Nyheter - debattartikel

Näringslivet och företagsamheten är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera försvaret.

Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.

Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från Brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.

Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.

Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nerifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.

Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.

Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.

Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.

Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder. Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.

Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.

Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

sofia-kopcentrum.png

Lita på marknadsekonomin

Nyheter - säkcenter

Jag arbetar i butik och har märkt att det blivit vanligare att kunder filmar oss i personalen. Vad gäller egentligen – får de göra så? Och vad kan vi göra när det händer?

Får kunderna filma mig?

Tack för din fråga – den är högaktuell. Vi hör allt oftare från butiksanställda som blir filmade med mobiltelefon i jobbet. Det kan ske när någon blir tillrättavisad, nekas återköp eller inte får handla på grund av ålder. I vissa fall upplever personalen att personer kommer in i butiken i syfte att provocera, filma och skapa otrygghet.

Rent juridiskt är det inte förbjudet att filma i en butik i Sverige.

 Det är alltså tillåtet att ta fram mobilen och filma – även personal – så länge det sker på allmän plats eller inte bryter mot andra lagar. Men när någon filmar på ett sätt som är hotfullt, påträngande eller kränkande 

Det gäller särskilt om personen fortsätter filma trots att du tydligt ber dem sluta, eller om filmningen sker nära inpå, med provokationer eller upprepade trakasserier.

Att bli filmad i sin yrkesroll – mot sin vilja – är också en arbetsmiljöfråga. Du har enligt arbetsmiljölagen rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, och arbetsgivaren är skyldig att agera om du utsätts för hot, trakasserier eller kränkande behandling, även om det kommer från kunder eller externa personer.

Om filmning sker i syfte att skapa rädsla eller dominera personalen kan det också vara en form av maktdemonstration eller psykologisk påverkan – och bör tas på allvar. I vissa fall kan det finnas en koppling till organiserad påverkan mot butikspersonal.

fraga-kollektivavtal.jpg

Månadens fråga April 2025

I förra veckan aviserade Åklagarmyndigheten att gränsen för vad som utgör ringa stöld bör höjas från dagens 1 250 kronor, till 1 500 kronor.

I en tid när straffen för allvarliga våldsbrott skärps, är det svårt att förstå varför skyddet för näringslivet och äganderätten skulle försvagas.

Reaktionerna på Åklagarmyndighetens förslag har inte låtit vänta på sig. Vi har under veckan fört många och långa samtal med handlare runt om i landet som är förvånade, besvikna och rent ut sagt förbannade över att Åklagarmyndigheten nu indirekt öppnar på locket för att ge kriminella element grönt ljus till att stjäla ännu lite mer. Skälet som anges är de prishöjningar som ägt rum, till följd av de senaste årens ekonomiska oroligheter.

Vi har tidigare påtalat att förslaget är en skrivbordsprodukt som saknar verklighetsförankring. Låt oss förtydliga varför.

Ett sedan länge känt tillvägagångssätt för organiserade stöldligor är att använda gränsen för ringa stöld som riktmärke när brott begås. Detta för att minimera risken för att straffet blir någonting annat än böter (som dessutom sällan betalas). Skulle beloppsgränsen för ringa stöld höjas vågar vi lova att ligornas tillvägagångssätt anpassas därefter.

2023 stals det för ungefär 10,5 miljarder kronor i svenska butiker. Det är alltså 30 miljoner kronor om dagen i direkta kostnader för stölder. Ungefär lika mycket spenderade företagen på brottsförebyggande åtgärder. Det finns tyvärr goda skäl att tro att denna siffra i dag är betydligt högre, givet att även vår bransch tvingats möta högre kostnader till följd av bland annat inflation och konjunkturläget.

Redan i dag är stölderna ett så pass stort problem att handelsföretagen larmar om svårigheter i att rekrytera, att man tvingas ta bort varor i sortimentet och att man har allvarliga funderingar på att lägga ned sin verksamhet. Detta borde få varningsklockorna att ringa hos såväl politiker som ansvariga myndigheter, givet handelns viktiga samhällsroll.

Även du som konsument drabbas ifall Åklagarmyndighetens förslag skulle bli verklighet. Kostnaderna för brottsligheten blir ett kostnadspåslag på varor i butiker till följd av att ansvariga myndigheter under en längre tid negligerat stöldproblematiken.

Det vore mycket olyckligt om ett illa genomtänkt förslag skulle medföra att priser på populära varor som smör, kött och kaffe skulle öka ytterligare i pris.

