Sidor - svenskhandel.se

Svensk Handels Säkerhetscenter har blivit uppmärksammade på att det just nu sker en ny våg av bedrägerier med stulna kort som används vid signaturköp. Vi gick tidigare ut med en varning kring detta i februari men får nu information från Polisens Nationella Bedrägericenter att dessa bedrägerier har tagit ny fart. Stockholm, Södermanland och Västmanland har drabbats hårdast.

Det går till så att bedragaren vill genomföra ett signaturköp. Efter att det stulna kortet har dragits så byts det ut mot ett annat kort som överensstämmer med ID-handlingen som kontrolleras. På så sätt uppmärksammar inte kassabiträdet att kortet som dragits är stulet.

d1009bae457740f3a76e99befeccd356.jpg

Ny våg av bedrägerier vid signaturköp

 inom industrin. Avtalet är en förhandlingsordning, men den kanske viktigaste komponenten i avtalet är ”märket”. Märket innebär att den 

 förhandlar lön först och att den löneökning de kommer överens om agerar märke, det vill säga bestämmer löneökningstakten, även för resterande delar av svensk arbetsmarknad.

 Denna ordning har accepterats av arbetsmarknaden i stort.

Huvudsyftet med Industriavtalet är att värna svensk konkurrenskraft, att se till att svenska löner växer i takt med jämförbara konkurrentländer. Sverige är ett litet, exportberoende land. 

För att vara konkurrenskraftiga på den internationella arenan får det vi producerar inte bli för dyrt. Om lönerna i Sverige springer iväg från jämförbara länder måste vi sälja det vi producerar till priser ingen vill betala. Och i så fall sjunker exporten, vilket inte bara är dåligt för de som arbetar inom exportindustrin utan för alla i Sverige.

Industriavtalet har tjänat Sverige väl och det har varit bra för svenska löntagare. Under perioden 1970-1994 hade Sverige väldigt höga nominella löneökningar. Nominella löneökningar innebär löneökningar räknat i kronor in på lönekontot. I genomsnitt uppgick de nominella löneökningarna till 8,3 procent om året. 

Problemet var att de höga nominella löneökningarna starkt bidrog till att höja inflationen, som i praktiken åt upp värdet av löneökningarna. I genomsnitt under perioden var de reala löneökningarna, det vill säga den faktiskt ökade köpkraften, 0,5 procent per år.

Sedan industriavtalets tillkomst, har de nominella löneökningarna varit betydligt lägre men samtidigt har detta bidragit till att hålla tillbaka inflationen vilket i sin tur har inneburit att reallönerna i snitt ökat betydligt mer än tidigare. Sett över de senaste 25 åren har svenska arbetstagares reallöner ökat ungefär dubbelt så mycket som snittet för arbetare inom EU eller i Tyskland, samtidigt som vi i hög utsträckning upprätthållit den svenska konkurrenskraften.

Historien visar att modellen med märkessättningen är långsiktigt bra för arbetstagarna, för arbetsgivarna, och för Sverige som nation. Modellen utmanas med jämna mellanrum av fackförbund som vill ha högre löneökningar än andra branscher. En sådan ordning riskerar att återigen starta en löneökningsspiral, där olika fackförbund försöker överträffa varandra med höga nominella löneökningar. En sådan ordning skulle inte bara urholka svensk konkurrenskraft och hota svenska jobb, utan också i praktiken resultera i låga eller obefintliga reallöneökningar.

Vad innebär "Märket"?

En väl fungerande arbetsmarknad är viktig för företagens konkurrenskraft och i kollektivavtalen kan parterna själva reglera många av villkoren.

Kollektivavtalet är resultatet av förhandlingen mellan avtalsrörelsens parter och reglerar bland annat löner, 

allmänna villkor om formerna för anställning, 

arbetstid och försäkringsskydd. Innan ett avtal går ut träffas arbetsmarknadens parter och förhandlar fram ett nytt. Det är den avtalsrörelse vi nu är på väg in i. 

Det finns över 650 kollektivavtal som tecknas av arbetsmarknadens parter – ett 50-tal arbetsgivarorganisationer och ett 60-tal fackföreningar. Svensk Handel tecknar 18 kollektivavtal, med bland andra Handelsanställdas förbund och Unionen. 

Som arbetsgivarorganisation värnar vi kollektivavtalens konkurrenskraft genom att verka för att avtalen har ett innehåll som ger stöd för företagens utveckling och behov samt att löneökningstakten inte blir för hög Ett viktigt syfte med att ingå kollektivavtal är också att få arbetsfred, det vill säga förhindra konflikter på arbetsmarknaden. 

Under den tid som ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket innebär att ingen av parterna kan vidta stridsåtgärder mot den andra parten för att få ändringar i avtalet. Men när avtalet löpt ut upphör fredsplikten att gälla.

Innan ett kollektivavtal löper ut träffas avtalets parter i avsikt att förhandla fram ett nytt avtal. Det är den avtalsrörelse vi nu är på väg in i.  

Det är frivilligt för företag att teckna kollektivavtal. En facklig organisation kan dock vidta stridsåtgärder för att få teckna kollektivavtal, varför frivilligheten inte alltid är reell. Saknas kollektivavtal gäller inte vilka arbetsvillkor som helst. Då gäller i stället lagens regler.

I dag omfattas de allra flesta medarbetare i företag och offentlig sektor av kollektivavtal. Och i verksamheter med kollektivavtal ska avtalet tillämpas för alla medarbetare, oavsett om de är med i facket eller inte.

Vad är ett kollektivavtal?

De villkor som inte gäller lönens storlek. Det vill säga arbetstid, övertid, beräkning av sjuklön och annat.

De avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Kallas även löneskatt.

En medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.

Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren som hör till anställningen och som utöver bruttolön vanligtvis innefattar arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavgifter.

Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Ett mått som anger andelen av de personer som befinner sig i arbetskraften som inte är sysselsatta. Mäter hur många i samhället som vill arbeta och som aktivt söker arbete men inte kan hitta jobb. Arbetslösheten påverkas bland annat av lönekostnaden. Ju högre ingångslön desto färre har arbetsgivarna råd att anställa.

Lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa kollektivavtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

Juridiskt bindande överenskommelse. Se även Kollektivavtal.

Grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

De krav som facken och arbetsgivarna driver i förhandlingarna.

Situation som uppstår då ett avtal löpt ut utan att berörda kollektivavtalsparter enats om ett nytt avtal.

Den tidsperiod under vilken kollektivavtalet gäller.

Förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och fackförbund om löner och arbetsvillkor.

Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från LAS vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

En stridsåtgärd på arbetsmarknaden, där facket vill förhindra arbete på ett företag eller en enskild arbetsplats.

Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central nationell nivå.

Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Den inkomst som finns att förfoga över efter skatt.

Den del av lagstiftningen om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om regleringen av en arbetsrättslig fråga.

En medlemsorganisation för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor relativt motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.

Plikt att avstå från stridsåtgärder. Kollektivavtalet syftar till arbetsfred. Fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats.

En överläggning mellan två eller fler parter.

Ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel.

Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

Lönepåslag som är lika för alla och som inte påverkas av exempelvis prestation, ansvarsnivå eller kompetens.

Avtalet som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, gällande parter och hur förhandlingar ska gå till. Kallas även Saltsjöbadsavtalet.

Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Saco (vars privatsektorförbund ingår i PTK). Paraplyorganisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.

Företag som inte är med i en arbetsgivarorganisation kan i stället för kollektivavtal teckna ett hängavtal med ett fackförbund.

Löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras oavsett engagemang, ansvarsnivå eller kompetens.

Lönen sätts utifrån den enskilde individens prestation och verksamhetens behov.

Möjlighet att påverka sin lön genom exempelvis vidareutbildning eller genom att ta ett ökat ansvar.

Samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som till exempel anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Fackförbundet Pappers står numer utanför industriavtalet. Är normerande för övriga förhandlingar eftersom det är exportindustrin som påverkas mest av internationell konkurrens.

En stegring av den allmänna prisnivån vilket innebär att lönens köpkraft minskar.

Den lön som en anställd går in med i en anställning och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Är ibland men inte alltid identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer.

När arbetsgivare hyr in anställda från bemanningsföretag för att kunna vara flexibla och ta order även vid arbetstoppar.

En benämning av fackens krav på ökade löner på avtalsområden med hög andel lågavlönade. Riskerar att leda till att enklare jobb försvinner i vissa branscher.

 En statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen.

Tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.

Förmåga att producera resultat i det man företar sig. Grundas främst på utbildning, yrkeserfarenhet och personlig förmåga. Kan utvecklas exempelvis genom vidareutveckling i arbetet eller vidareutbildning.

Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen. Påverkas negativt av höga lönekostnadsökningar eftersom företagen då behöver höja priset för att klara en högre lönekostnad. Högre priser kan innebära minskad försäljning och i förlängningen högre arbetslöshet.

Tidsbegränsad uppgörelse mellan IF Metall och ett antal arbetsgivarorganisationer som under industrikrisen 2009 gjorde det möjligt att sluta lokala avtal om kortare arbetstid.

Mått på anställdas möjlighet att köpa varor och tjänster för lönen. Utvecklingen av köpkraften är beroende av storleken på disponibel inkomst och inflationen, som i sin tur påverkas av löneökningarna (se Konkurrenskraft).

Lagen om anställningsskydd, LAS, reglerar bland annat uppsägningstider, löner under uppsägningstiden, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning mm.

Utestängning av arbetskraft. Arbetsgivarnas motvapen till strejk, används mycket sällan eftersom utebliven produktion skadar arbetsgivaren.

Lönebildningen utgår från det enskilda företaget, som har frihet att koppla lönesättningen till löntagares prestation och till företagets verksamhet.

Den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

Krav från LO-förbunden att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner. Om lönerna för okvalificerat arbete stiger innebär det att personer med svag förankring på arbetsmarknaden får svårare att få jobb eftersom färre arbetsgivare har råd att anställa.

Lönebildningen sätter ramarna för företagens löner. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt företagens eventuella belöningssystem. Bra lönebildning utgår från och stöder företagets affärs- och verksamhetsidé och tecknas ofta ner i en lönepolicy tillsammans med företagets lönesättningsprinciper.

Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fungerar som en norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen.

Policy som klargör sambandet mellan företagets affärsidé, mål och framgångsfaktorer och den enskilda medarbetarens lön genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen.

Ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation.

Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90e och 10e percentilen.

Hur lönen sätts. Dels vid anställning och dels vid lönerevisionerna. Lönesättningen tecknas ofta ner i en lönepolicy.

Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis ökad erfarenhet. Nominell löneutveckling är förändringen i löpande siffror och tar inte hänsyn till inflationen. Reell löneutveckling tar hänsyn till inflationen och visar på förändringen i köpkraften. Relativ löneutveckling är när man jämför löneutvecklingen mellan olika grupper eller över tid.

En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pension.

Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.

Statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.

Den lön den anställde får ut efter skatt.

Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opartiska ordförande. Variant av medlare som finns inom Industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

Löneskillnader som inte beror på arbetet: kompetenskraven, svårighetsgraden och komplexiteten i arbetet, hur stort ansvar arbetet innebär, hur arbetet har utförts eller marknadslönesituationen.

Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, branschförbunden, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna.

En summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling för grupper av anställda.

När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med (förstärkt köpkraft).

Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Om ett nytt löneavtal inte träffas förrän efter det att det gamla avtalet löpt ut gäller den nya lönenivån ibland bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum. Löneökningen för tiden som gått betalas då ut som en klumpsumma.

En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde medarbetarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat eller till ersättningar som relaterar till när medarbetaren utfört arbetet, som till exempel skifttillägg och ersättning för sk obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera kraftigt från månad till månad.

Begrepp i avtalsrörelsen

Under 1970- och 1980-talen hade Sverige en period av höga nominella löneökningar, det vill säga höga avtalade löneökningar i kollektivavtalen. Det bidrog i sin tur till hög inflation. De svenska företagens konkurrenskraft försvagades, den höga inflationen urholkade värdet av löneökningarna, och de anställda fick mindre för pengarna. Det är skälet till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011) och att arbetsmarknaden i stort ställde sig bakom ett nytt sätt att se på kollektivavtalsförhandlingarna i Sverige. 

Sedan 1997 har vi därför ordningen att parterna inom industrin ”sätter märket” i avtalsrörelserna och övriga arbetsmarknaden förväntas följa den löneökningstakt som industrins parter kommer överens om i sina avtal. Det finns, både ur arbetsgivares och fackförbunds perspektiv, många utmaningar i alla branscher följer samma kostnadsramar, men det finns också en bred samsyn om att detta är den modell som visat sig fungera allra bäst över tid. Under de drygt 25 år vi tillämpat märkessättningen i Sverige har vi haft betydligt lägre kostnadsökningar för företagen än tidigare, betydligt bättre reallöneutveckling för de anställda än tidigare, och betydligt färre strejker och andra arbetsmarknadskonflikter än tidigare. Också jämfört med omvärlden har den svenska modellen levererat.

Märkessättningen

Den svenska modellen innebär alltså att arbetsmarknadens parter  

 –förhandlar och kommer överens om vilka regler som ska gälla, utan inblandning från regering och riksdag.  

I Sverige finns cirka 50 arbetsgivarorganisationer och cirka 60 fackförbund, som tillsammans tecknar över 650 kollektivavtal. Ett kollektivavtal löper vanligtvis på viss tid, och hur lång den tiden ska vara avgörs i förhandlingarna. Tre år är en vanlig löptid, men kortare avtalsperioder på ett eller två år kan också förekomma. Det innebär att det är vanligt att vi har avtalsrörelse vart tredje år, men att det också kan vara oftare. 

Under den tid som ett kollektivavtal gäller råder fredsplikt, vilket innebär att ingen av parterna kan vidta stridsåtgärder mot den andra parten för att få ändringar i avtalet. Men när avtalet löpt ut upphör fredsplikten att gälla.  

Ett fackförbund kan då varsla om stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav. Arbetsgivarna kan svara med lockout – utestängning från arbetsplatsen. 

Först när nya avtal tecknats, är fredsplikten säkrad på nytt. 

 omfattar både löner och arbetsvillkor, till exempel frågor som arbetstid och inflytande. Processen för att nå fram till en överenskommelse består av ett antal steg: 

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Här kan du se webbinariet torsdag 21 november kl 13.00 - 13.45:

Webbinarium: Tillgänglighetsdirektivets påverkan på svenska handelsföretag

Webbinarium: Tillgänglighetsdirektivet

Många företagare blir kontaktade av personer som ger sken av att ringa från deras nuvarande telefonoperatör. Det slutar med ett nytt oönskat avtal.

Många som är stressade följer deras instruktioner och signerar med Bank-ID under pågående samtal, utan att ha en chans att se vad som egentligen står i avtalen. Några dagar senare får de veta att de ofrivilligt bytt operatör och tecknat avtal som de inte vill ha.

Om du känner dig vilseledd på ett sätt som du anser är bedrägligt så har du möjlighet att bestrida avtalen och kan följa dessa steg:

Eftersom man ofta omedvetet signerat fler än ett avtal, är det viktigt att bestrida samtliga avtal om man känner sig vilseledd, inte bara ett. Detta minimerar risken för att oavsiktligt ha bindande avtal med andra aktörer.

telefonikon.png

Har du blivit vilseledd att teckna telefonabonnemang?

Brottsligheten gör inte längre handeln till bara målsägare för brott, butiker och shoppingcenter har också blivit faktiska brottsplatser.

Allt fler incidenter i shoppingcenter och enskilda butiker visar på handelns utsatthet när kriminella element väljer att göra upp i den offentliga miljön med katastrofala följder för enskilda anställda, besökare och butiker. Detta har satt begrepp som pågående dödligt våld, inrymning och utrymning samt krishantering på kartan för många inom handeln. 

Därför har Svensk Handel tagit fram guider och vägledningar i frågan om PDV, pågående dödligt våld.

Ny våg av bedrägerier vid signaturköp

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev