Nyheter - debattartikel

Det visar att det finns en okunskap kring den lokala handelns och näringslivets bidrag till levande och hållbara samhällen.

”Januari är den köpfria månaden – häng med! Efter en månad av julklappsshopping och konsumtion är januari den perfekta tiden att ta ett steg tillbaka och reflektera över våra vanor. Vi utmanar dig att börja året med en hållbar start: Köp inget nytt i januari!”

Så lyder en uppmaning som skickades ut i Vimmerby kommuns sociala medier i början av januari. Läsarna uppmanades även att delta i en tävling där man skulle dela med sig av sina bästa tips för att ”leva köpfriare”. Kampanjen, som går under namnet ”Klimatkloka tips” är ett samarbetsprojekt med alla tolv kommuner i Kalmar län, Länsstyrelsen samt LF Kalmar.

Det är svårbegripligt hur kommunerna och länsstyrelsen kan se det som sitt uppdrag att sprida konsumtionskritik – till råga på allt för skattepengar och på ett sätt som missgynnar såväl tillväxt som företag och arbetstillfällen i länet.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Det är även förvånansvärt att man vill sätta käppar i hjulet för länets fjärde största arbetsgivare, nämligen handeln. Genom att uppmana till köpstopp utbringar man ett hårt slag gentemot det lokala näringslivet, som de senaste åren mött stora utmaningar bland annat till följd av vikande konsumtion, extrema hyreshöjningar och en ökad internationell konkurrens.

Statistik visar att den ekonomiska återhämtningen går trögt och den tidigare trenden av ökande framtidsoptimism bland företagen bröts i slutet av förra året. I Kalmar län noterades det högsta antalet konkurser på ett decennium. För att få bättre fart på ekonomin krävs inte minst att konsumtionen tar fart.

Att konsumtion i grunden är en positiv kraft, som får de ekonomiska hjulen att rulla, är inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar. Det finns all anledning att försöka konsumera mer hållbart och göra genomtänkta val.

Men ett blomstrande näringsliv är inte bara grunden för vårt välstånd, utan också för den ekonomiska tillväxt som krävs för att Sverige ska klara den gröna omställningen. Det är fullt möjligt att både vara klimatsmart och bidra till högre fart i landets ekonomi på en gång. 

Förhoppningsvis var det just det som länsstyrelsen avsåg att säga, även om det i så fall blev fel i kommunikationen.

Ulrica Bennesved, Regionchef Kalmar & Kronobergs län Svenskt Näringsliv

Elisabet Elmsäter Vegsö, Näringspolitisk expert Svensk Handel

stadsbild-elisabet.png

Oansvarigt av Länsstyrelsen Kalmar län att uppmana till köpstopp

Nyheter - generell

Transportstyrelsen har beslutat avslå Stockholms stads överklagande av det tillfälliga stoppet för miljözon klass 3.

Miljözonen skulle enligt stadens beslut träda i kraft den 31 december 2024, men nu skjuts den alltså på framtiden i väntan på att länsstyrelsen slutligen avgör ärendet.

Beslutet innebär att miljözonen inte kan införas i avvaktan på länsstyrelsens slutliga prövning.

Svensk Handel, som drivit frågan tillsammans med andra aktörer, välkomnar beskedet från Transportstyrelsen.

Svensk Handel delar ambitionen att förbättra luftkvaliteten men har hela tiden ifrågasatt den lösning som stadens beslut innebär.

chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Omställningen mot klimat- och miljövänliga transporter pågår för fullt och kommer inte att påskyndas av en åtgärd som kraftigt försämrar förutsättningarna att bo och verka i några kvarter i centrala Stockholm.

Svensk Handel kommer att fortsätta bevaka frågan och stå upp för medlemmarnas intressen i kommande prövningar.

kungsgatan-stockholm.png

Transportstyrelsen avslår Stockholms överklagande – miljözonen fortsatt stoppad

Nyheter - pressmeddelanden

Svensk Handel och Visita välkomnar länsstyrelsens beslut om att tillfälligt stoppa införandet av miljözon klass 3 i Stockholms innerstad.