Handelns brottsproblematik har tyvärr kommit i andra hand under en längre tid. Trots det är vi mycket förvånade, och minst lika besvikna över det förslag Högsta domstolen nu har att ta ställning till.

Vår förhoppning är att det avfärdas och kastas i papperskorgen illa kvickt, och att vi i stället kan diskutera förslag som skapar samhällsnytta och gör det svårare för organiserad brottslighet att bedriva verksamhet inom handeln.

Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel

nina-jelver-2024-4.jpg

Kasta förslaget om högre gräns för ringa stöld i papperskorgen

Nyheter - generell

Regeringen inrättar en särskild "tulljour" för att stötta företag som påverkas av osäkerheten kring USA:s handelstullar.

Tulljouren kommer att organiseras som en telefonlinje hos 

 och vara tillgänglig måndag till fredag. Fokus ligger på att ge praktisk information – till exempel om vilka tullsatser som gäller eller hur olika fraktkostnader påverkas. 

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) lyfter särskilt fram små och medelstora företag som en prioriterad målgrupp. 

– Rådet är att ha lite is i magen. Osäkerheten och ryckigheten kommer förhoppningsvis att minska kommande veckor, säger Dousa och hänvisar till att det finns förhoppningar om förhandlingar mellan EU och USA. 

Svensk Handel följer tullfrågan nära och får många frågor från såväl medlemmar som media. 

regeringens_tulljour.jpg

Osäkerhet kring USA:s handelstullar: Regeringen inrättar ”tulljour”

En ny granskning från Kemikalieinspektionen visar att 6 av 10 produkter från stora onlineplattformar innehåller förbjudna ämnen.

En ny rapport från Kemikalieinspektionen avslöjar att 62 procent av testade produkter från globala onlineplattformar innehåller farliga ämnen som bly, kadmium och hormonstörande ftalater. Det gäller framför allt varor köpta via stora marknadsplatser och dropshippingbutiker.

chef för Näringspolitik & Opinionsbildning på Svensk Handel

Konsumenter i Sverige ska kunna lita på att produkter som säljs här är säkra. Vi kan inte ha en marknad där vissa företag följer reglerna – och andra slipper undan. Det skapar både konkurrenssnedvridning och risker för hälsa och miljö. Vi kräver konkurrens på lika villkor.

Svensk Handel uppmanar nu beslutsfattare att agera för att globala plattformar ska bära fullt ansvar för produkterna de säljer – precis som svenska handelsföretag.

Ta del av rapporten: Tillsyn av e-handelsvaror 2024 

temu.png

Larmrapport om farliga varor från nätjättar – nu kräver Svensk Handel skarpa åtgärder

I en tid där osäkerheten redan är stor skapar de amerikanska tullarna ytterligare oro. Svensk Handel anser att USA slår in på en farlig väg.

– Den väg som USA slagit in på är farlig och orättfärdig. Hotet om nya tullar skapar ytterligare oro i en tid där osäkerheten redan är stor. EU behöver naturligtvis förhandla – men också accelerera arbetet med att sluta nya frihandelsavtal med handelsvänliga nationer och regioner, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel.

Vilka effekterna tullarna kommer att få är svåra att förutse men helt klart är att konsekvenserna för såväl världsekonomin, som för Sverige som ett litet och exportberoende land, kan bli allvarliga.

– Tullar och handelshinder leder långsiktigt till att alla blir fattigare. Effekterna av Donald Trumps besked är svåra att överblicka men klart är att det kommer att få stora konsekvenser för världsekonomin om planerna genomförs, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

Trumps besked på onsdagskvällen var att tullarna mot EU ska införas redan nästa vecka.

usa.jpg

USA:s tullar mot EU slår in på farlig väg

Konsumentverket kommer under våren 2025 att genomföra en granskning av näringsidkares prismarknadsföring för att säkerställa att kravet på att ange tidigare lägsta pris uppfylls, i enlighet med 7 a § prisinformationslagen. Svensk Handel har tagit fram en medlemsexklusiv vägledning som ger stöd i arbetet och förbereder dig på bästa sätt. 

konsumentverket-informationsbrev-var-2025.pdf

jeansjacka-hand-prislapp.jpg

Konsumentverket granskar prismarknadsföring under våren - så förbereder du dig

Svensk Handel får många frågor från medlemmar om vad som gäller kring nya tillgänglighetslagen och har därför tagit fram en Q&A.

Logga in som medlem för att ta del av Svensk Handels Q&A i sin helhet

tillganglighetslagen-fragor-svar-mars.pdf

q&a_tillganglighetslagen.jpg

Frågor och svar om nya Tillgänglighetslagen

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Lagar och regler