Nyheter - generell

EU:s avskogningslagstiftning ska förhindra att produkter säljs på den europeiska marknaden om råvaran producerats på mark som avskogats.

Ambitionen har varit att lagstiftningen ska börja tillämpas den 30 december 2024. Efter starka påtryckningar från en mängd olika aktörer föreslog EU-kommissionen tidigare i höst att starten av tillämpningen skulle skjutas upp ett år till den 30 december 2025. Dock har inget beslut ännu tagits formellt.

Inför den omröstning som skulle ske i EU-parlamentet den 14 november hade den största partigruppen, EPP, föreslagit ett antal tillägg och förändringar i lagstiftningen, som bland annat innebar ett uppskjutande av tillämpningen på två år, samt att handlare skulle undantas från lagstiftningen. 

Strax innan omröstningen drogs dock dessa förslag tillbaka och endast ett annat kvarstod som innebär att en fjärde riskkategori skulle införas, vilket innebär att ett land kan klassas som ”ingen risk”. 

Resultatet av omröstningen blev att uppskjutandet av lagstiftningen på ett år kvarstår och att om ett land klassas som ”ingen risk” behöver inget 

-förfarande göras för produkter från det landet. Beslutet innebär dock också att en förnyad förhandling mellan EU-kommissionen, EU-rådet och EU-parlamentet behöver genomföras. Det ska ske så snart som möjligt då lagstiftningsprocedurerna kräver en slutlig överenskommelse till början av december 2024.

eu-(3).png

Inget beslut om uppskjutande av avskogningsförordningen

Rapporter

Begagnatmarknaden omsatte 1,3 miljarder kronor i september. Second hand-försäljningen ökade jämfört med föregående kvartal.

Fortfarande är det mode som lockar flest av begagnatkonsumenterna, fem av tio uppger att de köpt något i kategorin. Omsättningen för mode blev 367 miljoner kronor, vilket är lite högre än månaden innan.

Försäljningen av second hand-mode ökade i september efter en svacka i augusti, men totalt för det tredje kvartalet sjönk modeförsäljningen med knappt 16 procent jämfört med föregående kvartal. Vi får se hur det något kyligare höstvädret påverkar kommande månaders siffror.

Hemelektronik kliver fram med höga omsättningssiffror, ungefär på samma nivå som mode trots en låg andel köpare, mycket på grund av att elektronikvaror ofta har ett högre pris.

Under det tredje kvartalet nådde försäljningen av second hand-elektronik 1,2 miljarder kronor, vilket gör det till kvartalets största begagnatkategori. Det är uppenbart att pris fortsatt är den avgörande faktorn inför ett inköp, och vi ser också hur intresset för second hand ökar i flertalet delbranscher.

För hela det tredje kvartalet blev omsättningen 4,2 miljarder kronor vilket är något högre än föregående kvartal. På årsbasis från januari till september beräknas hela begagnatmarknaden ha omsatt 12,9 miljarder kronor, varav mode står för 3,5 miljarder kronor.

Politiken sitter på nycklarna till mer second hand-försäljning

Svensk Handel har under en längre tid påtalat vikten om att skapa incitament hos såväl konsumenter som handlare till att utforska second hand-marknaden. Här spelar politiken en viktig roll, då en sänkt moms på second hand-produkter skulle leda till ett än högre tryck.

Handelsföretagen tar, och vill fortsatt ta ansvar i frågor som rör hållbarhet. Är regeringen allvarlig i sitt budskap om att näringslivet spelar en viktig roll i den gröna omställningen, så är det hög tid att skapa tydliga incitament för företagen. Det borde inte vara en fråga om, utan när, momsen på second hand-produkter slopas.

I månadens indikator finns även en intervju med Elgiganten, som erbjuder ett växande second hand-sortiment inom hemelektronik.

pre-loved-indikatorn_september_2024.pdf

secondhandjeans.png

Pre Loved-indikatorn september 2024

Regeringen har beslutat att från och med 1 november 2024 ta bort skatten på plastpåsar. Att skatten tas bort välkomnas av Svensk Handel.

