Nyheter - generell

Transportstyrelsen har beslutat avslå Stockholms stads överklagande av det tillfälliga stoppet för miljözon klass 3.

Miljözonen skulle enligt stadens beslut träda i kraft den 31 december 2024, men nu skjuts den alltså på framtiden i väntan på att länsstyrelsen slutligen avgör ärendet.

Beslutet innebär att miljözonen inte kan införas i avvaktan på länsstyrelsens slutliga prövning.

Svensk Handel, som drivit frågan tillsammans med andra aktörer, välkomnar beskedet från Transportstyrelsen.

Svensk Handel delar ambitionen att förbättra luftkvaliteten men har hela tiden ifrågasatt den lösning som stadens beslut innebär.

chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Omställningen mot klimat- och miljövänliga transporter pågår för fullt och kommer inte att påskyndas av en åtgärd som kraftigt försämrar förutsättningarna att bo och verka i några kvarter i centrala Stockholm.

Svensk Handel kommer att fortsätta bevaka frågan och stå upp för medlemmarnas intressen i kommande prövningar.

kungsgatan-stockholm.png

Transportstyrelsen avslår Stockholms överklagande – miljözonen fortsatt stoppad

Den gröna och digitala omställningen måste ske parallellt, men hur ska det gå till? Hur ska du som företagare förbereda dig inför den gröna – och digitala – omställningen?  

 bjuder Svensk Handel in alla medlemsföretag till ett förmiddagsseminarium i Stockholm som ger konkreta svar på dessa frågor. Vi tar dig med in i EU:s pågående arbete med specifika och tekniska krav för digitala produktpass – en nödvändig pusselbit för en hållbar framtid och en mer transparent leveranskedja.

Seminariet hålls den 19 december kl 9.00 (till 12.00) 

på plats i Svensk Handels lokaler i Stockholm

 exklusivt för medlemmar, med möjlighet att nätverka med branschkollegor och avsluta med en gemensam lunch. 

För dig som inte är medlem eller inte kan delta fysiskt erbjuder vi deltagande via Teams.

Med de omfattande kraven från EU:s Gröna Giv är digitalisering och spårbarhet inte längre valbara – de är en nödvändighet. Genom att delta i seminariet får du en fördel i att navigera dessa förändringar och positionera ditt företag för framtiden.

Säkra din plats idag och ta steget mot en hållbar och konkurrenskraftig framtid!

digitala-pass.png

Vill du ligga steget före? Delta i seminariet om digitala produktpass!

Nyheter - debattartikel

REPLIK |  Debatten inför Black Friday, om att det är ”konsumtionssamhället” som är roten till klimatkrisen är felaktig.

debattartikel som publicerades i Aftonbladet 23/11.

Vad kritikerna däremot sällan eller aldrig behöver svara på är vilka konsekvenserna blir av dessa idéer. Nämligen en ekonomisk katastrof. Att vara motståndare till konsumtion och samtidigt förespråkare för en välutbyggd välfärdsstat är helt enkelt inte förenliga ståndpunkter.  

När konsumtionskritiken kommer som ett brev på posten brukar de tusentals jobb som skapas under sällan nämnas. Inte heller de skatteintäkter som levereras till staten och som är avgörande för den svenska välfärden.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Den samlade kommunsektorn dras med mångmiljardförluster och tvingas till nedskärningar trots att behoven är större än någonsin.  

Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Men att konsumtion i grunden är en positiv kraft som får de ekonomiska hjulen att rulla är självklart inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Det senaste året har svenskarnas direktimport via oseriösa kinesiska lågprisplattformar ökat lavinartat. Dessa aktörer har hittat ett sätt att överskölja konsumenterna med billiga, ohållbara och inte sällan livsfarliga slit- och slängprodukter.   

Valet står lyckligtvis inte mellan en ekologisk katastrof eller en ekonomisk dito. Genom goda handlingar kan vi rädda både klimatet och välfärden. Men det kommer inte gratis.

För att klara omställningen krävs en tuff och rättvis hållbarhetslagstiftning som straffar dåliga handlingar och uppmuntrar goda innovationer. Inget av detta kommer att lösas genom mindre konsumtion. 

martin-debattartikel.jpg

Konsumtionen räddar välfärden och klimatet

Rapporter

Pre Loved-indikatorn från Svensk Handel visar att den svenska second hand-marknaden omsatte 1,3 miljarder kronor under månaden.

Tre av tio konsumenter uppger att de köpt något begagnat under månaden, och av dessa valde hälften att handla mode, vilket gjorde kläder till den mest populära kategorin. Omsättningen för begagnat mode landade på 407 miljoner kronor, vilket är en ökning med 11 procent från september och över 30 procent sedan augusti.

Vi ser hur intresset av att handla mode begagnat växer kontinuerligt. Samtidigt ser vi att det milda höstvädret i oktober sannolikt dämpat efterfrågan på vinterkläder. När vi nu fått den första snön tror vi att vi kan se en hyfsad försäljning även nästa månad.

Försäljningen i oktober var i stort sett oförändrad jämfört med september, även om fler konsumenter handlade begagnat. Det indikerar att de som handlade gjorde det för något lägre belopp än tidigare månader. Majoriteten av second hand-försäljningen sker fortfarande online, som stod för knappt 70 procent av omsättningen, motsvarande cirka 900 miljoner kronor.

Konsumenternas intresse för second hand växer, och svenska företag har stora möjligheter att möta detta genom innovativa lösningar, både digitalt och i fysiska butiker. Men en utmaning är att finna långsiktig lönsamhet i begagnatsegmentet.

Inför julhandeln förväntas nyförsäljningen dominera, men även second hand-marknaden lockar julklappsköpare. Heminredning och mode, populära kategorier under julhandeln, förväntas spela en viktig roll för begagnathandeln under kommande månader.

Att köpa julklappar second hand blir allt vanligare. Förra året såg vi hur var fjärde konsument planerade att köpa någon julklapp begagnat, och givet trenden vi noterat under året tror vi inte att det kommer bli färre i år, snarare tvärtom.

Pre Loved-indikatorn_oktober 2024.pdf

preloved-oktober-24.png

Pre Loved-indikatorn oktober 2024

Elektronikskatten försämrar konkurrenskraften för företag i Sverige och gör det dyrare för svenska konsumenter, utan miljövinster.

Utredningar av elektronikskatten har visat på betydande brister i dess ändamålsenlighet som miljöstyrmedel. Trots förändringar som trädde i kraft i juli 2023, har skatteuttaget ökat med 46 procent under perioden 2023–2024, samtidigt som försäljningen av beskattade produkter minskat med 10 procent. Detta står i kontrast till regeringens tidigare löfte om att ändringarna inte skulle innebära ökade skatteintäkter. 

I det nyligen presenterade betänkandet Om ekonomiska styrmedel för en mer cirkulär ekonomi (2024:67)

, framgår dock inte den bristande styreffekt som skatten har utan ytterligare revideringar föreslås istället av något som borde avskaffats för länge sen.

Elektronikskatten påverkar till att börja med inte produktionen av elektronik i den avsedda riktningen, eftersom Sverige endast står för 0,7 procent av den globala marknaden. I stället skapar skatten en administrativ börda för företag och snedvrider konkurrensen till nackdel för svenska företag, som konkurrerar med utländska aktörer som inte belastas av skatten. Samtidigt riskerar elektronikskatten att leda till att företag använder potentiellt farliga kemikalier i produkterna för att få skatterabatter. Då elektronikskatten inte fyller funktionen som miljöstyrmedel bör den inte revideras, utan avskaffas. 

Det är anmärkningsvärt att en skatt som inte fyller sitt miljösyfte ändå föreslås för revidering i stället för avskaffande. Svenska företag och konsumenter förtjänar bättre.

Svensk Handel uppmanar nu regeringen att intensifiera arbetet för att ta bort fiskala miljöskatter som inte fyller sin funktion. Borttagandet av plastbärkasseskatten var ett steg i rätt riktning. Nu måste det vara dags för elektronikskatten.

elskatten-webb.png

Hög tid att gå från ord till handling: Avskaffa elektronikskatten

Kalenderhändelser

Den gröna och
digitala omställningen måste ske parallellt, men hur ska det gå till?

Den gröna och digitala omställningen måste ske parallellt,
men hur ska det gå till? Digitala produktpass har diskuterats under några år,
men frågorna är fortfarande många om när de egentligen kommer, vad de innebär
och hur man ska förbereda sig för dem.

Välkommen till ett förmiddagsseminarium som ger svar på
dessa frågor genom att återge det EU-arbete som pågår för att ta fram både de
specifika och tekniska kraven för att utveckla digitala produktpass.

Seminariet är främst ett fysiskt evenemang på plats i Svensk
Handels lokaler i Stockholm för Svensk Handels medlemsföretag, och bästa upplevelsen
kommer du att få om du är på plats. Men det kommer att gå att ansluta via Teams
utan att vara medlem i Svensk Handel. På plats kan du interagera med talarna,
samt avsluta med lunch.

Digitala produktpass är bara början på en nödvändig
omställning där den digitala omställningen kommer vara en förutsättning för den
gröna. För samtidigt kräver praktisk taget all ny lagstiftning som kommer från
EU den närmaste åren, via den så kallade Gröna Given, att spårbarheten och
transparensen i leveranskedjan förbättras väsentligt.

Det enda sättet att lyckas med detta är att genomföra en
omfattande digitalisering, som innefattar insamling och sammanställning av
såväl tekniska data som hållbarhetsdata.

Men hur ska företagen kunna förbereda sig för denna
parallella omställning så att det både främjar verksamheten och bidrar till mer
hållbara affärskedjor? Seminariets ambition är att ge vägledning och
inspiration till främst handelns medlemmar, men är relevant för alla aktörer
som vill göra digitala produktpass och spårbarhet till en konkurrens- och
hållbarhetsfördel.

Deltagande på plats är exklusivt för
medlemmar i Svensk Handel.
Deltagande via Teams är öppet för alla.

Teamslänk kommer att skickas ut innan seminariet till alla anmälda.

Deltar du på plats kan du efter seminariet avsluta med en
enkel lunch i Svensk Handels lokaler.

namnlos-design-1.png

Grön + Digital = Sant. Seminarium om digitala produktpass

EU:s avskogningslagstiftning ska förhindra att produkter säljs på den europeiska marknaden om råvaran producerats på mark som avskogats.

Ambitionen har varit att lagstiftningen ska börja tillämpas den 30 december 2024. Efter starka påtryckningar från en mängd olika aktörer föreslog EU-kommissionen tidigare i höst att starten av tillämpningen skulle skjutas upp ett år till den 30 december 2025. Dock har inget beslut ännu tagits formellt.

Inför den omröstning som skulle ske i EU-parlamentet den 14 november hade den största partigruppen, EPP, föreslagit ett antal tillägg och förändringar i lagstiftningen, som bland annat innebar ett uppskjutande av tillämpningen på två år, samt att handlare skulle undantas från lagstiftningen. 

Strax innan omröstningen drogs dock dessa förslag tillbaka och endast ett annat kvarstod som innebär att en fjärde riskkategori skulle införas, vilket innebär att ett land kan klassas som ”ingen risk”. 

Resultatet av omröstningen blev att uppskjutandet av lagstiftningen på ett år kvarstår och att om ett land klassas som ”ingen risk” behöver inget 

-förfarande göras för produkter från det landet. Beslutet innebär dock också att en förnyad förhandling mellan EU-kommissionen, EU-rådet och EU-parlamentet behöver genomföras. Det ska ske så snart som möjligt då lagstiftningsprocedurerna kräver en slutlig överenskommelse till början av december 2024.

eu-(3).png

Inget beslut om uppskjutande av avskogningsförordningen

Begagnatmarknaden omsatte 1,3 miljarder kronor i september. Second hand-försäljningen ökade jämfört med föregående kvartal.

Fortfarande är det mode som lockar flest av begagnatkonsumenterna, fem av tio uppger att de köpt något i kategorin. Omsättningen för mode blev 367 miljoner kronor, vilket är lite högre än månaden innan.

Försäljningen av second hand-mode ökade i september efter en svacka i augusti, men totalt för det tredje kvartalet sjönk modeförsäljningen med knappt 16 procent jämfört med föregående kvartal. Vi får se hur det något kyligare höstvädret påverkar kommande månaders siffror.

Hemelektronik kliver fram med höga omsättningssiffror, ungefär på samma nivå som mode trots en låg andel köpare, mycket på grund av att elektronikvaror ofta har ett högre pris.

Under det tredje kvartalet nådde försäljningen av second hand-elektronik 1,2 miljarder kronor, vilket gör det till kvartalets största begagnatkategori. Det är uppenbart att pris fortsatt är den avgörande faktorn inför ett inköp, och vi ser också hur intresset för second hand ökar i flertalet delbranscher.

För hela det tredje kvartalet blev omsättningen 4,2 miljarder kronor vilket är något högre än föregående kvartal. På årsbasis från januari till september beräknas hela begagnatmarknaden ha omsatt 12,9 miljarder kronor, varav mode står för 3,5 miljarder kronor.

Politiken sitter på nycklarna till mer second hand-försäljning

Svensk Handel har under en längre tid påtalat vikten om att skapa incitament hos såväl konsumenter som handlare till att utforska second hand-marknaden. Här spelar politiken en viktig roll, då en sänkt moms på second hand-produkter skulle leda till ett än högre tryck.

Handelsföretagen tar, och vill fortsatt ta ansvar i frågor som rör hållbarhet. Är regeringen allvarlig i sitt budskap om att näringslivet spelar en viktig roll i den gröna omställningen, så är det hög tid att skapa tydliga incitament för företagen. Det borde inte vara en fråga om, utan när, momsen på second hand-produkter slopas.

I månadens indikator finns även en intervju med Elgiganten, som erbjuder ett växande second hand-sortiment inom hemelektronik.

pre-loved-indikatorn_september_2024.pdf

secondhandjeans.png

Pre Loved-indikatorn september 2024

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Märkessättningen

Hållbarhet