En delseger i frågan om Stockholms miljözon

Svensk Handel, Visita och andra aktörer har tidigare överklagat Stockholms stads beslut att införa trafikföreskrifter om miljözon klass 3 till Länsstyrelsen i Stockholm. Igår torsdag beslutade länsstyrelsen, på eget initiativ, att miljözonen inte får införas under tiden som länsstyrelsen prövar de överklaganden som kommit in, så kallad inhibition. Länsstyrelsens motivering till beslutet är frågorna om den korta tiden för ikraftträdandet samt om det aktuella området ska betraktas som särskilt miljökänsligt eller inte.

– Det här är ett välkommet beslut som visar att Visitas långsiktiga arbete med frågan gjort skillnad. Det är nu viktigt att svensk besöksnäring får klarhet kring vad som gäller. Vi kan inte ha en situation där 290 kommuner kan göra egna tolkningar av hur miljözon klass 3 ska införas, säger Anna Wallén, näringspolitisk chef på Visita.

Svensk Handel och Visita konstaterar att kraven för beslut om inhibition är höga och att det är ytterst ovanligt att en överprövande myndighet fattar ett sådant beslut utan att någon av de klagande har yrkat på det. Detta talar för att beslutet inte har varit korrekt. Det är också glädjande att länsstyrelsen lyfter frågan om området som omfattas av miljözonen ska betraktas som ”särskilt miljökänsligt” trots att luftkvaliteten i området uppfyller kraven enligt de nationella miljökvalitetsnormerna.

 –Omställningen mot klimat- och miljövänliga transporter är oerhört viktig. Men den pågår för fullt och kommer inte att påskyndas av en åtgärd som kraftigt försämrar förutsättningarna att bo och verka i några kvarter i centrala Stockholm. Miljözon 3 är ren och skär plakatpolitik, säger Martin Kits.

visita-sh.png

visita-sh

Den 1 januari 2025 träder de nya reglerna för laddstolpar i kraft, vilket kommer att påverka såväl företag som fastighetsägare inom handeln.

Svensk Handel har tagit fram en medlemsexklusiv FAQ som sammanfattar kraven och hur de kan påverka din verksamhet. Alla byggnader med fler än 20 parkeringsplatser måste ha minst en laddningspunkt för elfordon och lagen gäller retroaktivt, alltså gäller det även befintliga parkeringar.

enhetschef för Näringspolitik på Svensk Handel

Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra medlemmar att hålla sig uppdaterade och förberedda inför kommande förändringar.

Huvudregeln är att fastighetsägaren ansvarar för att installationen sker, men ansvarsfördelningen kan variera beroende på vad som står i hyresavtalet. Det är därför viktigt att kontrollera avtalen för att se vem som faktiskt ansvarar för att uppfylla kraven.

– Det här innebär att man som handelsföretag behöver ha koll på sitt ansvar för parkeringsplatser, och med det kravet på utbyggnad av laddstationer, säger Henrik Ekelund.

Det finns många fler detaljer, som till exempel vilka byggnader som berörs och vad som händer om man inte uppfyller kraven. Läs mer i bifogad fil.

FAQ:n är exklusiv för Svensk Handels medlemmar. 

faq-om-krav-pa-laddningsplatser-for-elfordon.pdf

laddstolpe.png

Så påverkar krav på laddstolpar handeln

Sidor - svenskhandel.se

en-hallbar-och-cirkular-vardekedja-for-handeln.png

Såväl privatpersoner som butiksinnehavare, fastighetsägare och kommun kan bidra till mer cirkulär konsumtion och resursutnyttjande. Att göra det enkelt att samla in, återvinna, återbruka, reparera och göra ansvarsfulla investeringar i nya varor underlättar för konsumenten och bidrar till det hållbara samhället.