Avskaffandet av plastpåseskatten väcker frågor hos handelsföretagen, varför Svensk Handel nedan ger svar på frågor kopplat till att skatten försvinner.

1.  Vad är det som händer med plastpåseskatten från 1 november 2024 och varför?

Lagen om obligatorisk skatt på plastbärkassar upphör den 1 november. Det gäller även kravet på att ta ut en skatt på mycket tunna plastbärkassar som oftast används till frukt och grönt. Anledningen är att regeringen inte bedömer att skatten fyller något syfte längre. Konsumenterna har genomfört en beteendeförändring i användandet av kassar och den anses vara krånglig och konkurrenssnedvridande. För övrigt har regeringen konstaterat att Sverige redan ligger långt under EU:s krav på att använda max 40 kassar per person och år till senast 1 december 2025. I Sverige konsumerades 17 kassar per person under 2023.

2.  Vad innebär det för handelsföretagen?

Det innebär att den handlare som sätter en kasse på den svenska marknaden efter det datumet inte behöver betala in skatten på 3 SEK per kasse längre. För mycket tunna plastbärkassar försvinner den skatt som varit på 30 öre per kasse. Det innebär också att systemet med registrerade lagerhållare försvinner och de lager av plastbärkassar som finns är inte skattepliktiga efter den 1 november.

3.  Innebär detta att man måste sänka priserna på plastpåsar?

Det finns inga krav på vad priset på en plastbärkasse ska vara. Detta är upp till handelsföretagen att bestämma priset, oberoende om det finns en skatt eller inte. Det mesta tyder på att vissa handelsföretag kommer att sänka priset på platsbärkassar när skatten försvinner, medan andra har den kvar, men använder överskottet från försäljningen till olika typer av hållbarhets- och miljöinitiativ.

4.  Svensk Handels råd till handelsföretagen?

Även om den nationella skatten på plastbärkassar försvinner i Sverige, finns den EU-lagstiftningen som trädde i kraft 2017 om informations- och rapporteringskrav kvar. Svensk Handel uppmanar handelsföretagen att göra förnyade ansträngningar med informationsinsatser för att säkerställa att konsumtionen inte ökar drastiskt. Det kan exempelvis ske genom att sätta upp skyltar om vikten av att hushålla med bärkassar och att erbjuda flergångsalternativ i butik. 

Mer information om informationsansvaret och hur man som handelsföretag kan agera finns här: 

plastpase-forandring.jpg

FAQ - förändring gällande plastpåseskatt från 1 november 2024

FAQ - förändring gällande plastpåseskatt

Den 1 januari 2025 träder de nya reglerna för laddstolpar i kraft, vilket kommer att påverka såväl företag som fastighetsägare inom handeln.

Svensk Handel har tagit fram en medlemsexklusiv FAQ som sammanfattar kraven och hur de kan påverka din verksamhet. Alla byggnader med fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddningspunkt för elfordon och lagen gäller retroaktivt, alltså gäller det även befintliga parkeringar.

enhetschef för Näringspolitik på Svensk Handel

Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra medlemmar att hålla sig uppdaterade och förberedda inför kommande förändringar.

Huvudregeln är att fastighetsägaren ansvarar för att installationen sker, men ansvarsfördelningen kan variera beroende på vad som står i hyresavtalet. Det är därför viktigt att kontrollera avtalen för att se vem som faktiskt ansvarar för att uppfylla kraven.

– Det här innebär att man som handelsföretag behöver ha koll på sitt ansvar för parkeringsplatser, och med det kravet på utbyggnad av laddstationer, säger Henrik Ekelund.

Det finns många fler detaljer, som till exempel vilka byggnader som berörs och vad som händer om man inte uppfyller kraven. Läs mer i bifogad fil.

FAQ:n är exklusiv för Svensk Handels medlemmar. 

faq-om-krav-pa-laddningsplatser-for-elfordon.pdf

laddstolpe.png

Så påverkar krav på laddstolpar handeln

EU-kommissionen föreslår att tillämpningsstarten för avskogningsförordningen skjuts upp i ett år fram till 30 december 2025.

