Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så skriver tunga företrädare från näringslivsorganisationer.
Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.
Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från Brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.
Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.
Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.
Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nerifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.
Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.
Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.
Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.
Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder. Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.
Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.
Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.
Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Ann Öberg, vd Almega
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