Allt fler affärsmodeller bygger på att göra handeln mer cirkulär, genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning av produkter och material. Redan idag tillverkas många produkter av återvunnen plast, metall och i viss mån textil, men för att skala upp produktionen behöver såväl tekniska och administrativa som ekonomiska hinder överbryggas. Att använda redan existerande varor längre och mer effektivt är en del av den cirkulära ekonomin – en annan är att producera +18% nya varor av återvunna material. Som synes i den schematiska översikten i figuren härintill är det många delar som behöver tas i beaktande i den cirkulära värdekedjan. Handeln kommer inte att klara detta på egen hand utan det kommer att krävas samarbete med en mängd privata och offentliga aktörer.

En hållbar och cirkulär värdekedja för handeln Intresset för och medvetenheten om hållbarhetsfrågor har ökat stort bland konsumenterna och det finns ett  tydligt intresse för ett mer hållbart konsumtionsbeteende. 27 procent av svenskarna ser en förändrad konsumtion som den viktigaste beteendeförändringen för att anpassa sig till klimatförändringarna. Det kan till exempel handla om att köpa mer begagnade eller sekunda varor, att reparera saker som går sönder istället för att köpa nytt och att hyra istället för att äga.

vilja-till-hallbarhet.png

Läs mer i rapporten ”Handeln – stadens motor".

En agenda för levande städer och en blomstrande handel.

Hållbarhet

Omställningen mot en mer hållbar mobilitet måste gå i takt med konsumenternas behov så att handeln inte utarmas.

God tillgänglighet även i framtiden

Tillgängligheten är en stor framtidsfråga 

Den näst viktigaste faktorn vid val av handelskluster är att det är enkelt att ta sig dig. Idag är bilen det vanligaste färdmedlet till ett handelskluster. Med stor sannolikhet kommer mobiliteten att förändras med en högre andel gångtrafikanter, cyklister och kollektivtrafikresande.

Handelskluster är starkt bilberoende idag 

Handelsområdet är den mest bilburna handelsklustertypen idag. 68 procent av besökarna tar sig dit med bil. Till köpcentrumet kommer drygt hälften, 56 procent, av besökarna med bil och till stadskärnan knappt hälften, 44 procent. Hur den förändrade mobiliteten kommer att påverka färdsättet till varje enskilt handelskluster är ännu oklart. Bilen är idag viktig för att få med sig inhandlade varor hem från butiken och på vissa platser är avstånden för stora för alternativa färdsätt. Mobiliteten kommer sannolikt förändras olika för varje handelskluster beroende på befolkningskoncentration, marknadsområde och alternativa färdmedel.

Vi kommer inte ifrån att bilen kan komma att få en minskad roll framöver och vi är positiva till en sådan omställning – det viktiga är att det görs konsekvensanalyser längs vägen. Kollektiva färdmedel behöver trimmas så att bilen inte är enda lösningen. De behöver bli snabbare, enklare och mer frekventa.

En för snabb omställning skadar handeln 

Många städer planerar för en ökad kollektivtrafik, sämre biltillgänglighet och stadsdelar med få parkeringsplatser. Det är viktigt att vara medveten om att idag kommer drygt hälften av besökarna till ett handelskluster med bil. Skulle biltillgängligheten eller antalet parkeringsplatser begränsas kraftigt skulle det i hög grad resultera i att konsumenten handlar någon annanstans. Kanske i en annan kommun eller i ett konkurrerande köpcentrum. Det medför troligtvis en längre bilfärd med högre klimatpåverkan och ett stort försäljningstapp för handelsklustret med sämre biltillgänglighet.

Det är också förödande att reducera biltrafiktillgängligheten och antalet bilplatser långt innan en ny kollektivtrafiknod öppnas. Då minskar flödena drastiskt. Omställningen måste därför gå i takt med konsumentens förändrade behov för att inte riskera att handeln försvinner. Därutöver behöver självfallet utbyggnad av kollektivtrafik och laddinfrastruktur gå i takt med förändringen.

Bilen är det vanligaste färdmedlet till handelskluster

transporter-till-handeln.png

Läs mer i rapporten ”Handeln – stadens motor". 

parkering.jpg

Handeln behöver god tillgänglighet även i framtiden

Varutransporter är nödvändiga för att samhället ska fungera. Nu uppstår nya transportbehov som måste få sin plats i staden.

Det kommunala hållbarhetsarbetet har stort fokus på täta bostadsområden, korta transportsträckor och en prioriterad gång-, cykel- och kollektivtrafik. Det medför att fler konsumenter kommer att gå och cykla till butikerna i framtiden, om det är rimligt. Inom transportsektorn fokuserar hållbarhetsarbetet till stor del på ruttoptimering och en mer hållbar fordonsflotta, men varorna kommer även i framtiden att behöva transporteras till butikerna. Det kommer att behövas fler fossilfria lastbilar, fler utlämningsställen och fler hemleveranser.

Att planera för en hållbar logistik i nya bostadsområden är viktigt. Varor måste kunna komma in i området på ett säkert sätt, utan att till exempel behöva åka över parkeringsytor och gång- eller cykelbanor, och där är en bra dialog med kommunerna a och o.

Transporten av varor till och från fysiska butiker kommer att se något annorlunda ut framöver.

Fysiska butiker behöver rätt kapacitet och utformning för att ta emot varuleveranser. Transportlösningarna ser sannolikt annorlunda ut i dag jämfört med imorgon och flexibilitet gällande leveranser blir allt viktigare. Utformningen bör därför ske i samråd med handeln.

Framöver kommer allt fler butiker också att vara närlager som skickar varor hem till konsumenten. Utformningen av butiker och fastigheter behöver anpassas för detta behov.

Hemkörning från butik eller handelskluster: 

I takt med att färre konsumenter åker bil för att handla ökar behovet av hemleverans. Detta gäller framför allt tunga eller skrymmande varor eller för konsumenter med begränsad möjlighet att bära hem varor.

När e-handel blir en vanligare försäljningskanal ökar också leveransbehoven. Infrastrukturen behöver planeras utefter detta.

En utmaning när det gäller omnikanal är att platserna generellt inte är byggda för den typen av handel som vi ser idag – de är anpassade för inleverans, inte utleverans.

lastbilar-parkering-ovanifran.jpg

Handeln behöver en fungerande varulogistik

Handelskluster utvecklas med fler besöksanledningar än handel. Butikernas placering måste vara genomtänkt och sammanhållen.

Framtidens mötesplats har ett bredare utbud 

Allt fler fastighetsägare och köpcentrumutvecklare har den uttalade ambitionen att bredda sina handelskluster till att bli mer multifunktionella mötesplatser med fler besöksanledningar är handel. Såväl stadskärnor som köpcentrum och handelsområden kommer i högre grad att kombinera detaljhandel med restauranger, nöjen, kultur, idrott och service. Till detta adderas gärna bostäder och arbetsplatser om så är möjligt. Genom att verksamheter samlokaliseras erbjuds besökare både en bättre upplevelse och tidseffektivitet. 

besoksfloden.png

Mötesplatserna kommer att ha olika sammansättning av verksamheter baserat på platsens förutsättningar. En multifunktionell plats uppfattas mer attraktiv och innehåller ett bredare utbud och fler besöksanledningar.

En gågata i en stadskärna måste inkludera handel. Det kan inte vara bara mäklarkontor och banker, det drar inget folk och gör det ointressant att vistas där.

par-med-barnvagn-pa-gagata.jpg

Utbudet breddas med fler funktioner

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Märkessättningen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2025

Avtalen som förhandlas av Svensk Handel

Stads- och plats