Svensk Handels medlemsexklusiva rapport Handelskonjunkturen för september 2023 har just publicerats. Här är en kort sammanfattning.
Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.
Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.
Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.
Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.
I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.
Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.
Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Första och andra kvartalet 2023 var ränteutgifterna nästan dubbelt så höga som motsvarande period 2022.
På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.
Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.
Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.
Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.
Medlemsexklusiv information
Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.
Om du inte är inloggad är listan tom.