Svensk Handel välkomnar förslag om avskogningsförordningen

Svensk Handel har tillsammans med flertalet andra näringslivsorganisationer arbetat intensivt med att få igenom att lagstiftningen skjuts upp. Därför är det glädjande att kommissionen nu aviserat om att så möjligtvis kan komma att ske.

Som lagstiftningen är utformad i dagsläget är det den administrativa bördan och lagstiftningens komplexitet som är de stora utmaningarna och i sig utgör ett hinder för målsättningen med lagstiftningen.

Svensk Handel stödjer målet med lagstiftningen, nämligen minskad avskogning. Men som den är utformad i dag riskerar den att vara så administrativt tung att näringslivet inte kommer kunna bidra till eller uppfylla kraven i lagstiftningen. Detta behöver åtgärdas, säger Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig, Svensk Handel.

På längre sikt riskerar lagstiftningen, om den administrativa bördan och komplexiteten inte minskar, att urholka trovärdigheten för hela EU:s Green Deal, då detta var den första lagstiftningen som skulle börja tillämpas. Kommissionens aviserade uppskjutning visar också på vikten av transparens vid utformningen av lagstiftning och att involvera näringslivet.

Viktigt att notera är att förslaget från kommissionen om att skjuta upp tillämpningen även måste beslutas av EU-rådet och EU-parlamentet innan tillämpningen formellt är uppskjuten. Svensk Handel uppmanar institutionerna att snarast hörsamma och besluta enligt detta.

eu-avskogning.jpg

Svensk Handel välkomnar kommissionens förslag om avskogningsförordningen

Nyheter - debattartikel

För att finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

I dag samlar Svensk Handel ledande företrädare från handel och politik för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Finansminister Elisabeth Svantesson, som inledningstalar, vill under nästa år genomföra reformer som bygger ett starkare Sverige. Om finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

Sverige är ett handelsland. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Varje dag går 600 000 medarbetare, på 140 000 arbetsplatser, till jobbet i handeln för att möta miljontals kunder. Handeln ger liv åt glesbygden, skapar mötesplatser och livskraftiga samhällen.

Annorlunda uttryckt – varje köp i svensk handel är ett bidrag till en stark ekonomi. Politiken måste sluta ta handeln för givet - om handeln ska nå sin fulla potential krävs åtgärder.

Det är först när konsumtionen kommer i gång som optimismen om framtiden växer. En stärkt köpkraft ger också svenska handelsföretag möjlighet att återigen investera och växa, både i Sverige och internationellt. Det är av helt avgörande betydelse för Sveriges välstånd. Det krävs fler åtgärder för att konsumenternas köpkraft ska stärkas.

2. Stärkt internationell konkurrenskraft.

Konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar är hård. Priserna sätts globalt samtidigt som kostnaderna lokalt ökar. Hyrorna ökar, säkerhetshoten blir fler och arbetsgivaravgifterna är höga.

Att svenska företag inom handeln betalar 28 miljarder kronor mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna är en besvärlig kostnadsryggsäck att bära.

Handeln står idag för mer än en tiondel av BNP. Branschen genomför den största transformationen i sin flertusenåriga historia för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion och tillvara digitaliseringens möjligheter.

Samtidigt lägger våra statliga myndigheter som driver program och förmedlar kapital till innovation nästan inte en krona på handeln. Handeln får ynka 0,34 procent av de statliga forskningsanslagen. Här krävs en förändring.

Handelns säkerhetskostnader skenar. Stölder i butik uppgår till drygt 10 miljarder kronor varje år. Dessutom bär handeln en oproportionerligt stor del av samhällets kostnader för att bekämpa brottsligheten. Det är inte rimligt.

Regeringen måste prioritera mängdbrotten. Polisen måste hejda den systematiska brottsligheten riktade mot våra verksamheter.

5. Låt handeln behålla ledartröjan omställningen.

Svenska handelsföretag är banbrytande inom hållbar och klimatsmart handel, men flodvågen av nya EU-lagar är utmanande. Intentionen må vara god men får inte stjälpa företagens konkurrens- och innovationskraft.

Det är obegripligt att hållbarhetskraven på svenska handeln å ena sidan ökar, samtidigt som den orättvisa konkurrensen från aktörer som Temu och Shein tillåts pågå. Kinesiska onlineplattformar, som inte efterlever lagar och regler, ska aldrig tillåtas konkurrera ut svenska företag och jobb.

Konkurrens måste ske på lika villkor.  Ska Sverige fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt handelsland krävs större fokus från politikens sida. Det krävs en sammanhållen strategi för att branschens fulla kraft ska kunna användas för att utveckla svensk ekonomi, svensk arbetsmarknad och svenska samhällen. Potentialen för handelslandet Sverige är enorm.

pressbild-sofia-larsen-24.jpg

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

- Sverige ska byggas rikare och tryggare. Här är en viktig fråga hur vi som politiker kan stärka handelslandet Sverige. Vi sänker skatter för att få i gång hjulen i ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson fanns på plats inför drygt 500 deltagare från näringsliv, myndighetssverige och politik samlades på Nordic Retail Summit för att diskutera hur säkerhetshot, flodvågen av hållbarhetslagstiftning från EU och hur AI påverkar handeln. 

Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning, lyfte den orättvisa konkurrensen från Temu och Shein och krävde finansministern på svar. 

– Jag blir förbannad och upprörd. Politiken måste göra mer och vi ska använda de verktyg vi har för att få stopp på den osunda konkurrensen, var finansministerns besked. 

Svensk Handels vd, Sofia Larsen i Market:

”Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder”

Dagens första panelsamtal lyfte handeln som en central nyckelspelare i den gröna omställningen.  

Den gröna omställningen är inte möjlig utan handeln.

Den gröna omställningen är inte möjlig utan handeln, menar Darja Isaksson, generaldirektör för Innovationsmyndigheten Vinnova som tillsammans med Nina Jönsson, vd för ICA-gruppen och Sofia Larsen vd på Svensk Handel, inledde dagen på temat hållbarhet.

nordic-retail-summit-2024-(169)-(10).jpg

– Handeln står för 11 procent av BNP men får enbart 0,34 procent av de statliga forskningsanslagen. Det är inte rimligt, menar Sofia Larsen, Svensk Handels vd och befäster att handeln går i bräschen i den gröna omställningen med stora möjligheter att påverka i alla led; producenter, leverantörer och kunder.  

finansministern-1.png

Finansministern: ”Temu och Shein gör mig förbannad”

Sidor - svenskhandel.se

Svensk Handel tar fram ett flertal rapporter och undersökningar om såväl hållbarhet som cirkulär ekonomi.

Med hållbarhet avses såväl ett socialt ansvarstagande som miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Med hållbart företagande avser vi hur företagen jobbar med dessa aspekter i sin verksamhet – allt från att skapa ett hållbart utbud till kunderna, ha koll på produkternas innehåll och att de är säkra, till att ta ansvar för miljön och främja mångfald, jämställdhet och goda arbetsvillkor. Det gäller både i Sverige och i övriga länder där företaget har sin verksamhet. Allt detta är självklart beroende av en långsiktigt sund och lönsam affärsverksamhet.

Löpande släpper vi ett antal rapporter och undersökningar inom ämnesområdet. 

Här nedan kan du ladda ner den senaste i raden av hållbarhetsundersökningar.

sh-hallbarhetsundersokning-2023-2024.pdf

Läs mer om området på våra sidor om hållbar handel.

hallbarhetsundersokning-2024.png

Rapporter om hållbarhet

Hållbarhet

Hållbarhet

Inget beslut om uppskjutande av avskogningsförordningen

Pre Loved-indikatorn september 2024

FAQ - förändring gällande plastpåseskatt

Så påverkar krav på laddstolpar handeln

Svensk Handel välkomnar förslag om avskogningsförordningen

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

Finansministern: ”Temu och Shein gör mig förbannad”

Hållbarhet

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev