Nyheter - generell

Börjar svensk handel sakta röra sig i rätt riktning, efter flera år av kris och lågkonjunktur? Se svaren i Handelskonjunkturen.

Se en snabb genomgång och lite smakbitar ur rapporten med Maria Schoultz, analytiker på Svensk Handel.

Trots tidigare positiva signaler om ökad köpkraft och viss tillväxt i detaljhandeln, pekar rapporten på fortsatt höga konkurstal och flera orosmoln som kan bromsa utvecklingen.Hushållens köpkraften har stärkts till följd av lägre inflation och minskade räntekostnader. BNP vände upp mot slutet av 2024, men starten på 2025 blev svagare än väntat. Lågkonjunkturen består och många konsumenter håller fortfarande hårt i plånboken.

E-handeln växer – men pressas av utländsk konkurrens

Svensk e-handel ökade med 11 procent under 2024, men utländska aktörer som Temu och Shein växer ännu snabbare. Detta utgör en tydlig utmaning för svenska handelsföretag – inte minst inom priskänsliga segment.

Höga konkurstal och nya tullar skapar osäkerhet

Handelskonkurserna ökade det senaste året. Många företag pressas av pandemins eftersläpande skatteanstånd. Nya tullhot från USA och ett osäkert globalt handelsläge lyfts också fram som betydande risker i rapporten.

För nionde kvartalet i rad visar partihandeln negativ tillväxt – särskilt i branscher kopplade till industrin. Även här syns effekterna av svag efterfrågan och trög internationell konjunktur.

Vill du veta mer? Rapporten finns att ladda ner för medlemmar i Svensk Handel

Den fullständiga konjunkturrapporten med grafer, analyser och prognoser finns tillgänglig exklusivt för medlemmar i Svensk Handel. Logga in för att ladda ner rapporten och få en tydlig bild av nuläget – och vad som väntar framöver.

Rapportens innehåll bygger på underlag från ett flertal aktörer däribland Svensk Handel, SCB och Konjunkturinstitutet. Som medlem i Svensk Handel kan du logga in och ta del av rapporten i sin helhet.

handelskonjunkturen-april-2025.pdf

handelskonjunkturen-april-25.png

Handelskonjunkturen april 2025: Tecken på återhämtning – men farorna är långt ifrån över

Som medlem kan du logga in och ta del av Svensk Handels rapport Handelskonjunkturen.

Utdrag ur Handelskonjunkturen för april:

Du kan också ta del av nyckeltal för handeln i stort samt en fördjupning i hur situationen vid Röda havet påverkar svensk handel.

Logga in här för att ta del av Handelskonjunkturen

statistik-fakta.jpg

Ljusare ekonomisk framtid väntas stärka hushållens köpkraft

Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.

Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.

Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.

Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.

I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.

Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.

Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Första och andra kvartalet 2023 var ränteutgifterna nästan dubbelt så höga som motsvarande period 2022.

På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.

Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker   annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.

Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.

Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.

minskad-konsumtion-16x9.png

handelskonjunkturen-sep-23-16x9.png

Handelskonjunkturen september 2023

Det som kan fastslås direkt är att Sveriges ekonomi är splittrad. BNP som helhet har en godkänd utveckling och vi ser en ökning under det första kvartalet jämfört med föregående år. Detta drivs till stor del av industrin, som är viktig för exporten. Däremot har detaljhandeln sjunkit tolv månader i rad och även byggbranschen med inriktning på hushåll och bostäder har det väldigt tufft just nu, vilket drar ner BNP. BNP-tillväxten spås vara negativ under resten av 2023, men att en vändning kommer ske under nästa år.

Den främsta anledningen till att handeln är en av de branscher som drabbas värst av de tuffa ekonomiska tider vi lever i är helt enkelt att hushållens köpkraft har urholkats. Hushållens disponibla inkomster har sjunkit tre kvartal i rad, vilket inte skett sedan 90-talskrisen.

Boven i dramat är den höga inflationen samt de räntehöjningar som slår hårt mot hushållen. Men även handlarna drabbas hårt av de kostnadsökningar vi nu ser. Den svenska kronan är svag jämfört med handelsvalutor som dollar och euro, vilket leder till att importen blir dyrare för svenska handelsföretag. Här är partihandeln särskilt drabbad, men prisökningarna har även drabbat dagligvaruhandeln, där livsmedelsinflationen i inköpsled lett till dyrare varor ute i butik.

Vi ser nu hur inflationen är på tydlig nedgång, men alltjämt är prisnivån är alltjämt hög.

Konsumtion och detaljhandelns försäljning

Detaljhandeln är absolut mest utsatt när hushållens konsumtionsutrymme krymper. Vi unnar oss helt enkelt inte den snygga klänningen eller den nya spelkonsolen när vi håller allt hårdare i plånböckerna. Och nu sjunker konsumtionen i detaljhandeln mer än konsumtionen i helhet. Vi ser hur försäljningen backar i nästan alla delbranscher. Dystrast är det inom möbel och bygghandeln, där en förklaring är att mycket av inköpen skedde under pandemin.

Rådande läge drabbar även en bransch som rent historiskt inte varit särskilt konjunkturkänslig, dagligvaruhandeln. Konsumenterna har blivit allt mer fokuserade på pris och nedgången för branschen är den största på 30 år.

Man kommer inte ifrån att läget är oerhört tufft för handeln, då räntebetalningarna kommer fortsätta stiga under 2023 vilket innebär minskat konsumtionsutrymme i handeln för hushållen.

Men botten kan vara nådd. I Svensk Handels Handelsbarometer noterades en svag uppgång och även hushållens syn på ekonomin har ljusnat något. Därutöver har vi (för stunden) lämnat vinterns elkris bakom oss, samtidigt som leveranstiderna har återgått till det normala. Även inflationen tickar stadigt nedåt för att nästa år, enligt prognoser, befinna sig på 2–3 procent.

Du som är medlem i Svensk Handel kan nu ta del av den senaste Handelskonjunkturen här på Svensk Handels hemsida.

gagata.jpg

Vad innebär rådande konjunkturläge för handeln?

Sidor - svenskhandel.se

Svensk Handel publicerar rapporten Handelskonjunkturen 4 ggr per år. Rapporten beskriver handelns läge utifrån ett ekonomiskt perspektiv.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan. 

handelskonjunkturen-sep.png

Handelskonjunkturen

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Märkessättningen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2025

Avtalen som förhandlas av Svensk Handel

Pressträff: Svensk Handel presenterar avtalsyrkanden

Avtalsnytt

Se pressträffen där nya avtalen för handeln presenteras

Avtal 2025

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Driftstopp i kassasystemet

Kom igång med Swish i butiken

Handelskonjunkturen

Handelskonjunkturen april 2025: Tecken på återhämtning – men farorna är långt ifrån över

Ljusare ekonomisk framtid väntas stärka hushållens köpkraft

Handelskonjunkturen september 2023

Vad innebär rådande konjunkturläge för handeln?

Handelskonjunkturen

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev