Kontantutredningen – sammanfattning utifrån ett detaljhandelsperspektiv

Utredningen presenterades den 19 december 2024 och ligger nu ute på remiss. Vi har gjort en sammanställning av utredningens förslag – de är idag inte fastställda i någon lag.

Rapporten beställdes av den svenska regeringen för att undersöka förutsättningarna för att lagstifta om möjligheten att betala med kontanter, särskilt för nödvändiga varor som mat och bränsle. Den utforskar också andra åtgärder för att säkerställa att kontanter fortsätter att fungera som betalningsmedel i Sverige.

Nuvarande situation

Användningen av kontanter har minskat avsevärt över åren, då banker och handelsföretag samt konsumenter övergår till digitala betalningar. Inom den fysiska detaljhandeln genomförs över 90 procent av alla transaktioner med kort och endast ca 7 procent med kontanter.
Dock finns det fortfarande grupper i samhället, såsom äldre och de som är digitalt eller ekonomiskt exkluderade, som är starkt beroende av kontanter.

Inom ramen för utredningen har tre huvudsakliga områden identifierats där förslag om åtgärder presenteras.

Förslag till lagstiftning

1
Obligatorisk acceptans av kontanter
Handelsföretag som säljer livsmedel samt apotek bör vara skyldiga att acceptera kontanter. Även den offentliga sektorn som tar avgifter för tjänster, vård, bilbesiktning mm.
Några förtydligande kriterier:
- På platser där det finns personal och där man vanligtvis kan betala med vanliga betalmetoder.
- Mellan klockan 06.00 och 20.00 under dygnet.
- På platser där personals säkerhet kan garanteras med rimliga medel.
- Om företagen omfattas av krav på extern revisor, dvs med en årsomsättning över 3 miljoner kronor.
- Maxbelopp på kontanter som måste accepteras - 10 procent på gällande prisbasbelopp och max 25 mynt.
2
Infrastruktur för kontanthantering
Banker ska ta ett större ansvar och erbjuda tjänster för att sätta in och ta ut kontanter, och se till att dessa tjänster finns tillgängliga överallt i landet. Bankerna måste säkerställa att privatpersoner och företag ska kunna sätta in pengar på ett konto.
3
Förslag på maxbelopp för kostnader
- För privatpersoner – ej överstiga 1 procent av transaktionens värde.
- För insättning av dagskassor för juridiska personer:
  -Insättningsautomater och serviceboxar – ej överstiga 1 procent av transaktionens värde.
  -Upphämtningstjänster och smarta boxar – ej överstiga 2 procent av transaktionens värde.
  -Växelkassetjänster – högst 150 kr eller 5 procent av transaktionens värde.
Bankerna ska också få ta ett större ansvar för stödja dem som är digitalt exkluderade, så att de också framöver kan delta i ekonomin. Det skulle kunna var tekniska hjälpmedel och mer utbildning.

Statens roll

Staten bör spela en central roll i att säkerställa tillgången och funktionen av kontanter och därmed upprätthålla en robust infrastruktur. Detta inkluderar eventuellt att subventionera vissa aspekter av kontantinfrastrukturen för att säkerställa att den förblir livskraftig.

Riksbanken får ett utvidgat mandat som innefattar åtgärder i egen regi eller som stöd till marknadens aktörer.

Rapporten tar upp oro över att kontanter används för olagliga aktiviteter som penningtvätt. Den föreslår åtgärder för att minska dessa risker, såsom att sätta gränser för kontanttransaktioner och förbättra tillsyn och reglering.

Beredskap

Utredningen föreslår inga specifika åtgärder för kontanter i beredskapssituationer, förutom att upprepa ett tidigare förslag från Betalningsutredningen. Det innebär att Skatteverket ska kunna ge undantag från skatteförfarandelagen vid större störningar i de elektroniska betalsystemen. Utredningen säger också att det är viktigt att undersöka och införa funktioner för betalkort som kan användas utan el eller internet, så kallad offlinefunktionalitet.