, är inte logiskt. Både svenska kommuner, som får ansvaret för insamlingen från hushåll, och de aktörer som ansvarar för företagens verksamhetsavfall, kommer inom kort att få kraftigt ökade mängder med textilt avfall. Samtidigt finns det stora variationer i hur förberedda de är. Idéburna aktörer är oroliga för att deras verksamhet hotas om fler på marknaden samlar in all textil för export, även sådant som hade kunnat återbrukas på plats i Sverige.

Att först införa krav på insamling av textilt avfall, innan man inför ett producentansvar, är inte logiskt.

Den fråga som kräver mest i form av ökade investeringar är dock det faktum att det i dag saknas möjlighet att materialåtervinna textil på ett effektivt sätt, i tillräckligt stor skala. Flera lovande mindre initiativ finns, men inget som ännu har potential att hantera de volymer som kommer uppstå.

De små och medelstora företag som textilbranschen till stor del består av har inte resurser att satsa på egen textilåtervinning. Det finns i dag inte heller något stort ekonomiskt värde i det textilavfall som inte går att återbruka. Om den idéburna sektorn, samt små privata aktörer inom återbruk, ska kunna fortsätta med det viktiga arbete som de gör så kan inte producentansvaret för textil konkurrera om samma resurs. I stället bör de fokusera på den del som i dag saknar ekonomiskt värde, alltså avfallsfraktionen.

Som den ser ut i dag kommer branschen inte på egen hand kunna stå för den forskning om materialåtervinning som behövs. Därför ser vi ett akut behov av mer investeringar i forskning och innovation för att kunna hantera det textila avfallet. Då regeringen nu i december presenterade sin forsknings- och innovationspolitiska proposition fanns det med ett program om bioekonomi där textil nämns som en viktig bransch. Vill man leva upp till andemeningen i det programmet bör man agera genom att satsa på just näringslivsnära forskning för uppskalning av återvinning.

Politiken har infört en ny lag som kommer ge upphov till stora mängder insamlat textilt avfall. Vi anser att den då även har ett ansvar för att bidra till lösningarna på vad vi ska göra med detta avfall, i form av forskning och utveckling inom området textilåtervinning. Vi har också en önskan om att regeringen snarast möjligt bjuder in oss aktörer för att diskutera hur EU:s reviderade avfallsdirektiv inom textil bör implementeras i Sverige, där bland annat ett kommande producentansvar ingår.

Man bör agera genom att satsa på just näringslivsnära forskning för uppskalning av återvinning.

Om det offentliga tar initiativet tror vi att det finns en möjlighet att skapa en ny industrigren i Sverige: storskalig hantering och återvinning av textil. Efterfrågan kommer växa internationellt och det finns en stor potential för nya företag och arbetstillfällen. Det är en chans som Sverige inte borde gå miste om.  

Cecilia Nykvist, vd, Sveriges Textil- och Modeföretag (Teko)

Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig, Svensk Handel

Katarina Sundberg, ansvarig Public Affairs, Avfall Sverige

textil-i-lada.png

Politiken måste ta ansvar för insamlat textilavfall – satsa på forskning om uppskalning nu

Sidor - svenskhandel.se

Svensk Handel arbetar aktivt för att stödja handelsföretag i deras beredskapsarbete och för att samverka med myndigheter och andra samhällsaktörer för att skapa en robust och hållbar handelssektor.

Vid kris och krig är tillgången till varor som livsmedel, läkemedel, kläder och andra nödvändigheter avgörande. Handeln bidrar till att hålla samhället igång, även under stora påfrestningar. Det innebär också ett ansvar att vara förberedd på störningar i leveranskedjor, hög personalfrånvaro och andra oväntade händelser.

beredskap-4.png

Handeln är en viktig del av totalförsvaret, vilket innebär att branschen förväntas bidra till Sveriges försvar och krisberedskap. Företag inom handeln kan till exempel behöva säkerställa leveranser av kritiska varor och resurser eller upprätthålla viktiga funktioner för samhället. För många företag innebär detta nya krav och ett ökat ansvar. Svensk Handel stödjer medlemmarna i att förstå vad totalförsvaret innebär och hur den påverkar deras verksamhet. 

beredskap-3.png

Med rätt insatser kan handeln inte bara klara av att möta kriser, utan också bidra till att stärka samhällets motståndskraft. Svensk Handel arbetar för att handeln ska vara en självklar och trygg samhällskraft, både i vardagen och i tider av kris.

Svensk Handel har en central roll i att stödja företag inom handeln att förstå och möta sina beredskapsutmaningar. Vi arbetar bland annat för att:

Svensk Handel har tagit fram flera verktyg och resurser för våra medlemmar, bland annat:

För att hålla er som arbetar inom handeln uppdaterade och väl förberedda, kommer vi därför från årsskiftet att inkludera omvärldsbevakningen i nyhetsbrevet Säkerhetsnytt. 

Svensk Handel tar löpande fram enkla och praktiska guider och vägledningar.

beredskap-1.png

Handelns beredskap

Beredskap

Rapporter

Pre Loved-indikatorn från Svensk Handel visar att den svenska second hand-marknaden omsatte 1,3 miljarder kronor under månaden.

Andelen konsumenter som valde att handla second hand steg däremot något under månaden, vilket visar att intresset för begagnade varor fortsätter vara starkt. Den totala omsättningen i november var 1,2 miljarder kronor. Och 3 av 10 konsumenter uppger att de handlade begagnat under månaden.

Det är tydligt att second hand har en trogen kundkrets. Även under en månad som november, då nyförsäljningen drar stor uppmärksamhet, ser vi ett stabilt intresse för begagnade produkter. Det är ett tecken på att hållbarhet fortsätter att vara en viktig fråga för många konsumenter.

E-handel lyfter, fysiska butiker går ner

Medan försäljningen inom second hand på nätet ökade något i november, sjönk omsättningen i fysiska butiker med över 20 procent jämfört med oktober. Det understryker de utmaningar som många butiker står inför, särskilt när kampanjveckor som Black Week driver konsumenterna mot nyförsäljning.

Second hand-försäljningen av möbler och heminredning steg kraftigt i november, med över 50 procent, en utveckling som är i linje med tidigare säsongsmönster. November och december är traditionellt starka månader för denna kategori, då många ser över sina hem och köper julklappar. Totalt omsatte kategorin 306 miljoner i november.

Den positiva utvecklingen för möbler och heminredning visar att konsumenter uppskattar second hand som ett hållbart och prisvärt alternativ – särskilt under årets kalla och mörka månader.

Trots en utmanande månad för second hand är framtidsutsikterna för segmentet ljusa. December är en stark försäljningsmånad, även för begagnade varor, med möjligheter att locka konsumenter som söker unika och hållbara julklappar. Svensk Handels julprognos visar på att en av fyra konsumenter planerar att handla åtminstone en present second hand.

pre-loved-indikatorn_november-2024_fixad.pdf

pre-loved--indikatorn.jpg

Pre Loved-indikatorn november 2024

Transportstyrelsen har beslutat avslå Stockholms stads överklagande av det tillfälliga stoppet för miljözon klass 3.

Miljözonen skulle enligt stadens beslut träda i kraft den 31 december 2024, men nu skjuts den alltså på framtiden i väntan på att länsstyrelsen slutligen avgör ärendet.

Beslutet innebär att miljözonen inte kan införas i avvaktan på länsstyrelsens slutliga prövning.

Svensk Handel, som drivit frågan tillsammans med andra aktörer, välkomnar beskedet från Transportstyrelsen.

Svensk Handel delar ambitionen att förbättra luftkvaliteten men har hela tiden ifrågasatt den lösning som stadens beslut innebär.

chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Omställningen mot klimat- och miljövänliga transporter pågår för fullt och kommer inte att påskyndas av en åtgärd som kraftigt försämrar förutsättningarna att bo och verka i några kvarter i centrala Stockholm.

Svensk Handel kommer att fortsätta bevaka frågan och stå upp för medlemmarnas intressen i kommande prövningar.

kungsgatan-stockholm.png

Transportstyrelsen avslår Stockholms överklagande – miljözonen fortsatt stoppad

Den gröna och digitala omställningen måste ske parallellt, men hur ska det gå till? Hur ska du som företagare förbereda dig inför den gröna – och digitala – omställningen?  

 bjuder Svensk Handel in alla medlemsföretag till ett förmiddagsseminarium i Stockholm som ger konkreta svar på dessa frågor. Vi tar dig med in i EU:s pågående arbete med specifika och tekniska krav för digitala produktpass – en nödvändig pusselbit för en hållbar framtid och en mer transparent leveranskedja.

Seminariet hålls den 19 december kl 9.00 (till 12.00) 

på plats i Svensk Handels lokaler i Stockholm

 exklusivt för medlemmar, med möjlighet att nätverka med branschkollegor och avsluta med en gemensam lunch. 

För dig som inte är medlem eller inte kan delta fysiskt erbjuder vi deltagande via Teams.

Med de omfattande kraven från EU:s Gröna Giv är digitalisering och spårbarhet inte längre valbara – de är en nödvändighet. Genom att delta i seminariet får du en fördel i att navigera dessa förändringar och positionera ditt företag för framtiden.

Säkra din plats idag och ta steget mot en hållbar och konkurrenskraftig framtid!

digitala-pass.png

Vill du ligga steget före? Delta i seminariet om digitala produktpass!

REPLIK |  Debatten inför Black Friday, om att det är ”konsumtionssamhället” som är roten till klimatkrisen är felaktig.

debattartikel som publicerades i Aftonbladet 23/11.

Vad kritikerna däremot sällan eller aldrig behöver svara på är vilka konsekvenserna blir av dessa idéer. Nämligen en ekonomisk katastrof. Att vara motståndare till konsumtion och samtidigt förespråkare för en välutbyggd välfärdsstat är helt enkelt inte förenliga ståndpunkter.  

När konsumtionskritiken kommer som ett brev på posten brukar de tusentals jobb som skapas under sällan nämnas. Inte heller de skatteintäkter som levereras till staten och som är avgörande för den svenska välfärden.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Den samlade kommunsektorn dras med mångmiljardförluster och tvingas till nedskärningar trots att behoven är större än någonsin.  

Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Men att konsumtion i grunden är en positiv kraft som får de ekonomiska hjulen att rulla är självklart inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Det senaste året har svenskarnas direktimport via oseriösa kinesiska lågprisplattformar ökat lavinartat. Dessa aktörer har hittat ett sätt att överskölja konsumenterna med billiga, ohållbara och inte sällan livsfarliga slit- och slängprodukter.   

Valet står lyckligtvis inte mellan en ekologisk katastrof eller en ekonomisk dito. Genom goda handlingar kan vi rädda både klimatet och välfärden. Men det kommer inte gratis.

För att klara omställningen krävs en tuff och rättvis hållbarhetslagstiftning som straffar dåliga handlingar och uppmuntrar goda innovationer. Inget av detta kommer att lösas genom mindre konsumtion. 

martin-debattartikel.jpg

Konsumtionen räddar välfärden och klimatet

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Hållbarhet