Nyheter - debattartikel

Regeringen har vidtagit åtgärder för att stoppa osund utländsk konkurrens. Nu är det dags att ta nästa steg och slopa elektronikskatten.

Miljöminister Romina Pourmokhtari tillsammans med näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och civilminister Erik Slottner skrev på Di Debatt (10/2) att regeringen nu tar ”krafttag” mot e-handelsplattformar som Shein och Temu. Svenskt Näringslivs medlemsföretag välkomnar insatser för att skapa rättvis konkurrens. Att följa regler, betala skatt och erbjuda kvalitet ska löna sig. Att sälja dåliga och rent av farliga produkter ska inte göra det.

Elsäkerhetsverket och Länsförsäkringars

 forskningsfond har nyligen visat att 93 % av elektronikprodukterna från Wish och AliExpress är direkt farliga att använda, vilket tydligt visar behovet av striktare regler. Men regeringen kan göra mer – och en åtgärd som skulle stärka svenska företags konkurrenskraft minst lika mycket som ett importstopp för Temu och Shein är att slopa elektronikskatten.

Elektronikskatten är en punktskatt på elektronikprodukter som infördes 2017 med syftet att minska farliga ämnen i hemmen genom att fasa ut vissa flamskyddsmedel. Den drabbar alla företag som tillverkar eller importerar elektronik och omfattar allt från mobiltelefoner, spelkonsoler till storkökselektronik, oavsett om produkterna används i hemmiljö eller inte.

Skatten har varken visat sig kostnadseffektiv eller ändamålsenlig, enligt Skatteverket. Den leder till färre jobb inom handeln, försvårar återbruk och tvingar svenska konsumenter att betala betydligt mer för sin elektronik än exempelvis danskarna – trots att produkterna är identiska. Är det verkligen så regeringens miljöskatter ska fungera?

 marginaler gör att skatten blir en extra börda som pressar svenska företag och driver upp konsumentpriserna. Över en fjärdedel av elektronikföretagen går med förlust, vilket gör att de merkostnader som elektronikskatten orsakar slår hårt mot svenska företag och kraftigt höjer priserna för konsumenterna.

 Regeringen bör avskaffa skatten av tre huvudsakliga skäl:

Skatten påverkar knappt förekomsten av skadliga kemikalier men slår hårt mot svenska handlare. Den tas ut baserat på produktens vikt snarare än dess faktiska kemikalieinnehåll, vilket gör att den inte styr mot säkrare alternativ. Tvärtom tyder de senaste undersökningarna på att skatten snarare ökar inflödet av farliga kemikalier i svenska hem. Dessutom är elektronikmarknaden global – Sverige står för endast 0,7 % av den (HUI Research) – vilket innebär att skatten inte påverkar tillverkningen. Mer effektiva lösningar finns redan inom EU, där arbetet med att begränsa farliga ämnen pågår. Det är där Sverige borde lägga sitt fokus.

Skatten misslyckas med att främja återvinning och återbruk. Den drabbar även begagnade elektronikprodukter som importeras, vilket gör dem dyrare och svårare att sälja i Sverige. Resultatet blir att svenska företag inte kan möta den ökande efterfrågan på begagnad elektronik, och varorna säljs i stället till andra EU-länder.

Skatten gör det billigare att köpa elektronik från Tyskland än från en svensk butik. I dagens digitala ekonomi accepterar inte konsumenterna att en spelkonsol kostar 600 kronor mer i Sverige när alternativet bara är ett klick bort.

Redan i dag sker 12,5 % av svenskarnas elektronikinköp från utlandet, vilket innebär miljontals kronor i förlorade skatteintäkter. Samtidigt pressas svenska företag till det yttersta, medan utländska aktörer – både inom EU och via lågprisplattformar som Shein och Temu – kan konkurrera på helt andra villkor, inte minst genom att leverera brand- och hälsofarliga produkter rakt in i svenska hem.

 staten 2,4 miljarder kronor per år, men de negativa effekterna väger tyngre. Skatten leder inte till positiva miljöeffekter, tvärtom blir Sverige mer förorenat med minskat återbruk och fler sämre kemikalier i hemmen. 

I en tid av tuffa konkurrensvillkor borde regeringen underlätta för svenska företag, inte försvåra. Elektronikskatten drabbar seriösa aktörer men lämnar fältet fritt för lågprisplattformar att sälja billig och rent av farlig elektronik. Om regeringen menar allvar med rättvisa konkurrensvillkor är det dags att skrota den smutsiga elektronikskatten, en gång för alla. Inte bara stjälper skatten elektronikbranschen utan långt många fler, både enskilda individer och familjer men även Sverige som teknikorienterat och innovativt land genom att teknik blir dyrare här.

, styrelseledamot, Småföretagarnas Riksförbund

, vd, Branschföreningen för Storköksleverantörer

hemelektronik.jpg

Straffa inte svenska företag – skrota elektronikskatten

De förslag som nu finns på bordet innebär stora avsteg från den grundläggande äganderätten, skriver ledande företrädare från näringslivet.

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka behovet av nya regler inom konkurrensområdet. Detta skedde i ljuset av att Sverige sedan 2022 drabbats av hög inflation med omfattande prisökningar. Utredningen ämnade undersöka i vilken utsträckning avsaknaden av konkurrens på olika marknader bidrog till de ökade priserna.

Konkurrensreglerna är grundläggande för att upprätthålla välfungerande marknader. En välfungerande marknadsekonomi bygger på tydliga spelregler som skapar förtroende och möjliggör handel och investeringar. När företag tävlar om att erbjuda bättre produkter, smartare tjänster och effektivare lösningar skapas konkurrenskraftiga företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt – en utveckling som gynnar hela samhället.

 de många regler som styr deras verksamhet – så länge dessa är tydliga, förutsägbara och utformas genom öppna processer. Förutsägbarhet är avgörande. Företag måste veta vilka spelregler som gäller för att kunna planera, investera och ta risker. När förutsägbarheten hotas riskerar investeringar att utebli.

Nyligen presenterades betänkandet med ett antal förslag på konkurrensområdet. Ett av förslagen är ett nytt så kallat konkurrensverktyg. Detta ger Konkurrensverket möjlighet att på egen hand fatta långtgående beslut som drastiskt förändrar förutsättningarna för enskilda företag.

Det finns ingen uttömmande lista på åtgärder som kan beslutas, men exempel som nämns är att förbjuda vissa avtal, reglera vissa priser eller besluta om en skyldighet att ett företag måste leverera vissa varor eller tjänster. Allra mest ingripande är de så kallade strukturella åtgärderna, där företag kan tvingas att sälja av delar av sin verksamhet.

rån den grundlagsskyddade äganderätten. Den egendom du byggt upp i hård konkurrens mot andra, i enlighet med lagar och regler, måste också kunna åtnjutas. Det är nämligen en av de bärande drivkrafterna till varför företag och investerare tar risk. Det föreslagna verktyget riskerar att leda till uppenbara orättvisor och straffa företag som lyckats, vilket över tid kan leda till att framgångsrika företag söker sig till andra länder med större långsiktig förutsägbarhet.

Dessutom innebär förslaget att en enskild myndighet, i praktiken generaldirektören för Konkurrensverket, ges stor makt att på egen hand bestämma hur enskilda marknader ska fungera. En sådan koncentration av beslutskraft är inte bara rättsosäker – den riskerar att skapa en oförutsägbar och orättvis ordning som minskar incitamenten att investera i Sverige.

Innan regeringen ens överväger att införa ett sådant verktyg bör det finnas klara och entydiga bevis på att konkurrensen i Sverige har försämrats. Utredningens genomgång av tillgänglig forskning ger dock en splittrad bild. Vissa studier antyder minskad konkurrens inom vissa sektorer, medan andra studier inte visar några sådana tendenser. Sammantaget konstaterar utredningen att det saknas tillräckligt stöd för att dra säkra slutsatser om konkurrenssituationen.

en höga inflation som rådde i Sverige under åren 2022–2024 berodde på kraftigt höjda energipriser till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. De ökade kostnaderna spreds successivt i hela ekonomin. Samtidigt försvagades den svenska kronan vilket gjorde importen ännu dyrare. Att detta skulle ha resulterat i förändrade förutsättningar för konkurrensen har inte kunnat beläggas, än mindre att det skulle ha påverkat inflationen. Det saknas därför anledning att vidta dessa drastiska åtgärder på konkurrensområdet.

Sverige är ett litet exportberoende land. Om vi inför regler som avskräcker investeringar och gör det svårare för företag att växa, riskerar vi att halka efter i förhållande till andra länder. Därför måste vi tänka långsiktigt och säkerställa att våra regelverk inte skadar den svenska konkurrenskraften.

Vi behöver fler framgångsrika företag i Sverige, inte färre. Detta kräver reformer som gör det lättare för företag att starta och växa. Ett stabilt regelverk som uppmuntrar investeringar och tillväxt leder till fungerande marknader där konkurrensen kan frodas och komma fler till gagn. Låt oss fokusera på det i stället för ytterligare åtgärder som varken gynnar konsumenter, företag eller samhällsekonomin.

sofia-debatt.jpg

Förslagen är ett hot mot den grundläggande äganderätten

Nyheter - säkcenter

En färsk dom från HD har väckt frågor om vad som gäller vid bakgrundskontroller. Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen ger svar!

Det har blivit allt mer aktuellt i allt fler branscher att vara extra noggranna i sina rekryteringar. Handeln är på inget vis undantagen från riskerna kring infiltration och påverkan. Därför får vår säkerhetsenhet nu många frågor inom det här området. Eftersom det inte är helt enkelt att göra rätt i den här frågan, har vi här bett Pontus Lindström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Säkerhetsföretagen att fördjupa sig i frågan.

HD-dom och utredning om rättsdatabaser – vad gäller nu?

Högsta domstolen förbjuder rättsdatabaser

”. Rubriken fanns att läsa den 25 februari i Dagens Industri, som tillsammans med en rad andra medier rapporterade om det rättsliga avgörandet som kom på morgonen, som skulle klargöra en fråga som under lång tid stötts och blötts. Huruvida frågan verkligen blev klargjord eller snarare har skapat ett än mer osäkert läge går att diskutera. Men vi återkommer till det.

Så - vad handlar det egentligen om? Att Sverige har stora problem med kriminella och antagonistiska aktörer som av olika skäl försöker komma åt känslig information och pengar från myndigheter, företag och privatpersoner är ett dystert faktum. Dessa aktörer är tyvärr inte sällan väldigt kreativa. Om det finns möjlighet att infiltrera verksamheter, eller att påverka den befintliga personalen att skada verksamheten, kommer man försöka göra det. Om det finns pengar att tjäna i att kartlägga potentiella bedrägerioffer kommer man också göra det.

pontus-lindstrom-sakerhetsforetagen.png

Ett annat faktum är att alla seriösa företagare och arbetsgivare i Sverige givet det säkerhetspolitiska läget kommer göra allt man kan för att skydda verksamheten och sin personal från yttre hot. Såväl regeringen som rikspolischefen har också varit tydliga med att hela samhället och alla aktörer måste hjälpa till för att bekämpa kriminaliteten.

Ett konkret sätt att göra detta som arbetsgivare är att göra bakgrundskontroller på dem som anställs, för att minska risken för kriminell infiltration. Att lägga tid och energi på bakgrundskontroller är inget som arbetsgivare gör för att det är kul. Många hade säkert sluppit behöva göra det, men fel person på fel plats riskerar att få ödesdigra konsekvenser och bli mycket kostsamt för såväl myndigheter som företag, och i förlängningen utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

För att underlätta åtkomsten till rättsöverträdelser har det under de senaste åren växt fram databaser som samlar rättsfall från hela landet, så kallade rättsdatabaser. Databaserna används av såväl offentliga som privata arbetsgivare som ser en stor vinning i att slippa behöva kontakta var och en av de nästan 80 domstolar som finns i Sverige, och efterfråga information om en arbetssökande. Det är ett system som, tills väldigt nyligen, har fungerat tämligen bra och effektivt.

