Nyheter - säkcenter

Regeringens lagförslag om att ta bort kravet på att ansöka om tillstånd för att bedriva kameraövervakning

Snart blir det lättare för handlare att påverka kommuner att sätta upp kameraövervakning där det finns behov av ökad säkerhet. Regeringen har lämnat in ett lagförslag som innebär att kommuner, regioner och statliga myndigheter inte längre behöver ansöka om tillstånd för att bedriva kameraövervakning. Detta kan bidra till en tryggare och säkrare miljö för kunder och anställda samtidigt som det förbättrar möjligheter för brottsbekämpande myndigheter. Nedan finns länk för att ta del av lagförslaget i sin helhet:

Regeringen går vidare med lagförslag om utökad kamerabevakning - Regeringen.se

En ny utredning föreslår tvingande områdessamverkan. Svensk Handel är positiv till samverkan, men på frivillig basis och avstryker utredningens förslag om lagstiftning på området. Länkat nedan kan ni läsa mer om detta och Svensk Handels ställning i frågan:

Svensk Handel kommenterar utredningen om stärkt trygghet i den byggda miljön - Svensk Handel

Nya åtgärder för att stärka Sveriges krisberedskap

Regeringen har presenterat nya åtgärder för att stärka Sveriges krisberedskap, med fokus på bättre samarbete mellan myndigheter och näringsliv, stärkta beredskapsplaner och anpassade försörjningskedjor. Dessutom lyfts behovet av investeringar i IT-säkerhet och robusta infrastrukturlösningar. Nedan finns länk för att ta del av dessa åtgärder:

Pressträff om nya åtgärder för att stärka Sveriges krisberedskap - Regeringen.se

Försvarsmaktens behov av samverkan med näringslivet

Ett starkt och flexibelt näringsliv spelar en central roll för att säkerställa en effektiv krishantering, detta betonade Försvarsmakten under regeringens tvärsektoriella näringslivsråd för totalförsvar och beredskapsrum. Försvarsmakten understrykte vikten av samverkan med näringslivet för att hantera det allvarliga säkerhetsläget och stärka förmågan inför framtida kriser.

Militärens behov av samverkan med näringslivet i fokus på Näringslivsrådets möte - Regeringen.se

Must årsrapport visar på ett kraftigt förvärrat säkerhetsläge för Sverige

Must årsöversikt 2024 visar på ett kraftigt förvärrat säkerhetsläge för Sverige och Östersjöregionen, där Rysslands militära aggression utgör ett direkt hot. Årets rapport pekar på ett ökande behov av att hantera nya säkerhetshot, som cyberattacker och desinformation. För Svensk Handels medlemmar innebär detta att det blir ännu viktigare att förbereda sig för både fysiska och digitala risker för att skydda verksamheten i en alltmer osäker omvärld. Nedan finns länk för att ta del av fullständig rapport:

President Trumps införande av handelstullar

I början av februari införde USA:s president handelstullar mot Kanada, Mexico och Kina, samtidigt som det antyddes att tullar mot EU kan bli aktuella. Svensk Handels budskap är att noggrant följa utvecklingen av USA:s handelsrelationer med EU och överväga att diversifiera leveranskedjor och marknader för att minska riskerna.

Trumps tullar – ”Svenska företag drabbas på flera plan”

ramboll_logo.svg.png

jordglob.png

Omvärldsbevakning februari 2025

Folk och Försvar är ett unikt svenskt forum som under tre dagar samlar civilsamhälle, näringsliv, ungdomsförbund, myndigheter, fackliga parter och en mängd andra aktörer. Intresset för forumet manifesterades genom att hela sju ministrar var på plats denna gång. Temat för året var ledarskap och styrning för motståndskraft och just där kan vi finna några av guldkornen som vi nedan vill tipsa om. Svensk Handel var på plats och intresset för Näringslivsfrågor är genomgående i föredrag och paneler. Konferensen i sin helhet finns på Youtube och fungerar utmärkt att ta till sig genom att exempelvis lyssna under en promenad. Genom att ta del av några föredrag som ofta inte är mer än 10-15 minuter kommer du att få en bra bild av totalförsvar, krisberedskap och vårt säkerhetspolitiska läge. 

”Sverige är inte i krig. Men det råder heller inte fred” 

Statsministern inledde årets Folk och försvar med att knyta an till förra årets uttalande från Regeringen på konferensen att ”Det kan bli krig i Sverige” vilket skapade stor uppmärksamhet då. Statsministern beskrev de hybridattacker som Sverige och våra grannar numera utsätts för med desinformation, hot om sabotage, påverkan av val men också att gängkriminella används som verktyg av stater för dåd i Sverige, hur migrationsströmmar används som verktyg med mera. Statsministerns beskrivning förstärktes och konkretiserades av en rad föredragshållare, inte minst Säkerhetspolisen och Militära underrättelse och säkerhetstjänst. Samstämmigheten om läget för Sverige var påtagligt genom hela konferens. 

Kristersson höll tal på Folk och försvar | SVT Nyheter 

"Sverige är inte i krig – men det råder heller inte fred" - Statsminister Ulf Kristersson (M) 

Rysslandsexperten Gudrun Persson som kanske är mest känd för att åtta veckor innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina år 2022 förutspå invasionen, inte minst genom hennes uttalande den gången: ”Ingen kan säga att vi inte visste” vilket väl illustrerar hennes djupa kunskaper som docent vid Försvarsmakten. I år bidrog hon med ett kärnfullt föredrag som beskrev hur vi ska läsa av Rysslands beteende och hur Ryssland är förutsägbart trots vad många påstår. Hennes mer minnesvärda ord denna gång är ”Vi vet vad Ryssland vill” och svaret på frågan om hur vi ska möta Ryssland: ”Jag tycker nog inte att vi ska säga så mycket, utan göra i stället på ett väldigt tydligt sätt”. Här finns många poänger för den som vill förstå hur vi kan läsa av och förstå, inte acceptera, ryskt agerande mot oss i Sverige och andra länder. 

"Vi vet vad Ryssland vill" - Gudrun Persson, docent Försvarsmakten 

Vårt nya vapen, mammor som nattammar – så kan vi stötta Ukraina 

En av de mest spännande delarna under Folk och Försvar handlade om ny metod inom underrättelsetjänst om hur många hjärnor ökar möjligheten att förutsäga framtiden, genom kollektiv intelligens. Genom att samla in en större mängd människors förutsägelser och bedömningar i en fråga som de är insatta i kan precisionen ökas jämfört med att använda ett färre antal experter, en metod kallad 

ing. Totalförsvarets forskningsinstitut stödjer Ukraina som använder metoden i kriget mot Ryssland. Metoden har visat sig ha 30 procent bättre precision än den amerikanska underrättelsetjänstens prediktionsplattform, metoden är också fullt tillämpar på civil marknadsutveckling vilket sannolikt gör den spännande för flera av våra medlemmar. 

”Lanseringen av GLIMT - att förutspå framtiden” - Ivar Ekman, programansvarig GLIMT FOI 

Mikael Frisell är ny generaldirektör för den myndighet som kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar 2026. Mikael lyfter fram behovet av ett betydligt närmare samarbete mellan aktörer, inklusive näringslivet. Han beskriver också behovet av att sudda ut den upplevda gräns mellan krisberedskap och civilt försvar givet den hybridkrigföring vi befinner oss med interna och externa hot: ”Krisberedskap och civilt försvar kan ej separeras”. Den nya GDn tar vid i Regeringens uppmaning att öka tempot i utvecklingen av ett motståndskraftigt samhälle, även bortom de pengar som nu satsas. ” Det är prioriterat att genomföra åtgärder som ger förmågeökning också på kort sikt. Man kan inte vänta på det perfekta systemet som ska uppstå någonstans borta i framtiden”. Mikael Frisell kommer närmast från Försvarets Materielverk där han varit en stark ledare som skapat tempo i leveranser och ett stöd till Ukraina med fordon och vapen som imponerat på flera länder, det är sannolikt att vi kommer att få se ett nytt MSB under hans ledarskap inte minst vad gäller samarbete och effekt här och nu. MSB står inför stora förändringar och kommer få en tydligare drivande roll i det civila försvaret som vi inom Svensk Handel behöver förstå och vara del av utifrån vår förmåga och vilja. Klarspråk genomsyrar föredraget och ger en god bild av var vi är idag och vad som behövs framöver, därför rekommenderar vi att ta del av det. 

"Vi behöver gå från samverkan till samarbete" - Mikael Frisell, generaldirektör MSB 

"När framtiden ser tillbaka på vår tid – vilka ledare vill vi ha varit?" 

Carl Heath som är forskare vid RISE utmanar och beskriver vilket ledarskap och nya ledningsmetoder som behövs för att vi ska vara tillräckligt snabba för att kunna dra nytta av innovation och teknikutveckling framöver. Med erfarenheter från stödet till Ukraina i att möta desinformation och propaganda beskriver han hur innovationsledning kan göras genom att så fort som möjligt, med så få resurser som möjligt, skapa så stor effekt som möjligt. Behovet av effektiv innovationsledning blir uppenbart under kris och kris men är lika tillämpbart i vardagen. Faktabaserad beslutsfattning är inte möjlig, utan att systematiskt använda experimentering är nödvändigt för att vara tillräckligt innovativ, effektiv och snabb för att vinna den hybridkonflikt vi befinner oss i. Det handlar till stor del om att stärka företags konkurrenskraft, inte minst genom att dra nytta av teknikutvecklingen. Carl visar på flera exempel på desinformation, cyberattacker, kloning används mot oss men han visar framför allt hur vi kan dra nytta av innovation och teknik. Han beskriver behovet av målsökning som metod parallellt med målstyrning, han lyfter också att alla ledare inte är ”byxade” för det. 

"När framtiden ser tillbaka på vår tid – vilka ledare vill vi ha varit?" - Carl Heath, RISE 

Programmet för Folk och Försvar i sin helhet hittar du här: 

Största riskerna enligt World Economic Forum 

World Economic Forum har de senaste 20 åren tagit fram vilka de största riskerna är på kort och lång sikt. Analysen som årligen baseras på intervjuer av 900 experter utgör ett av de underlag som kan vara intressant för att förstå vår omvärld. Mellanstatliga konflikter utgör det största hotet mot stabilitet och utveckling. Medan klimatförändringar och medföljande extremväder utgör de största utmaningarna på lång sikt. 

Samtidigt som vi tar del ska vi vara medvetna om att den här typen av analyser har begränsningar, inför år 2020 bedömdes infektionssjukdomar ha begränsad påverkan. I Sverige har vi de senaste 5-10 åren minskat fokuset på riskanalyser till förmån för åtgärder för att kunna bedriva kärnverksamheten oavsett vad som händer, även kallat kontinuitetsförberedelser 

Global Risks Report 2025 | World Economic Forum 

Svårare att förutse framtiden med Trump som president? 

Donald Trump tillträdde som president den 20 januari i år och det finns en lång rad olika förutsägelser om hur det kommer att påverka säkerhet, handel, relationer osv. Genomgående är att de flesta bedömare beskriver hans ledarskap som transaktionellt alltså att vägval, avtal och beslut snarare görs ur en affärslogik eller cost-benefit perspektiv än på principer, pakter och förutsägbarhet. Det gör att vi ur ett omvärldbevakningsperspektiv har ett större behov än vanligt att följa vilka vägval som USA gör under hans ledarskap, det är väsentligt ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv där NATO, kriget i Ukraina, relationen med Ryssland men också Sveriges nära bilaterala relation med USA är viktiga perspektiv att bevaka men också vilken påverka de sannolika tullarna har på handelsflöden vilket kan komma att påverka handels förutsättningar även här i Sverige. 

En slutsats utifrån World Economic Forum, vår omvärldssituation och läge i Sverige som beskrevs utförligt på Folk och försvar samt de snabba förändringarna i geopolitiken är att vi behöver vidta åtgärder som vi har nytta av både vid klimatrelaterade kriser såsom skyfall, skogsbränder, låga grundvattennivåer etc. likväl som omställningar i leveranskedjor, logistik och beroende av andra länder men även antagonistisk händelser utifrån den pågående hybridkonflikten som statsministern tydligt fastställer ur ett statligt perspektiv. 

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Inom ramen för Svensk Handels samarbete med Ramboll för att stärka krisledningsförmågan hos medlemmarna bjuder Ramboll in till kostnadsfria webbinarier om kriskommunikation 5 och 6 mars. Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga organisationer som kan förhindra och hantera kriser. I händelse av kris är kommunikation ett av de viktigaste verktygen för att mildra konsekvenserna och återhämta sig på bästa sätt. Ramboll bjuder på konkreta tips på hur din organisation kan arbeta med kriskommunikation. För att läsa mer och anmäla dig gå till: 

fof-2025.png

Omvärldsbevakning januari 2025

Rapporter

Svensk Handels Trygghetsbarometer för 2024 visar att handelns brottsutsatthet ökar till nivåer som tidigare aldrig skådats.

Säkerhetsindex, som sammanfattar andelen butiker som utsatts för stöld, inbrott, hot eller våld, uppgick för hela landet till hela 46 procent – den högsta siffran på årsbasis sedan mätningarna inleddes 2018.

Det är en alarmerande utveckling, men vi kan tyvärr inte säga att vi är förvånade. Vi tar dagligen emot vittnesmål från våra medlemmar som menar på att läget är akut. Nästan hälften av butikerna har under året drabbats av stöld eller hot. Konsekvenserna kan bli ödesdigra, och i slutändan är det samhället som står som förlorare.

Utmaningar i många delbranscher och i stora delar av landet

Livsmedelshandeln är fortsatt den mest utsatta delbranschen, följt av apotek och elektronikhandeln. Geografiskt toppar Stockholm listan över mest brottsutsatta län, med ett säkerhetsindex på 

, en kraftig ökning från 51 procent året innan. Detta följs av Skåne med 53 procent och Blekinge med 50 procent.

Andelen butiker som utsatts för stöld eller ringa stöld den senaste veckan ökade till 39 procent jämfört med 2023 års 36 procent.

Hotfullt beteende vid andra tillfällen än vid stöld steg i Stockholm till 31 procent från 24 procent 2023. Även i flera andra län rapporteras en stor ökning av hot, till exempel Södermanland som steg från 11 procent till 28 procent.

Svensk Handel har länge varnat för att den ökade brottsligheten riskerar att påverka mer än bara handlarna och de anställdas trygghet. Upprepad brottsutsatthet kan också medföra att butiker flyttar, eller i värsta fall lägger ned sin verksamhet.

Rättsväsendet måste ta dessa siffror på allvar. Det måste börja straffa sig att begå brott inom handeln. Om inget görs riskerar vi att förlora service, arbetstillfällen och trygghet i våra lokalsamhällen. Vi har i flera år nu påtalat att utsattheten växer i omfattning. Nu krävs krafttag från politiken och rättsväsendet.

Vi ser att det finns ett flertal verktyg som på allvar skulle bidra till tryggare handelsmiljöer. Att tillämpa fler tillträdesförbud är ett exempel, och vi efterlyser fortsatt svar på när löftet om en slopad mängdrabatt faktiskt införlivas. Vi kräver mer tydlighet från regeringen i dessa frågor.

Län där högst andel av butikerna utsatts för stöld:

Län där butikernas totala utsatthet för hot och våld är störst

Län där butikernas totala utsatthet för brott är störst (Säkerhetsindex 5)

svensk_handel-trygghetsbarometer-arsrapport-2024.pdf

trygghetsbarometern-helar-2024.png

Trygghetsbarometern Helår 2024

Svensk Handels Trygghetsbarometer för det fjärde kvartalet 2024 visar att 40 procent av butikerna har utsattes för brott eller hotfullt beteende.

Det är en minskning med fem procentenheter jämfört med föregående kvartal, men handelns brottsutsatthet förblir fortsatt hög. Samtidigt framgår att en majoritet av stölderna inte polisanmäls – endast 43 procent av de svarande rapporterar att de polisanmält stöld eller ringa stöld, en tydlig minskning jämfört med 63 procent kvartalet innan.

Det är allvarligt att en så stor andel av stölderna aldrig når rättssystemet. Om vi inte polisanmäler brotten får vi inte heller en rättvisande bild av problemets omfattning, vilket försvårar både brottsbekämpning och förebyggande arbete.

Stölder är fortsatt det vanligast förekommande brottet inom handeln, med 34 procent av butikerna som rapporterar att de utsatts för stöld eller ringa stöld den senaste veckan, och av dem polisanmäldes alltså 43 procent.

Hot och våld i samband med stöld har minskat något, 8 procent jämfört med 13 procent föregående kvartal. Här anmäldes 63 procent av fallen under kvartal fyra, jämfört med 69 procent föregående kvartal.

Trots att vissa typer av brott minskar ser Svensk Handel ett fortsatt allvarligt läge; hotfullt beteende rapporterades av 17 procent av butikerna, och stölderna kostar branschen stora summor varje år.

Vi vill fortsatt betona att hot och våldsproblematiken fortsatt är stora utmaningar för handelsföretagen och dess personal. På sikt är utvecklingen vi sett över tid inte hållbar och riskerar att driva butiker bort från platser där de idag tillför samhällsnytta. Vi och våra medlemsföretag arbetar fortsatt aktivt med dessa frågor.

Rättssamhällets roll och behov av samarbete

Ett stort problem är att tiden och energin som krävs för att polisanmäla brott är ett hinder för många handlare. Att dessutom många anmälningar tenderar att läggas ner utan utredning gör benägenheten att anmäla ännu mindre. Svensk Handel fortsätter att arbeta för att förenkla brottsanmälningarna, bland annat genom verktyg som appen Säkerhetscenter, där man kan göra en polisanmälan på en minut.

Om rättssamhället ska kunna hjälpa handlarna måste vi få fler att våga och orka anmäla brott. Vi vill också se tydligare prioriteringar från polisen och en starkare handlingskraft för att minska brottsligheten och stärka tryggheten. Brotten mot handeln har blivit en samhällsfråga.

svensk-handel-trygghetsbarometer-q4-2024.pdf

I nästa vecka kommer Svensk Handel att publicera en sammanställning av Trygghetsbarometern för helåret 2024. Denna inkluderar även regional statistik.

trygghetsbarometern-framsida.png

Trygghetsbarometern Q4 2024

Nya siffror från Svensk Handels Trygghetsbarometer visar att stölder, bedrägerier och hot har blivit en del av vardagen för många handelsföretag.

Säkerhetsindex, alltså andelen butiker som utsatts för antingen stöld, ringa stöld, hot eller våld i samband med stöld, inbrott, hotfullt beteende eller blivit utsatta för bedrägeriförsök, landade under det tredje kvartalet 2024 på 45 procent. Det är en minskning med fem procentenheter jämfört med föregående kvartals notering, men jämfört med motsvarande kvartal föregående år är det en ökning med fyra procentenheter.

Det är uppenbart att den dystra trenden vi noterat över en längre tid håller i sig. Handelns brottsutsatthet förblir hög. Det är oroväckande, och på sikt kommer det att få konsekvenser för gemene man. Butiker och service man tagit för givet riskerar att försvinna till följd av att brottsutsattheten förbli hög.

Stölder är fortsatt det vanligaste brottet inom handeln

Stölderna fortsätter att slå hårt mot branschen. Under det tredje kvartalet uppgav drygt var tredje handlare (36%) att de utsatts för stöld under den senaste veckan. Det är en viss minskning jämfört med föregående kvartal, men i samtal med handelsföretagen får Svensk Handel fortsatt höra att problemet är stort. Vidare kan det konstateras att var fjärde handlare upplevt hotfulla beteenden från besökare eller kunder den senaste månaden.

Det stjäls för 10,5 miljarder kronor i svenska butiker årligen. Och lika mycket spenderas på säkerhetsförebyggande åtgärder. Det är kostnader som för många handlare är tuffa att bära. I slutändan slår det också tillbaka på kunderna, i form av högre priser och ett mindre sortiment. Stölderna är i dag ett samhällsproblem.

Detta är ett centralt tema under årets Säkerhetsvecka, som pågår mellan den 21–27 oktober. Vårt budskap till handelns alla företag är tydligt. För att den akuta frågan om handelns brottsutsatthet ska nå högre upp på beslutfattarnas dagordning krävs att handelsföretagens vardag också speglas i statistiken. Anmäl alla brott!

svensk-handel-trygghetsbarometer-q3-2024.pdf

trygghetsbarometern-q3-2024.png

Trygghetsbarometern Q3 2024

Handelns brottsutsatthet har etsat sig fast på höga nivåer. Nya siffror visar att stöld fortsatt är det vanligaste brottet man utsätts för.

Säkerhetsindex, alltså andelen butiker som utsatts för antingen stöld, ringa stöld, hot eller våld i samband med stöld, inbrott, hotfullt beteende eller blivit utsatta för bedrägeriförsök, landade under det andra kvartalet 2024 på 50%. Det är visserligen en minskning med två procentenheter jämfört med den höga noteringen under det första kvartalet, men jämfört med motsvarande kvartal föregående år är det en ökning med sju procentenheter.

Vi tvingas tyvärr konstatera att handelns brottsutsatthet fortsätter att befinna sig på nivåer som kan få allvarliga konsekvenser för samhällen runt om i Sverige. Handlarnas tålamod är inte oändligt, och allt fler funderar nu på att lägga ned sin butik till följd av upprepad brottslighet och en hopplöshet kring att rättsväsendet inte tar mängdbrotten på allvar.

Ingen förändring i sikte – stölderna fortsätter att slå hårt mot handeln

Nyligen publicerade siffror från Svensk Handel visar på att det stjäls för över 10,5 miljarder kronor i svenska butiker årligen. Resultaten från Trygghetsbarometerns andra kvartal påvisar att detta är en siffra som knappast lär minska. 43% av handlarna uppgav att de utsatts för stöld under den senaste veckan.

Stölderna våra medlemmar utsätts för tar sig olika uttryck. Det kan vara regelrätta stölder, men vi ser även hur allt fler privatpersoner passar på att medvetet slå in fel varor i självscanningen. Vi vill verkligen betona att även det är att klassa som stöld, vilket i slutändan kan leda till att möjligheten till självscanning försvinner.

Fler än tre av fyra handlare polisanmäler inte stölder

Benägenheten att anmäla stölder har sedan länge varit låg bland svenska handlare. De två främsta anledningarna är att man helt enkelt inte hittade den skyldige, och att en anmälan sällan leder någonvart. Den läggs ofta ned utan någon som helst form av konsekvens. Under det andra kvartalet 2024 uppgav 76% av handlarna att de inte valt att polisanmälda stölder som begåtts.

Detta är siffror som verkligen borde få politiker och Polismyndigheten att reagera. Vilka signaler skickas egentligen när tre av fyra handlare inte tycker det är mödan värt att polisanmäla? Samtidigt är det viktigt att poängtera att handeln har en viktig roll att spela. Vi måste polisanmäla alla typer av brott för att påvisa hur stort problemet faktiskt är.

svensk-handel-trygghetsbarometer-q2-2024-1719929410.pdf

trygghetsbarometern-q2-2024.png

Trygghetsbarometern Q2 2024

Nyheter - generell

Totalt kostar brottsligheten i handeln 20 miljarder varje år, vilket motsvarar en halv polisbudget.

Stölder och brott kostar handeln 20 miljarder varje år

Det krävs ett bättre samarbete med polisen och fler politiska åtgärder

Upprepad brottslighet medför att handlare har svårt att bedriva verksamheten som vanligt; investeringarna minskar, svårigheter att rekrytera och behålla personal ökar. Mer än 10 procent av företagen inom respektive bransch har till och med funderat på att helt lägga ner verksamheten till följd av brott.

Handlarna efterfrågar fler rättsliga åtgärder och vill se ett bättre samarbete med polis och kommun, hårdare straff, enklare att få igenom tillträdesförbud och stöd för övervakning och skydd. Frågor som Svensk Handel löpande driver i sitt påverkansarbete.

Svensk Handel vill med den här rapporten påvisa konsekvenserna av handelns brottsutsatthet. Förutom den faktiska kostnaden i kronor och ören, riskerar brottsutsattheten inom handeln att på sikt få stora, negativa samhällseffekter.

Det försämrade ekonomiska läget, minskad respekt för auktoriteter och mer aktiva stöldligor ser handlarna som de främsta anledningarna till att stölderna ökar.

Majoriteten av dagligvaruhandlarna har ökat omfattningen av sina säkerhetshöjande åtgärder såsom väktare och ordningsvakter, larm och kameror samt utbildning av personalen.

stolder-och-brottslighet-i-handeln-2024.pdf

namnlos-design-(4).png

Handelns kostnader för brotten motsvarar en halv polisbudget

I rapporten ”Stölder och brottslighet inom handeln” kan Svensk Handel visa på att det stjäls för 10,5 miljarder kronor årligen.

Rapporten visar att handelns ökade brottsutsatthet inte bara innebär omfattande konsekvenser för handlare och dess personal. Även närområdet drabbas, då mer än 10 procent av handlarna uppger att de funderat på att lägga ned sin verksamhet till följd av brott. Därutöver innebär hög brottslighet svårigheter att rekrytera. Slutsatserna som dras i rapporten är att arbetstillfällen riskerar att gå förlorade inom den svenska handeln.

Resultaten som presenteras i denna rapport visar på det hot som stölder och annan form av brottslighet utgör mot Sverige som handelsland. För att vår bransch fortsatt ska kunna vara en av näringslivets största arbetsgivare krävs nu att frågan tas på högsta allvar. Det är hög tid att vända utvecklingen.

Handelns säkerhetsåtgärder har ökat i kostnad och omfattning

Kostnaden för förebyggande åtgärder uppskattas kosta detaljhandeln 10,4 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 1,2 procent av detaljhandelns omsättning. Tillsammans med det totala värdet av stölderna kostar dess åtgärder över 20 miljarder kronor. Rapporten visar att handlarna framför allt prioriterar väktare och ordningsvakter för att säkerställa en tryggare arbetsplats. I genomsnitt lägger handlarna 0,7 procent av sin omsättning på säkerhetsförebyggande åtgärder.

– Det är inte förvånande att handlarna lägger allt större summor på säkerhetsförebyggande åtgärder, givet att situationen blir värre ute i butikerna. Väktare och ordningsvakter skapar en övergripande trygghet som välkomnas, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel och fortsätter:

Men det är oacceptabelt att handlare, i ekonomiskt tuffa tider, måste spendera så pass stora belopp för att ens ha en chans till att skapa trygga handelsplatser. Det är ett underbetyg till rättsväsendet.

Rättsväsendet är inte rustat för att råda bot på handelns brottsutsatthet

Rapporten gör det tydligt att handlarna efterfrågar fler åtgärder för att minska stölder och andra typer av brott. Särskilt efterfrågat är en högre polisiär närvaro, vilket över 90% av handlarna menar skulle leda till en minskad stöldfrekvens i butiken. Vidare är efterfrågan inom branschen också hög när det kommer till ett bättre samarbete mellan handlare, polis och kommun för att tydligt markera att mängdbrottsligheten tas på allvar.

Svensk Handel har sedan länge förespråkat en större polisiär närvaro då vi vet att det skulle göra en faktisk skillnad ute i butikerna. Vi behöver fler poliser för att kunna hantera den svåra situation vår bransch nu befinner oss i. Den lokala närvaron är otroligt viktig och får inte underskattas.

För en tryggare handel – Svensk Handel vill se:

Säkerhetsrapporter