Nyheter - generell

Falska Swishappar används för att lura företag att betalning har skett. Läs våra rekommendationer.

Gärningspersoner försöker köpa varor genom att uppvisa vad som av handlaren uppfattas som en genuin Swish-betalning. Allt ser korrekt ut och säkerhetsdetaljen, i form av fyrverkerier när man trycker på skärmen, finns också på plats. Först senare, oftast vid dagsavslut upptäcker handlaren att betalning aldrig inkommit.

Tyvärr har flera butiker blivit lurade på det här sättet.

om att själva Swish-appen blivit hackad. Falska Swish-botar finns enkelt att ladda ner på diverse chattforum, och i dessa är det fritt fram att skriva in mottagare och summa.

Swish är medvetna om problematiken och jobbar aktivt med att stänga ner hemsidor som sprider Swish-botar.

blomkund-foretagsswish.png

Så skyddar du dig mot swishbedrägerier

Det rapporteras om att kunder använder falska appar som ser ut som Freja eID. Så här kollar du enkelt om det digitala ID-kortet är äkta.

Så kollar du att digitala ID-kort är äkta

Den falska appen, ibland också med falsk identitet som annat foto, namn och födelsedatum, används ofta för att köpa åldersbegränsade varor som öl och tobak i dagligvaruhandeln. Liknande förfalskningar ser vi inom traditionella identitetskort och körkort med exakt samma syfte. De nya “fejkapparna” ersätter nu gamla tiders “falsklegg” där man lånade legitimation av någon som hade åldern inne. 

Freja eID, som är en svensk statligt godkänd digital identitetshandling, är fortfarande helt intakt och helt säker. Det har alltså inte skett något intrång på deras eID app. Det rör sig helt enkelt om falska appar som producerats och säljs till personer vars främsta syfte är att visa sig äldre än vad de är. Användaren av den förfalskade appen kan på egen hand fylla i uppgifterna, utan korrekt ID-verifiering.

För att vara säker på att det inte är en fejk-app eller förfalskning som kunden håller upp måste du kontrollera Frejas ID-kort online. Det är mycket snabbt och enkelt.

Om appen är äkta ska samma tresiffriga kod tydligt visas både på kundens mobil och i din Freja-app eller i webbportalen.

Om koden inte överensstämmer ska du avbryta transaktionen, och hänvisa till det tyvärr inte gick att verifiera med e-legitimationen, och fråga efter ett fysiskt ID-kort.

Digitala legitimationer är här för att stanna, och rätt använda är de mycket säkra och tillförlitliga.

myidchecksuccesreflection.jpg

Så undviker du risken med falska digitala ID-kort

Sidor - svenskhandel.se

Den svenska självbetjäningshandeln ökar. Vad eller vilka är drivkrafterna bakom, och vad blir konsekvensen om butikerna inte hänger med?

Den svenska självbetjäningshandeln växte med 10 procent under 2023, visar rapporten 

 som Swish har tagit fram tillsammans med HUI Research. I takt med den här fortväxande trenden dyker det upp en hel del frågor – Vad och vilka är det egentligen som driver den här utvecklingen? Vad blir konsekvenserna för butikerna om de inte hänger med? Se webbinariet där Swish och Svensk Handel reder ut begreppen. 

swish-webbinarium.jpg

Webbinarium: Senaste nytt inom självbetjäning

Temat för årets tredje och sista träff fyllde lokalen på JUNI's huvudkontor i Stockholm.

Hur optimerar man företaget att gå från cirkulär ekonomi till en hållbar affärsmodell utifrån sin roll inom paytech?

Sophia Bendz, General Partner i riskkapitalbolaget 

 intervjuades av Eleonor Dahlberg, moderator och partneransvarig på Svensk Handel; vilken set-up och strategi behöver man ha kring betallösningar för att stå sig konkurrensmässigt när hållbarhet är en av samhällets mest kritiska frågor?

5-1726133060.png

 höll en dragning om hur man skapar man en checkout som kan hantera prenumerationer, återköp av kundplagg, uthyrning samt traditionella transaktioner av både nya och begagnade kläder i ett och samma köp?

6-1726133313.png

 där man intervjuat konsumenter. Angelica Molin, Sophia Bendz, Nancy Awada, vd Affordable Luxury och Heléne Vinberg, senior analytiker, HUI delade med sig av personliga insikter och lärdomar i ett avslutande panelsamtal.  

Svensk Handel tackar alla partners som bidragit till succén under 2024: Adyen, HUI, Juni, Nets och Swish.

3-1726133149.png

4-1726133049.png

Women in Paytech - årets sista träff fylldes till sista plats

Nyheter - pressmeddelanden

kontanthantering-i-svensk-detaljhandel-2024.pdf

Allt färre konsumenter betalar sina varor och tjänster med kontanter. En klar majoritet av butikerna accepterar kontanter som betalmedel.

Detta och mycket mer visar Svensk Handels nya undersökning ”Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024”

Undersökningen visar att 91 procent av butikerna i sin helhet fortsatt tar emot kontanter. Bryter man ned resultatet ytterligare konstateras att siffran är 97 procent inom dagligvaruhandeln, respektive 88% inom sällanköpshandeln. Samtidigt uppger 76 procent av de tillfrågade handlarna att det enbart är upp till 10 procent av kunderna som en normal dag betalar med kontanter.

- Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

Få butiker planerar att sluta erbjuda kontanter som betalmedel

Trots att konsumenterna i högre utsträckning väljer andra betalmedel är det ytterst få butiker som i närtid har planer på att avskaffa betalsättet. Av de tillfrågade butikerna är det enbart 2 procent som planerar att göra det inom det närmsta året, och tre procent inom spannet 1–3 år.

- Det måste poängteras att stora grupper i samhället fortsatt är beroende av att använda kontanter för att göra sina dagliga inköp. Siffrorna som nu publiceras är ett tydligt kvitto på att handeln möter upp den efterfrågan som uppenbart finns. För en ökad inkludering på sikt krävs dock att både banker och andra betaltjänstleverantörer också måste utveckla och anpassar sina tjänster efter kundernas behov. Vi måste arbeta tillsammans, säger Bengt Nilervall.

”Staten måste ta ett större ansvar och finansiera kontanthanteringen”

Svensk Handel medverkar i den statliga kontantutredningen. I den, och i andra sammanhang är budskapet tydligt. Avtalsfriheten måste värnas, vilket sker när det är upp till varje enskild handlare att besluta huruvida verksamheten klarar av att hantera kontanter.

- Om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster, som dessutom saknar kommersiell bärkraft måste den också öka sitt ansvar för att upprätthålla och finansiera kontanthanteringen i framtiden. Annars går ekvationen inte ihop, säger Bengt Nilervall, betalexpert på Svensk Handel.

svenska-sedlar-mynt.jpg

Kontanter är fortsatt en naturlig del av den svenska handeln

Rapporter

Handeln fortsätter att ta sitt ansvar i kontanthanteringsfrågan. Så länge efterfrågan bland kunderna finns kommer handeln fortsätta att tillhandahålla betalsättet. Det är viktigt, inte minst utifrån ett beredskapsperspektiv i en orolig omvärld.

Kontanthantering i svensk detaljhandel 2024

Här ger vi mer information om EU:s regelverk för sena betalningar samt summerar nyheter och uppdateringar i frågan

EU-kommissionens nya lagförslag handlar om bekämpning av sena betalningar vid handelstransaktioner mellan företag och offentlig sektor.

Förslaget innebär bland annat att betalningstiden vid alla handelstransaktioner, både i förhållande mellan näringsidkare samt mellan näringsidkare och det allmänna, inte får vara längre än 30 dagar. Det handlar även om att nivån på dröjsmålsräntan och tidpunkten för när den börjar löpa harmoniseras och att borgenärer inte ska kunna avstå från sin rätt till dröjsmålsränta. 

Svensk Handel anser att ambitionen att främja snabbare betalningar och bidra till en väl fungerande inre marknad genom att förbättra förutsättningarna för att driva och utveckla näringsverksamhet är god. Men som förslaget är utformat nu, medför det betydande risker för stor negativ påverkan.

Det har varit ett avvaktande läge inom många lagstiftningsakter under hösten, inte minst beroende på ungerska ordförandeskapet samt ny tillsättning av en ny kommission. Här kommer en kort uppdatering om status.

Vi följer ärendet noggrant och fortsätter vårt påverkansarbete.

fakturahantering-16x9.png

Det var en första omröstning i Parlamentet i april. 

Ändringsförslag har diskuterats under maj månad. Det förekommer också presentationer och diskussioner i Rådet.

Några korta noteringar från diskussionerna i Rådet, 16 maj.

 Nu avvaktar vi ett EU-val och ett ”nytt” parlament i höst. Därefter vidtar fortsatta diskussioner.

 Vi följer ärendet noggrant och fortsätter vårt påverkansarbete.

faktura-stampel.png

Diskussioner kring EU-kommissionens förslag om reglering av betalningstider pågår för fullt i Bryssel. Många länder är emot det liggande förslaget, bland annat Sverige. Endast Polen är för förslaget i dess helhet. Ett antal länder har fortfarande inte gett tydliga besked. Denna oenighet innebär att det flitigt diskuterats en mängd olika ändringsförslag. Framför allt diskuteras det inom IMCO (utskottet i Europaparlamentet som ansvarar för den rättsliga kontrollen och granskning av EU-regler på den inre marknaden, vilket alltså inbegriper den digitala inre marknaden, tullar och konsumentskydd).

Inom EuroCommerce fortsätter arbetsutskottet, där Svensk Handel medverkar, med veckomöten. Intresset och engagemanget för frågan är stort, mellan 30 och 40 personer från merparten av alla EU länder medverkar varje vecka.

Två kompromissförslag finns – inget tillräckligt bra

Fredagen den 16 februari kom en sammanställning på två olika kompromissförslag, som ska diskuteras och röstas om i denna vecka. Vid EuroCommerce-mötet den 19 februari fanns en samstämmighet om att inget av förslagen i dess nuvarande form tillräckligt bra. Lobbyarbetet fortskrider.

Sammanställning av kompromissförslagen 

Enligt informationen vi har nu finns två kompromissändringsförslag om art. 3 (betalningsvillkor):

1) Kompromissändringsförslag av Roza Thun (EU-parlamentsledamot för Polen) 

Roza Thuns ändringsförslag leder till ytterligare frågor:

Även EPP/ECR:s förslag leder till ytterligare frågor:

EuroCommerce är i kontakt med relevanta parlamentsledamöter för att dela reflektionerna ovan. Arbetet pågår också i samordning med Eurochambres och BusinessEurope. 

Svensk Handel kommer att fortsätta bevaka frågan noga.

faktura-klocka.png

Allt om Late Payment Regulation

Late Payment Regulation

Frågan om kontanter är samhällsviktig, men för handelns företag skulle en tvingande kontanthantering innebära stora kostnader.

Inkludering och beredskap ligger till grund för utredningen

Det finns en uppskattning om att cirka en miljon svenskar står idag utanför den digitala betalmarknaden. Diskussionen om kontanternas betydelse för bland annat inkludering är viktig. Det finns också ett beredskapsperspektiv som är viktigt att ta hänsyn till.

Utgångspunkten för utredningen är regeringens mål att alla i samhället ska ha tillgång till grundläggande betaltjänster till rimliga priser. Konsumenter, företag och föreningar i hela landet ska ha tillgång till en effektiv och säker kontanthantering, det vill säga handla och betala räkningar oavsett geografiskt läge. Utifrån ett beredskapsperspektiv är det också viktigt att inte göra sig beroende av enskilda betalningsalternativ som till exempel kräver tillgång till elektricitet och datakommunikation, i synnerhet för så kallade livsnödvändiga varor som dagligvaror, läkemedel och drivmedel.

Svensk Handel värnar avtalsfriheten för handelns företag

Svensk Handel medverkar tillsammans med övriga parter i den statliga utredningen och har respekt för frågan ur ett samhälleligt perspektiv, men värnar samtidigt den nuvarande avtalsfriheten för handelns företag. En viktig fråga som Svensk Handel driver i sammanhanget handlar om vem som ska ta ansvar för den ökade kostnad som en tvingande kontanthantering skulle innebära för handelns företag.

För handeln är avtalsfriheten viktig och om staten ställer krav på marknadsaktörer att utföra samhällsviktiga kontanttjänster som saknar kommersiell bärkraft måste man även ställa sig frågan; vem ska upprätthålla och finansiera den framtida kontanthanteringen?

Få kontanta transaktioner – stora kostnader för företagen

Sett till handelns omsättning står kontanta transaktioner för en väldigt liten del; mellan 6 och 8 procent. En tvingande kontanthantering, där alla butiker måste acceptera kontanter, skulle innebära en stor kostnadsökning för handelns företag. I Svensk Handels rapport 

Acceptans av kontanter som betalmedel från 2023

, uppgav nära 90 procent av handlarna att de accepterade kontanter som betalmedel. Dessutom visar undersökningen att 7 av 10 handlare avser att fortsätta erbjuda kontanter som betalmedel.

Den 26 juni i Almedalen håller Bengt Nilervall, Svensk Handels expert på betalfrågor, ett seminarium på temat. Vill du även boka Bengt till ett eget seminarium? Läs mer här.

Kontanter är samhällsviktigt – men vem ska betala för dem?

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Betalfrågor