Men den personliga integriteten då? Att vem som helst ska kunna få reda på vad som helst om en individs ekonomi, adress och rättsliga bagage är något som från flera håll beskrivits som ett problem. De öppna söktjänster som i Sverige erbjuder all den här informationen lyser ofta med sin frånvaro i andra länder. Det har varnats för att kriminella ligor använder söktjänsterna för att kartlägga brottsoffer och begå systematiska bedrägerier mot framför allt äldre personer.

Detta vill regeringen bekämpa och därför tillsatte man under hösten 2023 en utredning med direktiv att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet. Utredningen presenterade sitt resultat under namnet 

Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)

Kortfattat föreslår utredningen att lagstiftarna ska kunna reglera de offentliga söktjänster som tidigare, genom att skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, 

har omfattats av den EU-rättsliga dataskyddsförordningen (GDPR). I dagsläget kan dessa tjänster offentliggöra domar och andra rättsliga uppgifter tack vare ett så kallat 

, vilket ger dem samma skydd som traditionella medier. Om utredningens förslag blir verklighet kommer från och med den 1 januari 2027 flera av söktjänsterna som tillhandahåller personuppgifter, bland annat rättsdatasbaser, inte längre kunna bedriva sin verksamhet som förr.

Och så var det det här med HD-domen. För att göra frågan än mer komplicerad har det parallellt med utredningen ovan pågått en rättsprocess som inleddes med att enskilda tingsrätter i framför allt norra Sverige i början av 2024 slutade lämna ut enskilda brottmålsdomar till bakgrundskontrollsföretag med utgivningsbevis, då man ifrågasatte om företagen verkligen hade laglig rätt att tillhandahålla och sälja domarna vidare. En sådan rättighet har ju, enligt tingsrätterna i fråga, endast verksamheter som bedriver en journalistisk verksamhet.

Under hela 2024 pågick en rättslig process som till slut nådde hela vägen upp i Högsta domstolen (och Högsta förvaltningsdomstolen). Målet har dragits i långbänk och det dröjde ända till den 25 februari i år innan det var dags för ett avgörande.

För att försöka göra en redan lång historia kort gick Högsta domstolen på tingsrätternas linje. HD slog fast att rättsdatabaser inte längre får publicera eller sprida brottmålsdomar med personuppgifter för kommersiellt bruk. Domstolen bedömde att den svenska ordningen, där dessa tjänster har haft ett grundlagsskydd, strider mot GDPR. Beslutet innebär rent konkret att innehållet i rättsdatabaserna för varje dag som går blir mer och mer inaktuellt, då de inte fylls på med information om nya rättsfall. Myndigheter och företag förlorar därmed en viktig och framför allt effektiv informationskälla vid bakgrundskontroller.

Det bör i sammanhanget även nämnas att det finns enskilda företag som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Exakt hur dessa företag påverkas av förändringarna är fortfarande inte helt klarlagt. Systemet med den här typen av tillstånd är inte heller något som IMY är allt för förtjusta i, och med anledning av den stora osäkerhet om vad som gäller kopplat till bakgrundskontroller och rättsdatabaser skickade IMY en hemställan till regeringen i juni 2024. I hemställan efterfrågar IMY en utredning som tar ett helhetsgrepp om arbetsgivares möjlighet att utföra bakgrundskontroller i olika syften.

Om allt detta låter komplicerat så är det för att det är komplicerat. Med Högsta domstolens avgörande och den pågående lagstiftningsprocessen befinner sig arbetsgivare i ett mycket osäkert läge när det gäller användningen av rättsdatabaser för bakgrundskontroller. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget Sverige befinner sig i är det, för att utrycka sig milt, inte bra. På gränsen till katastrofalt skulle kanske vara en mer lämplig beskrivning.

Osäkerheten är stor, och det blir allt viktigare för företag att hålla sig uppdaterade om rättsläget för att undvika juridiska fallgropar och samtidigt bedriva en ansvarsfull och lagenlig hantering av personuppgifter. Är man det minsta osäker är det bättre att vända sig till sin bransch- eller arbetsgivarorganisation en gång för mycket än för lite.

Frågan är nu hur regeringen kommer att agera efter Högsta domstolens dom och utredningens förslag. Eventuella lagändringar kan träda i kraft tidigast 2027, men redan nu påverkas arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Den utredning som IMY efterfrågar och en ny tydlig lagstiftning för arbetsgivare att förhålla sig till ligger troligtvis flera år fram i tiden. På ett seminarium i riksdagen den 20 mars om just bakgrundskontrollernas framtid meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringskansliet arbetar aktivt med frågorna och att det under våren kommer klargöras vilken väg departementet ser framför sig. En sak är säker: arbetsgivares behov och krav att kunna genomföra effektiva bakgrundskontroller kommer inte att minska – snarare tvärtom.

Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen

Svensk Handel fortsätter att följa den här mycket viktiga frågan.

fraga-pontus.png

Månadens fråga special mars 2025

Vad kan – eller måste – jag som butiksägare göra i händelse av att en skjutning eller ett terrorattentat äger rum i eller nära min butik?

Om en skjutning skulle ske

Hej Gunilla och tack för din fråga. Det är dessvärre en högaktuell fråga.

Pågående dödligt våld (PDV) är en extremt farlig situation där en eller flera gärningspersoner använder våld med syfte att skada eller döda så många som möjligt på kort tid. 

Du har som butiksägare ingen skyldighet gentemot kunder eller andra besökare i butiken att ingripa eller agera aktivt. Men du har naturligtvis ett ansvar att skapa en säker miljö främst för din personal och du bör ha tydliga rutiner för hur ni ska agera vid en sådan händelse.

Att vara förberedd kan vara avgörande för att minska skador och rädda liv. Därför är det viktigt att ha en säkerhetspolicy, genomföra riskanalyser och utbilda personalen i hur de ska agera vid en attack​. Säkerhet handlar inte bara om teknik och övervakning – det handlar också om att skapa en trygghetskultur där alla vet vad de ska göra i en kritisk situation.

Om ett attentat inträffar i eller nära din butik bör du agera enligt principerna:

Den bästa chansen att överleva en PDV-situation är att snabbt lämna platsen. Uppmana personal och kunder att utrymma butiken genom nödutgångar eller alternativa vägar. Om ni har en samverkan med grannbutiker, kan ni använda deras utrymningsvägar för att öka säkerheten​.

Om det inte går att fly, måste ni hitta en säker plats att gömma er på. Lås och barrikadera dörrar, släck lampor och var tysta. Mobiltelefoner ska vara på ljudlöst, men håll kommunikation via SMS eller appar om det är möjligt​.

Ring 112 så snart det är säkert att göra det och ge tydlig information om vad som händer: gärningspersonens position, antal inblandade och typ av vapen. Om du inte kan prata, håll linjen öppen så att operatören kan höra vad som sker​.

När polisen anländer, följ deras instruktioner noggrant. Håll händerna synliga och identifiera dig själv som butiksägare eller personal så att de kan skilja er från gärningspersonen​.

När situationen är under kontroll är det viktigt att snabbt återgå till en trygg och stabil arbetsmiljö. Krisstöd till personal och kunder kan vara nödvändigt, och det är viktigt att ni utvärderar händelsen för att förbättra säkerhetsrutinerna. Samverka med polis och andra butiker för att stärka säkerheten i området​.

Konkreta tips för att förbereda din butik för PDV:

✔ Genomför regelbundna säkerhetsövningar – Träna personalen i hur de ska agera vid en attack, inklusive utrymning, barrikadering och larmrutiner.

✔ Säkerställ att tekniska säkerhetssystem fungerar – Kontrollera att larm, övervakningskameror, lås och nödutgångar är i gott skick och lättillgängliga.

✔ Ha en tydlig kommunikationsplan – Se till att personalen vet hur de ska varna varandra och kunderna vid en hotfull situation.

✔ Skapa en säkerhetspolicy och riskanalys – Definiera tydliga rutiner för vad som gäller vid PDV och se över dessa regelbundet​.

✔ Samverka med grannbutiker och polisen – Ha en gemensam strategi för att hantera hotfulla situationer och stärk tryggheten i ert område​.

manadens-sakerhetsfraga.jpg

Månadens fråga februari 2025

Nyheter - pressmeddelanden

Svensk Handels EU-agenda 2025.pdf

Globalisering, digital transformation och den gröna omställningen förändrar handelns förutsättningar i grunden.

För stärkt konkurrenskraft och tillväxt – Svensk Handels presenterar ny EU-agenda

För att Svensk Handel ska kunna vara ännu mer pådrivande och bevaka medlemmarnas intressen lanseras därför i dag en EU-agenda, som omfattar frågor av central karaktär för svenska handelsföretag.

– Svensk Handel kommer fortsätta att bedriva ett intensivt arbete för att säkerställa rättvisa spelregler, än mer regelförenkling, samt att steg tas i rätt riktning avseende digitalisering och arbetet med den gröna omställningen. Agendan vi lanserar i dag är en viktig pusselbit i detta arbete, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

Svensk Handel ska vara en stark röst i EU-debatten. I ekonomiskt avseende är EU den viktigaste handelsplatsen för svenska företag. Tre fjärdedelar av de svenska företagens handel sker med EU:s övriga medlemsländer på en marknad som omfattar 23 miljoner företag och som sysselsätter 128 miljoner människor.

– Denna agenda är i allra högsta grad ett levande dokument, som kontinuerligt kommer att uppdateras. Dels utifrån när nya förslag till EU-lagar och regler presenteras, dels utifrån den kontinuerliga dialog vi för med Svensk Handels medlemsföretag. Agendan är tveklöst ett viktigt komplement till de samtal vi för med politiker och tjänstemän från våra kontor i Sverige och Bryssel, säger Martina Elfgren, enhetschef för Internationell handel på Svensk Handel.

Svensk Handel driver varje dag handelns frågor i Sverige samt på plats i Bryssel. 

Läs mer om detta arbete på Svensk Handels hemsida.

eu-agenda1920-x-1080-px.png

Martin Kits är chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

martin-kits-1 (1)

Martina Elfgren är Enhetschef Internationell handel, samt Head of office för Brysselkontoret, på Svensk Handel.

martina-elfgren-1

EU-agenda(1920 x 1080 px)

Nyheter - generell

I dag upplever över 60 procent av företagen inom EU att betungande regleringar står i vägen för investeringar och tillväxt.

I arbetsprogrammet för 2025 presenteras flertalet åtgärder som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Regelförenklingsåtgärder och förslag om mer effektiv tillsyn av lagstiftning som redan antagits är några av de områden som lyfts särskilt.

Chef internationella enheten, Svensk Handel

Vi välkomnar arbetsprogrammets ansats att stärka EU på olika områden. Särskilt viktigt för våra medlemmar är arbetet som föreslås med regelförändringar och förenklingsåtgärder, vilket nu får en central roll i kommissionens arbete.

För att stärka konkurrenskraften måste regler vara tydliga, proportionerliga och anpassade efter företagens verklighet – särskilt för små och medelstora företag. Dessutom är en enhetlig tillämpning av EU-regler inom alla medlemsländer avgörande för att säkerställa rättvisa villkor på den inre marknaden.

Av arbetsprogrammet framgår det att kommissionen inom kort bland annat kommer att presentera förenklingsåtgärder inom exempelvis hållbarhetsområdet. Kommissionens kommande horisontella inremarknadsstrategi nämns även som en viktig del för en moderniserad inre marknad vad gäller varor och tjänster. Även flertalet åtgärder på det digitala området kan också väntas. 

Svensk Handel följer utvecklingen noga på plats i Bryssel och fortsätter att arbeta för en mer företagsvänlig reglering i EU.

eu-flaggor.jpg

EU:s arbetsprogram måste stärka företagens konkurrenskraft

Tillsammans med de nordiska handelsorganisationerna Kaupan liitto (Finland), Virke (Norge), SVTH (Island) och Dansk Erhverv (Danmark) har nu 

The Nordic Coalition for a Level Playing Field 

bildats. Syftet är att med en gemensam röst i Bryssel driva på för skärpta regler och åtgärder som skapar en mer rättvis konkurrens för handeln inom EU.

EU måste ta krafttag mot osund konkurrens

Flödet av småpaket från tredje land har nått nivåer som hotar både europeiska företag och den gröna omställningen. EU-kommissionens senaste initiativ för att adressera problemet är välkommet, men saknar skarpa förslag som faktiskt kan göra skillnad. I den nordiska koalitionen ser vi tre centrala brister i nuvarande regelverk:

Plattformar som Temu, Shein och AliExpress förmedlar produkter direkt till EU-konsumenter utan att ta ansvar för att de följer europeisk lagstiftning. Digital Services Act (DSA) ålägger dem endast ett administrativt ansvar, vilket skapar ett stort kryphål där produkter som inte lever upp till säkerhets- och miljökrav fortsätter att flöda in i EU – utan att någon kan ställas till svars.

Genom den nordiska koalitionen stärker vi vår position och skapar en gemensam kraft i Bryssel för att driva på förändring. Vi kommer fortsätta arbeta för skarpare lagstiftning, bättre tillsyn och rättvisa konkurrensvillkor för handeln.

joint-comments-from-nordic-business-organizations.pdf

nordisk-koalition.png

Svensk Handel i nordisk koalition för rättvis konkurrens

Rapporter

Ny rapport: Företagens kostnader för att leva upp till EU:s lagar och regler innebär generella prisökningar på 40 procent.

Svensk Handel välkomnar att EU adresserar problemen med Temu och Shein. Slopad tullgräns på 150 euro är ett steg i rätt riktning men inte en lösning. Fler konkreta åtgärder krävs här och nu. ”Det europeiska självskadebeteendet måste upphöra”, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel.

chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel

Det europeiska självskadebeteendet måste upphöra.

EU:s regler ger prisökning på 40 procent

En ny rapport från Svensk Handel visar att företagens kostnader för att leva upp till EU:s lagar och regler innebär generella prisökningar på 40 procent. Kostnader som onlinegiganterna slipper.

EU-kommissionen har också meddelat att en utredning av Shein inletts, sedan tidigare granskas även Temu. Bakgrunden är att de inte lever upp till flera EU-direktiv kopplat till bland annat konsumenträtten.

EU-kommissionen har Temu och Shein under lupp. Förra året kom 12 miljoner småpaket in varje dag till EU, vilket är dubbelt så många som året innan. Majoritet av paketen kommer från ovan nämnda kinesiska onlinegiganter.

– Varje dag som den illojala konkurrensen tillåts pågå hotas inte bara svenska företag och jobb, utan även den gröna omställningen. Det här är en fråga som kräver ett snabbt och resolut agerande. Att tillåta att kinesiska e-handelsföretag slår ut svenska handelsföretag på detta vis är ett hårt slag mot en bransch som redan befinner sig i ett mycket utsatt läge, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning.

Varje dag som den illojala konkurrensen tillåts pågå hotas inte bara svenska företag och jobb, utan även den gröna omställningen. Det här är en fråga som kräver ett snabbt och resolut agerande.

Slopad tullfrihet välkomnas, men större ansvarsutkrävande behövs

I en rapport från EU-kommissionen som kom den 5 februari 2025 slås fast att allt fler skadliga produkter kommer in till EU och att floden av importerade varor hotar europeiska konsumenters rättigheter och säkerhet.

Medlemsländerna uppmanas att driva på för att slopa tullundantaget på 150 euro och i stället införa en avgift för hanteringen och därigenom bättre kunna kontrollera inflödet av skadliga varor.

– Det är välkommet att kommissionen tydliggör den enorma problembild som finns. Att slopa tullfriheten är ett steg i rätt riktning men det är inte en lösning. Ska vi nå konkurrens på lika villkor måste Temu ta ansvar för varorna de säljer till EU, innan de sätts på marknaden. Så är det inte idag, säger Martin Kits.

Lagar och regler