Nyheter - säkcenter

Jag arbetar i butik och har märkt att det blivit vanligare att kunder filmar oss i personalen. Vad gäller egentligen – får de göra så? Och vad kan vi göra när det händer?

Får kunderna filma mig?

Tack för din fråga – den är högaktuell. Vi hör allt oftare från butiksanställda som blir filmade med mobiltelefon i jobbet. Det kan ske när någon blir tillrättavisad, nekas återköp eller inte får handla på grund av ålder. I vissa fall upplever personalen att personer kommer in i butiken i syfte att provocera, filma och skapa otrygghet.

Rent juridiskt är det inte förbjudet att filma i en butik i Sverige.

 Det är alltså tillåtet att ta fram mobilen och filma – även personal – så länge det sker på allmän plats eller inte bryter mot andra lagar. Men när någon filmar på ett sätt som är hotfullt, påträngande eller kränkande 

Det gäller särskilt om personen fortsätter filma trots att du tydligt ber dem sluta, eller om filmningen sker nära inpå, med provokationer eller upprepade trakasserier.

Att bli filmad i sin yrkesroll – mot sin vilja – är också en arbetsmiljöfråga. Du har enligt arbetsmiljölagen rätt till en trygg och säker arbetsmiljö, och arbetsgivaren är skyldig att agera om du utsätts för hot, trakasserier eller kränkande behandling, även om det kommer från kunder eller externa personer.

Om filmning sker i syfte att skapa rädsla eller dominera personalen kan det också vara en form av maktdemonstration eller psykologisk påverkan – och bör tas på allvar. I vissa fall kan det finnas en koppling till organiserad påverkan mot butikspersonal.

fraga-kollektivavtal.jpg

Månadens fråga April 2025

Nyheter - generell

Under en längre tid har vi sett hur priset på kaffe stadigt har stigit. Det gör det till ett hett eftertraktat byte i butikerna

När en vardagsvara som kaffe blir så pass dyr blir den också mer attraktiv för stöld – inte minst vid mer organiserade stölder. Mycket tyder på att kaffet som stjäls inte bara är för egen konsumtion, utan hamnar på den svarta marknaden där det säljs vidare.

Som livsmedelshandlare kan du redan nu förbereda din butik och din personal för att minska risken att bli drabbad.

Så går det ofta till – vanliga tillvägagångssätt:

Här följer några konkreta tips som både du och din personal kan tänka på för att förebygga stölder:

Genom att vara proaktiv, uppmärksam och samspelta i butiken kan ni försvåra för tjuvarna – och samtidigt skapa en tryggare miljö för både personal och kunder.

kaffevarning.png

Kaffe – en eftertraktad vara för tjuvar

Missa inte Svensk Handels vägledning, en helhetsbild över hur rättskedjan ser ut, och vad nästa steg är om din butik utsätts för brott.

Många handlare upplever frustration över hur brott mot butiker hanteras. Svensk Handel verkar för att fler brott klaras upp och att brottsutsatta får stöd. Nu har vi tagit fram en vägledning som förklarar hur rättskedjan fungerar och vilka möjligheter du som drabbad har.

Rättsprocessen är en komplex kedja av olika aktörer – polis, åklagare, domstol och kriminalvård – som alla omfattas av olika regelverk, uppdrag och styrning. Genom att öka förståelsen för hur rättskedjan och dess olika led fungerar och påverkar varandra, hoppas Svensk Handel på att kunna bidra till en större insikt i varför vissa beslut fattas och vilka möjligheter som finns för dig som drabbad att driva rättsprocessen framåt.

I vägledningen finns också checklistor med vad du som handlare kan göra.

handlare-och-rattskedjan.pdf

Detta dokument är framtaget av Svensk Handels säkerhetsenhet och granskat av sakkunniga på Polisens operativa avdelning, NOA.

handlare-och-rattskedjan.png

Hur hanteras min polisanmälan egentligen?

Skärpt cybersäkerhetsarbete och ökad digital motståndskraft, stärkt livsmedelsförsörjning och förändrade spelregler i internationell handel.

Regeringen presenterade i mars månad en ny cybersäkerhetsstrategi. Strategin utgår från NIS2s grundstruktur och tar sikte mot 2030. I förorden förtydligar Carl Oskar Bohlin, Minister för civilt försvar, att cybersäkerhet idag inte enbart är en teknisk fråga, utan en grundpelare för vårt samhälles motståndskraft och en central del av det moderna civila försvaret som är under uppbyggnad. Var och en spelar i detta arbete en avgörande roll för landets cybersäkerhet. Den nya strategin skärper kraven på cybersäkerhet i hela samhället, vilket påverkar handeln på flera sätt:

Cybersäkerhet hos företag är en konkurrensfaktor, och kommer bli än tydligare sådan framöver. Företag som investerar i skydd, kompetens och regelefterlevnad stärker sin motståndskraft och affärsposition. På Svensk Handels hemsida finns råd och tips om hur du stärker din cybersäkerhet i företaget.

En ny era av cybersäkerhet - Nationell strategi för cybersäkerhet 2025-2029

Även EU stärker sitt beredskapsarbete och har med utgångspunkt i Niinistös rapport ”Safer together: Strengthening Europé’s Civilian and Military Preparedness and Readiness” (länk: 

Safer together: A path towards a fully prepared Union - European Commission

), tagit fram ett så kallat white paper om EUs strategi för en beredskapsunion. Strategin tar avstamp i vilket mervärde EU kan bidra med när det gäller beredskaps- och krisplanering i det alltmer osäkra omvärldsläget. Vi måste gemensamt få en bättre förståelse för vad det är vi måste förbereda oss på. Det behövs en samordnad säkerhetsstrategi inom unionen som är mer proaktiv än reaktiv, där motståndskraft genomsyrar hela samhället. Beredskapsunionen ska också syfta till att föra samman all kapacitet som byggts upp inom unionen, men fragmenterat, under ett samordnat paraply. Man konstaterar också att unionen måste vara förberedda för alla värsta tänkbara scenarier och se till att alla bidrar – såväl civila samhället, företag, organisationer och invånare som har värdefulla kunskaper och färdigheter ska erbjudas stöd i att kunna bidra. 

Beredskapsunionen kommer troligen inte att innebära nya lagar eller annan direkt påverkan på medlemsländer eller företag, utan syftar mer till att samla de krafter som finns och bygga en starkare motståndskraft inom unionen. 

Frågor och svar om EU:s strategi för en beredskapsunion

Undantag för förpackningsinformation borttaget

Från 24 mars har Livsmedelsverket tagit bort möjligheten att under vissa omständigheter byta ingredienser utan att ändra märkningen på förpackningen. Ställningstagandet togs fram i mars 2022 som en effekt av Rysslands invasion av Ukraina då det var utmanande för livsmedelsföretag att få tag på vissa ingredienser till sina produkter. Eftersom förutsättningarna nu bedöms vara stabilare än vid krigets inledning, tas ställningstagandet bort.

Livsmedelsverkets ställningstagande om märkning till följd av kriget i Ukraina tas bort

Strategi: Mer svensk mat på butikshyllorna

En ny livsmedelsstrategi presenterades under mars månad. Strategin har till syfte att bidra till mer svensk mat på butikshyllorna och på tallrikarna samt att svensk mat ska synas och bli ett begrepp även utanför landets gränser. Strategin ska också lägga grunden till att företagen ska stå bättre rustade den dag vårt samhälle drabbas av någon form av kris som medför påfrestningar för livsmedelskedjan och livsmedelsförsörjningen. I stragetin betonas att lönsamma och konkurrenskraftiga företag är en viktig beståndsdel för att kunna göra viktiga investeringar och därmed stärka beredskapen. Ambitionsnivån är högt satt, och Svensk Handel välkomnar att steg tas för att lyfta upp livsmedelsfrågorna och låta dem få genomslag i politikutvecklingen inom många områden, inte minst inom regelförenkling och ökad robusthet i hela livsmedelskedjan.

Lunds Universitet storsatsar på beredskap och satsar drygt 37 miljoner kronor på forskning. Det nya centrumet går under namnet LUPREP och samlar forskning från sju av universitetets åtta fakulteter. Bland annat kommer centrumet forska kring kommunikation, desinformation och psykologiskt försvar, kritisk infrastruktur och civilförsvar och krishantering. Svensk Handel ser fram emot att följa forskningen och dess resultat. 

Lunds universitet satsar 37 miljoner på totalförsvaret | Lunds universitet

USA:s införande av tullar mot resten av världen är ett bakslag mot frihandel – ingen är vinnare i ett krig om priser. Osäkerheten skapar riktigt dåliga förutsättningar för blomstrande handel. Svensk Handel följer utvecklingen noga. 

https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/usas-tullar-mot-eu-slar-in-pa-farlig-vag

Poddavsnitt om handel och totalförsvaret

Nytt innehållsrikt avsnitt i Svensk Handels podd Ajour på temat totalförsvar och arbetsrätt. Vilket ansvar har handelsföretag för beredskap och totalförsvar?

jordglob.png

Omvärldsbevakning april 2025

De företag som drog på sig flest klagomål under februari var ConnectD, Protectia och Web hosting solutions 24.

ConnectD tar kontakt via telefon och vilseleder de drabbade att teckna oskäligt dyra mobilabonnemang genom att hävda att de ringer från ens befintliga operatör. Abonnemang som ofta inkluderar diverse extrakort och onödiga telefonväxlar. Förutom att fakturorna är oskäligt dyra upplever många av de som drabbats att de stressats till att skriva under, att det som avtalats över telefon inte stämmer med vad som senare framgår av avtalet samt att bindningstiden på 60 månader är betydligt längre än vad som avtalats.

KonVest skickar e-fakturor angående e-bok och annonsplats, trots att ingen beställning har skett. Längre ner på fakturan står det att det är ett erbjudande.

STATSSON ringer och erbjuder certifikat som framställs som en engångskostnad på 100–195 kronor. Efter en tid får de som har betalt detta ännu en faktura för "Företagsrapport" eller "Branschrapport" som aldrig har efterfrågats, där kostnaden ligger på en betydligt högre summa.

När man granskar första orderbekräftelsen mer noggrant, står det i det finstilta att en betalning av första fakturan leder till ett godkänt avtal med STATSSON. Detta trots att man aldrig har haft för avsikt att beställa tjänsten.

STATSSON har kopplingar till andra publicerade företag på Varningslistan.

Läs mer om hur du kan hantera det här! 

Har du blivit vilseledd att teckna telefonabonnemang?

varningslistan-med-triangel.png

Flest klagomål på Varningslistan under mars 2025

Under mars publicerades hela tio nya företag på Varningslistan. Nedan följer mer information om företagen.

Att tio nya företag publiceras på Varningslistan under en och samma månad är inte så vanligt. Det kan tyda på att det helt enkelt är mycket lönsamt att med ganska enkla medel lura företag. Du måste vara på din vakt. Bedragarna kommer på nya sätt att försöka lura dig hela tiden. 

FF SVEA ALLA FÖRETAG ringer upp angående Google-tjänster och får det att låta som att man är deras nuvarande kund. Efter samtalet så skickar de en faktura, trots att man inte har beställt tjänsten. Man har aldrig varit deras kund. Det har inte funnits något avtal sedan tidigare.

Annonsportalen Skola & Utbildning ringer upp berört företag och hänvisar till ett tidigare upprättat avtal. Detta trots att det aldrig funnits ett avtal mellan parterna. Därefter ber inringaren om en signatur för att avsluta det påstådda avtalet, signaturen används i stället som tecknande av en order.

Bra Hjälp i Sverige kontaktar företagare och hänvisar till en påstådd tidigare tjänst. Under samtalet leder de dig till att bekräfta ett avslut av tjänsten, vilket senare resulterar i en faktura – trots att tjänsten aldrig har beställts.

Företaget har kopplingar till andra publiceringar på Varningslistan.

TRADEMARKS WORLDWIDE skickar ut erbjudanden som flertalet företagare uppfattar som fakturor. Vid en noggrannare granskning av det finstilta framgår dock att betalningen endast avser en registrering i en privat databas – inte en officiell varumärkesregistrering.

Jobbjakt.com skickar erbjudanden som uppfattas som fakturor till företag och kommuner gällande arbetsannonser. Detta sker trots att annonserna inte har beställts.

WAVERTS skickar fakturor angående ”Marknadsföring” trots att man inte har beställt tjänsten.

WAVIE skickar fakturor angående ”Marknadsföring” trots att man inte har beställt tjänsten.

Bedragaren utger sig för att vara en högt uppsatt chef inom din organisation, tar kontakt med en person på er ekonomiavdelning via mejl och försöker förmå denne att göra brådskande utbetalningar till utlandet.

Jobbaktuellt skickar erbjudanden som uppfattas som fakturor till företag och kommuner gällande arbetsannonser. Detta sker trots att annonserna inte har beställts.

varningslistan-1715092539.png

Tio nya företag på Varningslistan i mars

Företagare över hela Sverige fortsätter att drabbas av telefonibolaget ConnectD, som sedan länge är listat på Svensk Handels Varningslista.

Trots hundratals klagomål och varningar från både drabbade företag och Svensk Handel, fortsätter bolaget sin verksamhet – och de är långt ifrån ensamma.

Vi ser gång på gång hur småföretagare fastnar i avtal de aldrig velat ingå. Det är fullständigt oacceptabelt!

Var på din vakt – bestrid om du känner dig vilseledd!

Mönstret är tydligt och går igen hos flera aktörer. Du blir uppringd av en säljare som påstår sig ringa från din nuvarande operatör – eller att samtalet sker i "samarbete" med din operatör. De lovar ett billigare abonnemang än det du har. 

Men det som i många fall händer är istället att du – ofta under stress – signerar ett mycket dyrt avtal. När avtalet väl landar i din inkorg kan säljaren dessutom ha lagt på ett flertal extra växeltjänster och vidarekopplingstjänster – ofta med en bindningstid på hela fem år. Det kan till och med visa sig att du signerat två separata avtal istället för ett, där avtal nummer två involverar ytterligare en avtalspart, som kan vara ett finansbolag.

Många företagare får en chock när de inser att de sitter fast i långa avtal som de aldrig velat ingå. När de försöker häva avtalet möts de av kalla handen och hot om rättsliga åtgärder. I flera fall har företag erbjudits att "köpa sig loss" för hundratusentals kronor. 

Här vill vi vara tydliga: Känner du dig vilseledd ska du bestrida avtalet!

Fler oseriösa aktörer på marknaden – en växande trend

Vi har sett företag tvingas i konkurs på grund av dessa skamlösa avtal. ConnectD är en av de värsta aktörerna, men de är långt ifrån ensamma. Den här typen av bluffverksamhet är ett växande problem, och vi måste hjälpas åt så att inte fler blir drabbade.

 är en av de mest ihärdiga bluffaktörerna, men det finns fler som använder sig av exakt samma metoder. De ringer företagare, påstår sig vara en befintlig leverantör, stressar fram en signering och binder sedan kunden vid oskäliga avtal.

Om en säljare ringer och stressar dig att signera något – lägg på.

 De seriösa operatörerna arbetar inte så.

man-med-telefon-16x9.png

Varning: ConnectD lurar företag in i dyra och långa telefoniavtal

En färsk dom från HD har väckt frågor om vad som gäller vid bakgrundskontroller. Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen ger svar!

Det har blivit allt mer aktuellt i allt fler branscher att vara extra noggranna i sina rekryteringar. Handeln är på inget vis undantagen från riskerna kring infiltration och påverkan. Därför får vår säkerhetsenhet nu många frågor inom det här området. Eftersom det inte är helt enkelt att göra rätt i den här frågan, har vi här bett Pontus Lindström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Säkerhetsföretagen att fördjupa sig i frågan.

HD-dom och utredning om rättsdatabaser – vad gäller nu?

Högsta domstolen förbjuder rättsdatabaser

”. Rubriken fanns att läsa den 25 februari i Dagens Industri, som tillsammans med en rad andra medier rapporterade om det rättsliga avgörandet som kom på morgonen, som skulle klargöra en fråga som under lång tid stötts och blötts. Huruvida frågan verkligen blev klargjord eller snarare har skapat ett än mer osäkert läge går att diskutera. Men vi återkommer till det.

Så - vad handlar det egentligen om? Att Sverige har stora problem med kriminella och antagonistiska aktörer som av olika skäl försöker komma åt känslig information och pengar från myndigheter, företag och privatpersoner är ett dystert faktum. Dessa aktörer är tyvärr inte sällan väldigt kreativa. Om det finns möjlighet att infiltrera verksamheter, eller att påverka den befintliga personalen att skada verksamheten, kommer man försöka göra det. Om det finns pengar att tjäna i att kartlägga potentiella bedrägerioffer kommer man också göra det.

pontus-lindstrom-sakerhetsforetagen.png

Ett annat faktum är att alla seriösa företagare och arbetsgivare i Sverige givet det säkerhetspolitiska läget kommer göra allt man kan för att skydda verksamheten och sin personal från yttre hot. Såväl regeringen som rikspolischefen har också varit tydliga med att hela samhället och alla aktörer måste hjälpa till för att bekämpa kriminaliteten.

Ett konkret sätt att göra detta som arbetsgivare är att göra bakgrundskontroller på dem som anställs, för att minska risken för kriminell infiltration. Att lägga tid och energi på bakgrundskontroller är inget som arbetsgivare gör för att det är kul. Många hade säkert sluppit behöva göra det, men fel person på fel plats riskerar att få ödesdigra konsekvenser och bli mycket kostsamt för såväl myndigheter som företag, och i förlängningen utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

För att underlätta åtkomsten till rättsöverträdelser har det under de senaste åren växt fram databaser som samlar rättsfall från hela landet, så kallade rättsdatabaser. Databaserna används av såväl offentliga som privata arbetsgivare som ser en stor vinning i att slippa behöva kontakta var och en av de nästan 80 domstolar som finns i Sverige, och efterfråga information om en arbetssökande. Det är ett system som, tills väldigt nyligen, har fungerat tämligen bra och effektivt.

Men den personliga integriteten då? Att vem som helst ska kunna få reda på vad som helst om en individs ekonomi, adress och rättsliga bagage är något som från flera håll beskrivits som ett problem. De öppna söktjänster som i Sverige erbjuder all den här informationen lyser ofta med sin frånvaro i andra länder. Det har varnats för att kriminella ligor använder söktjänsterna för att kartlägga brottsoffer och begå systematiska bedrägerier mot framför allt äldre personer.

Detta vill regeringen bekämpa och därför tillsatte man under hösten 2023 en utredning med direktiv att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet. Utredningen presenterade sitt resultat under namnet 

Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)

Kortfattat föreslår utredningen att lagstiftarna ska kunna reglera de offentliga söktjänster som tidigare, genom att skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, 

har omfattats av den EU-rättsliga dataskyddsförordningen (GDPR). I dagsläget kan dessa tjänster offentliggöra domar och andra rättsliga uppgifter tack vare ett så kallat 

, vilket ger dem samma skydd som traditionella medier. Om utredningens förslag blir verklighet kommer från och med den 1 januari 2027 flera av söktjänsterna som tillhandahåller personuppgifter, bland annat rättsdatasbaser, inte längre kunna bedriva sin verksamhet som förr.

Och så var det det här med HD-domen. För att göra frågan än mer komplicerad har det parallellt med utredningen ovan pågått en rättsprocess som inleddes med att enskilda tingsrätter i framför allt norra Sverige i början av 2024 slutade lämna ut enskilda brottmålsdomar till bakgrundskontrollsföretag med utgivningsbevis, då man ifrågasatte om företagen verkligen hade laglig rätt att tillhandahålla och sälja domarna vidare. En sådan rättighet har ju, enligt tingsrätterna i fråga, endast verksamheter som bedriver en journalistisk verksamhet.

Under hela 2024 pågick en rättslig process som till slut nådde hela vägen upp i Högsta domstolen (och Högsta förvaltningsdomstolen). Målet har dragits i långbänk och det dröjde ända till den 25 februari i år innan det var dags för ett avgörande.

För att försöka göra en redan lång historia kort gick Högsta domstolen på tingsrätternas linje. HD slog fast att rättsdatabaser inte längre får publicera eller sprida brottmålsdomar med personuppgifter för kommersiellt bruk. Domstolen bedömde att den svenska ordningen, där dessa tjänster har haft ett grundlagsskydd, strider mot GDPR. Beslutet innebär rent konkret att innehållet i rättsdatabaserna för varje dag som går blir mer och mer inaktuellt, då de inte fylls på med information om nya rättsfall. Myndigheter och företag förlorar därmed en viktig och framför allt effektiv informationskälla vid bakgrundskontroller.

Det bör i sammanhanget även nämnas att det finns enskilda företag som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Exakt hur dessa företag påverkas av förändringarna är fortfarande inte helt klarlagt. Systemet med den här typen av tillstånd är inte heller något som IMY är allt för förtjusta i, och med anledning av den stora osäkerhet om vad som gäller kopplat till bakgrundskontroller och rättsdatabaser skickade IMY en hemställan till regeringen i juni 2024. I hemställan efterfrågar IMY en utredning som tar ett helhetsgrepp om arbetsgivares möjlighet att utföra bakgrundskontroller i olika syften.

Om allt detta låter komplicerat så är det för att det är komplicerat. Med Högsta domstolens avgörande och den pågående lagstiftningsprocessen befinner sig arbetsgivare i ett mycket osäkert läge när det gäller användningen av rättsdatabaser för bakgrundskontroller. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget Sverige befinner sig i är det, för att utrycka sig milt, inte bra. På gränsen till katastrofalt skulle kanske vara en mer lämplig beskrivning.

Osäkerheten är stor, och det blir allt viktigare för företag att hålla sig uppdaterade om rättsläget för att undvika juridiska fallgropar och samtidigt bedriva en ansvarsfull och lagenlig hantering av personuppgifter. Är man det minsta osäker är det bättre att vända sig till sin bransch- eller arbetsgivarorganisation en gång för mycket än för lite.

Frågan är nu hur regeringen kommer att agera efter Högsta domstolens dom och utredningens förslag. Eventuella lagändringar kan träda i kraft tidigast 2027, men redan nu påverkas arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Den utredning som IMY efterfrågar och en ny tydlig lagstiftning för arbetsgivare att förhålla sig till ligger troligtvis flera år fram i tiden. På ett seminarium i riksdagen den 20 mars om just bakgrundskontrollernas framtid meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringskansliet arbetar aktivt med frågorna och att det under våren kommer klargöras vilken väg departementet ser framför sig. En sak är säker: arbetsgivares behov och krav att kunna genomföra effektiva bakgrundskontroller kommer inte att minska – snarare tvärtom.

Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen

Svensk Handel fortsätter att följa den här mycket viktiga frågan.

Säkerhetsnytt