Nyheter - generell

Den 1 januari 2025 träder de nya reglerna för laddstolpar i kraft, vilket kommer att påverka såväl företag som fastighetsägare inom handeln.

Svensk Handel har tagit fram en medlemsexklusiv FAQ som sammanfattar kraven och hur de kan påverka din verksamhet. Alla byggnader med fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddningspunkt för elfordon och lagen gäller retroaktivt, alltså gäller det även befintliga parkeringar.

enhetschef för Näringspolitik på Svensk Handel

Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra medlemmar att hålla sig uppdaterade och förberedda inför kommande förändringar.

Huvudregeln är att fastighetsägaren ansvarar för att installationen sker, men ansvarsfördelningen kan variera beroende på vad som står i hyresavtalet. Det är därför viktigt att kontrollera avtalen för att se vem som faktiskt ansvarar för att uppfylla kraven.

– Det här innebär att man som handelsföretag behöver ha koll på sitt ansvar för parkeringsplatser, och med det kravet på utbyggnad av laddstationer, säger Henrik Ekelund.

Det finns många fler detaljer, som till exempel vilka byggnader som berörs och vad som händer om man inte uppfyller kraven. Läs mer i bifogad fil.

FAQ:n är exklusiv för Svensk Handels medlemmar. 

faq-om-krav-pa-laddningsplatser-for-elfordon.pdf

laddstolpe.png

Så påverkar krav på laddstolpar handeln

Sidor - svenskhandel.se

en-hallbar-och-cirkular-vardekedja-for-handeln.png

Såväl privatpersoner som butiksinnehavare, fastighetsägare och kommun kan bidra till mer cirkulär konsumtion och resursutnyttjande. Att göra det enkelt att samla in, återvinna, återbruka, reparera och göra ansvarsfulla investeringar i nya varor underlättar för konsumenten och bidrar till det hållbara samhället.

Allt fler affärsmodeller bygger på att göra handeln mer cirkulär, genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning av produkter och material. Redan idag tillverkas många produkter av återvunnen plast, metall och i viss mån textil, men för att skala upp produktionen behöver såväl tekniska och administrativa som ekonomiska hinder överbryggas. Att använda redan existerande varor längre och mer effektivt är en del av den cirkulära ekonomin – en annan är att producera +18% nya varor av återvunna material. Som synes i den schematiska översikten i figuren härintill är det många delar som behöver tas i beaktande i den cirkulära värdekedjan. Handeln kommer inte att klara detta på egen hand utan det kommer att krävas samarbete med en mängd privata och offentliga aktörer.

En hållbar och cirkulär värdekedja för handeln Intresset för och medvetenheten om hållbarhetsfrågor har ökat stort bland konsumenterna och det finns ett  tydligt intresse för ett mer hållbart konsumtionsbeteende. 27 procent av svenskarna ser en förändrad konsumtion som den viktigaste beteendeförändringen för att anpassa sig till klimatförändringarna. Det kan till exempel handla om att köpa mer begagnade eller sekunda varor, att reparera saker som går sönder istället för att köpa nytt och att hyra istället för att äga.

vilja-till-hallbarhet.png

Läs mer i rapporten ”Handeln – stadens motor".

En agenda för levande städer och en blomstrande handel.

Hållbarhet

Omställningen mot en mer hållbar mobilitet måste gå i takt med konsumenternas behov så att handeln inte utarmas.

God tillgänglighet även i framtiden

Tillgängligheten är en stor framtidsfråga 

Den näst viktigaste faktorn vid val av handelskluster är att det är enkelt att ta sig dig. Idag är bilen det vanligaste färdmedlet till ett handelskluster. Med stor sannolikhet kommer mobiliteten att förändras med en högre andel gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafikresande.

Handelskluster är starkt bilberoende idag 

Handelsområdet är den mest bilburna handelsklustertypen idag. 68 procent av besökarna tar sig dit med bil. Till köpcentrumet kommer drygt hälften, 56 procent, av besökarna med bil och till stadskärnan knappt hälften, 44 procent. Hur den förändrade mobiliteten kommer att påverka färdsättet till varje enskilt handelskluster är ännu oklart. Bilen är idag viktig för att få med sig inhandlade varor hem från butiken och på vissa platser är avstånden för stora för alternativa färdsätt. Mobiliteten kommer sannolikt förändras olika för varje handelskluster beroende på befolkningskoncentration, marknadsområde och alternativa färdmedel.

Vi kommer inte ifrån att bilen kan komma att få en minskad roll framöver och vi är positiva till en sådan omställning – det viktiga är att det görs konsekvensanalyser längs vägen. Kollektiva färdmedel behöver trimmas så att bilen inte är enda lösningen. De behöver bli snabbare, enklare och mer frekventa.

En för snabb omställning skadar handeln 

Många städer planerar för en ökad kollektivtrafik, sämre biltillgänglighet och stadsdelar med få parkeringsplatser. Det är viktigt att vara medveten om att idag kommer drygt hälften av besökarna till ett handelskluster med bil. Skulle biltillgängligheten eller antalet parkeringsplatser begränsas kraftigt skulle det i hög grad resultera i att konsumenten handlar någon annanstans. Kanske i en annan kommun eller i ett konkurrerande köpcentrum. Det medför troligtvis en längre bilfärd med högre klimatpåverkan och ett stort försäljningstapp för handelsklustret med sämre biltillgänglighet.

Det är också förödande att reducera biltrafiktillgängligheten och antalet bilplatser långt innan en ny kollektivtrafiknod öppnas. Då minskar flödena drastiskt. Omställningen måste därför gå i takt med konsumentens förändrade behov för att inte riskera att handeln försvinner. Därutöver behöver självfallet utbyggnad av kollektivtrafik och laddinfrastruktur gå i takt med förändringen.

Bilen är det vanligaste färdmedlet till handelskluster

transporter-till-handeln.png

Läs mer i rapporten ”Handeln – stadens motor". 

parkering.jpg

Handeln behöver god tillgänglighet även i framtiden

Varutransporter är nödvändiga för att samhället ska fungera. Nu uppstår nya transportbehov som måste få sin plats i staden.

Det kommunala hållbarhetsarbetet har stort fokus på täta bostadsområden, korta transportsträckor och en prioriterad gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det medför att fler konsumenter kommer att gå och cykla till butikerna i framtiden, om det är rimligt. Inom transportsektorn fokuserar hållbarhetsarbetet till stor del på ruttoptimering och en mer hållbar fordonsflotta, men varorna kommer även i framtiden att behöva transporteras till butikerna. Det kommer att behövas fler fossilfria lastbilar, fler utlämningsställen och fler hemleveranser.

Att planera för en hållbar logistik i nya bostadsområden är viktigt. Varor måste kunna komma in i området på ett säkert sätt, utan att till exempel behöva åka över parkeringsytor och gång- eller cykelbanor, och där är en bra dialog med kommunerna a och o.

Transporten av varor till och från fysiska butiker kommer att se något annorlunda ut framöver.

Fysiska butiker behöver rätt kapacitet och utformning för att ta emot varuleveranser. Transportlösningarna ser sannolikt annorlunda ut i dag jämfört med imorgon och flexibilitet gällande leveranser blir allt viktigare. Utformningen bör därför ske i samråd med handeln.

Framöver kommer allt fler butiker också att vara närlager som skickar varor hem till konsumenten. Utformningen av butiker och fastigheter behöver anpassas för detta behov.

Hemkörning från butik eller handelskluster: 

I takt med att färre konsumenter åker bil för att handla ökar behovet av hemleverans. Detta gäller framför allt tunga eller skrymmande varor eller för konsumenter med begränsad möjlighet att bära hem varor.

När e-handel blir en vanligare försäljningskanal ökar också leveransbehoven. Infrastrukturen behöver planeras utefter detta.

En utmaning när det gäller omnikanal är att platserna generellt inte är byggda för den typen av handel som vi ser idag – de är anpassade för inleverans, inte utleverans.

lastbilar-parkering-ovanifran.jpg

Handeln behöver en fungerande varulogistik

Handelskluster utvecklas med fler besöksanledningar än handel. Butikernas placering måste vara genomtänkt och sammanhållen.

Framtidens mötesplats har ett bredare utbud 

Allt fler fastighetsägare och köpcentrumutvecklare har den uttalade ambitionen att bredda sina handelskluster till att bli mer multifunktionella mötesplatser med fler besöksanledningar är handel. Såväl stadskärnor som köpcentrum och handelsområden kommer i högre grad att kombinera detaljhandel med restauranger, nöjen, kultur, idrott och service. Till detta adderas gärna bostäder och arbetsplatser om så är möjligt. Genom att verksamheter samlokaliseras erbjuds besökare både en bättre upplevelse och tidseffektivitet. 

besoksfloden.png

Mötesplatserna kommer att ha olika sammansättning av verksamheter baserat på platsens förutsättningar. En multifunktionell plats uppfattas mer attraktiv och innehåller ett bredare utbud och fler besöksanledningar.

En gågata i en stadskärna måste inkludera handel. Det kan inte vara bara mäklarkontor och banker, det drar inget folk och gör det ointressant att vistas där.

par-med-barnvagn-pa-gagata.jpg

Utbudet breddas med fler funktioner

Ett bra utbud av butiker är det som skapar den primära dragningskraften till ett handelskluster. Ett bra utbud skapas ofta genom att många butiker samlas på ett ställe. Enligt erfarenhet behöver det finnas så kallade ankarbutiker som genererar starka besöksflöden men även mindre butiker som kompletterar utbudet och gör det mer intressant.

Butiksutbud och tillgänglighet toppar listan när konsumenter väljer handelskluster 

De tre viktigaste faktorerna vid valet att besöka respektive typ av handelskluster.

butiksutbud.png

Där människor vill vara, kommer de också att konsumera. En levande stad måste vara levande hela tiden. Vi måste få ihop handel, kultur, idrott – allt som drar.

Handel har alltid mått bra av att samlokaliseras för att konsumenten skall uppfatta utbudet som brett och attraktivt. Detta gör destinationen mer tillgänglig, mer tidseffektiv och mer inspirerande.

När mötesplatser breddas och blir mer multifunktionella finns det en risk för att handelsutbudet sprids ut och försvagas. Platsen behöver även fortsatt uppfattas innehålla ett bra utbud av butiker som visuellt och funktionellt hålls ihop. Det kan göras genom att handeln samlokaliseras och platsen utformas så att det är naturligt att besöka hela handelsutbudet vid ett besök på platsen. Exempelvis bör mindre butiker förläggas så att de får del av konsumentflöden med primärt sikte på andra, större ankarverksamheter såsom stora livsmedelsbutiker, systembolag eller kollektivtrafiknoder och parkeringsplatser.

butik-fritidsprodukter.jpg

Butiksutbud skapar flöden

Shoppingturismen har vuxit kraftigt i betydelse under de senaste 20 åren och shopping är i dag en reseanledning.

Grunden för levande och attraktiva destinationer läggs av alla aktörer i besöksnäringen. En attraktiv och levande handel bidrar till ökad turism. För handelns del är både inhemska och utländska turister viktiga och Svensk Handel belyser vikten av att Visit Sweden fortsätter marknadsföringen av Sverige som resmål för att stärka Sverigebilden och öka antalet besökare till Sverige. För att göra detta konkurrenskraftigt krävs ökade statliga investeringar. Våra nordiska grannländer investerar betydligt mycket mer i detta uppdrag än vad Sverige gör.

Svensk Handel råder medlemsföretagen att lära sig mer om den växande kundgruppen turister och att engagera sig lokalt för att lära sig mer om vilka som kommer till Sverige. Svensk Handel råder också övriga aktörer i besöksnäringen att involvera handeln i ett tidigt skede i både strategiska och operativa delar. 

Tillsammans kan vi öka antalet besökare och därmed kunder i allas verksamheter.

folk-gata.jpg

Besöksnäring och turism – frågor Svensk Handel driver

En levande handel är en förutsättning för att skapa attraktiva, trygga och levande städer där livskvaliteten höjs, skatteintäkterna ökar och fler jobb skapas.

gagata.jpg

Frågor Svensk Handel driver inom stads- och platsutveckling

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Stads- och plats