Nyheter - generell

När vårpropositionen idag presenterades saknades tyvärr inslag för att stärka hushållens och företagens ekonomiska situation.

Regeringen konstaterar vid sin presentation av vårpropositionen att den ekonomiska återhämtningen blir utdragen, bland annat till följd av den stora osäkerhet som världsekonomin befinner sig i. Det borde ha öppnat för reformer riktade mot att stärka företagen för att motverka konkurser och öka möjligheterna till fler anställda.  

– Handeln är det privata näringslivets största arbetsgivare, och är därför mycket beroende av att hushållens konsumtion och företagens ekonomi stärks. Vi ser redan hur många handelsföretag har låga marginaler och låg lönsamhet. Ett alltför pressat läge för handeln riskerar att bli ett hårt slag mot arbetsmarknaden överlag och därmed också den svenska ekonomin i stort, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.  

Satsningar på utbildning i form av fler platser inom regionalt yrkesvux och yrkeshögskolan är visserligen positiva, men för att fler ska få ett arbete behöver företagen också ha råd att anställa fler. Sedan nuvarande regering tillträdde har arbetsgivaravgifterna ökat för såväl 15–18-åringar som 19–23-åringar.  

Det är helt fel väg att gå givet att Sverige redan ligger långt över det europeiska snittet för arbetskraftskostnader – vilket påverkar möjligheten att konkurrera på en alltmer internationell marknad. Svensk Handel är fortsatt förvånade över att en regering som säger sig värna jobb och företagande, aktivt bortser från de vinningar som sänkta arbetsgivaravgifter skulle medföra. Det är hög tid att sänka arbetsgivaravgifterna för att stärka personalintensiva företags ekonomiska villkor.  

maria-mikkonen-1.jpg

Vårbudgeten saknar åtgärder för hushållens och företagens ekonomi

Regeringen inrättar en särskild "tulljour" för att stötta företag som påverkas av osäkerheten kring USA:s handelstullar.

Tulljouren kommer att organiseras som en telefonlinje hos 

 och vara tillgänglig måndag till fredag. Fokus ligger på att ge praktisk information – till exempel om vilka tullsatser som gäller eller hur olika fraktkostnader påverkas. 

Utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) lyfter särskilt fram små och medelstora företag som en prioriterad målgrupp. 

– Rådet är att ha lite is i magen. Osäkerheten och ryckigheten kommer förhoppningsvis att minska kommande veckor, säger Dousa och hänvisar till att det finns förhoppningar om förhandlingar mellan EU och USA. 

Svensk Handel följer tullfrågan nära och får många frågor från såväl medlemmar som media. 

regeringens_tulljour.jpg

Osäkerhet kring USA:s handelstullar: Regeringen inrättar ”tulljour”

En ny granskning från Kemikalieinspektionen visar att 6 av 10 produkter från stora onlineplattformar innehåller förbjudna ämnen.

En ny rapport från Kemikalieinspektionen avslöjar att 62 procent av testade produkter från globala onlineplattformar innehåller farliga ämnen som bly, kadmium och hormonstörande ftalater. Det gäller framför allt varor köpta via stora marknadsplatser och dropshippingbutiker.

chef för Näringspolitik & Opinionsbildning på Svensk Handel

Konsumenter i Sverige ska kunna lita på att produkter som säljs här är säkra. Vi kan inte ha en marknad där vissa företag följer reglerna – och andra slipper undan. Det skapar både konkurrenssnedvridning och risker för hälsa och miljö. Vi kräver konkurrens på lika villkor.

Svensk Handel uppmanar nu beslutsfattare att agera för att globala plattformar ska bära fullt ansvar för produkterna de säljer – precis som svenska handelsföretag.

Ta del av rapporten: Tillsyn av e-handelsvaror 2024 

temu.png

Larmrapport om farliga varor från nätjättar – nu kräver Svensk Handel skarpa åtgärder

I en tid där osäkerheten redan är stor skapar de amerikanska tullarna ytterligare oro. Svensk Handel anser att USA slår in på en farlig väg.

– Den väg som USA slagit in på är farlig och orättfärdig. Hotet om nya tullar skapar ytterligare oro i en tid där osäkerheten redan är stor. EU behöver naturligtvis förhandla – men också accelerera arbetet med att sluta nya frihandelsavtal med handelsvänliga nationer och regioner, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel.

Vilka effekterna tullarna kommer att få är svåra att förutse men helt klart är att konsekvenserna för såväl världsekonomin, som för Sverige som ett litet och exportberoende land, kan bli allvarliga.

– Tullar och handelshinder leder långsiktigt till att alla blir fattigare. Effekterna av Donald Trumps besked är svåra att överblicka men klart är att det kommer att få stora konsekvenser för världsekonomin om planerna genomförs, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

Trumps besked på onsdagskvällen var att tullarna mot EU ska införas redan nästa vecka.

usa.jpg

USA:s tullar mot EU slår in på farlig väg

Nyheter - debattartikel

Regeringen har vidtagit åtgärder för att stoppa osund utländsk konkurrens. Nu är det dags att ta nästa steg och slopa elektronikskatten.

Miljöminister Romina Pourmokhtari tillsammans med näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och civilminister Erik Slottner skrev på Di Debatt (10/2) att regeringen nu tar ”krafttag” mot e-handelsplattformar som Shein och Temu. Svenskt Näringslivs medlemsföretag välkomnar insatser för att skapa rättvis konkurrens. Att följa regler, betala skatt och erbjuda kvalitet ska löna sig. Att sälja dåliga och rent av farliga produkter ska inte göra det.

Elsäkerhetsverket och Länsförsäkringars

 forskningsfond har nyligen visat att 93 % av elektronikprodukterna från Wish och AliExpress är direkt farliga att använda, vilket tydligt visar behovet av striktare regler. Men regeringen kan göra mer – och en åtgärd som skulle stärka svenska företags konkurrenskraft minst lika mycket som ett importstopp för Temu och Shein är att slopa elektronikskatten.

Elektronikskatten är en punktskatt på elektronikprodukter som infördes 2017 med syftet att minska farliga ämnen i hemmen genom att fasa ut vissa flamskyddsmedel. Den drabbar alla företag som tillverkar eller importerar elektronik och omfattar allt från mobiltelefoner, spelkonsoler till storkökselektronik, oavsett om produkterna används i hemmiljö eller inte.

Skatten har varken visat sig kostnadseffektiv eller ändamålsenlig, enligt Skatteverket. Den leder till färre jobb inom handeln, försvårar återbruk och tvingar svenska konsumenter att betala betydligt mer för sin elektronik än exempelvis danskarna – trots att produkterna är identiska. Är det verkligen så regeringens miljöskatter ska fungera?

 marginaler gör att skatten blir en extra börda som pressar svenska företag och driver upp konsumentpriserna. Över en fjärdedel av elektronikföretagen går med förlust, vilket gör att de merkostnader som elektronikskatten orsakar slår hårt mot svenska företag och kraftigt höjer priserna för konsumenterna.

 Regeringen bör avskaffa skatten av tre huvudsakliga skäl:

Skatten påverkar knappt förekomsten av skadliga kemikalier men slår hårt mot svenska handlare. Den tas ut baserat på produktens vikt snarare än dess faktiska kemikalieinnehåll, vilket gör att den inte styr mot säkrare alternativ. Tvärtom tyder de senaste undersökningarna på att skatten snarare ökar inflödet av farliga kemikalier i svenska hem. Dessutom är elektronikmarknaden global – Sverige står för endast 0,7 % av den (HUI Research) – vilket innebär att skatten inte påverkar tillverkningen. Mer effektiva lösningar finns redan inom EU, där arbetet med att begränsa farliga ämnen pågår. Det är där Sverige borde lägga sitt fokus.

Skatten misslyckas med att främja återvinning och återbruk. Den drabbar även begagnade elektronikprodukter som importeras, vilket gör dem dyrare och svårare att sälja i Sverige. Resultatet blir att svenska företag inte kan möta den ökande efterfrågan på begagnad elektronik, och varorna säljs i stället till andra EU-länder.

Skatten gör det billigare att köpa elektronik från Tyskland än från en svensk butik. I dagens digitala ekonomi accepterar inte konsumenterna att en spelkonsol kostar 600 kronor mer i Sverige när alternativet bara är ett klick bort.

Redan i dag sker 12,5 % av svenskarnas elektronikinköp från utlandet, vilket innebär miljontals kronor i förlorade skatteintäkter. Samtidigt pressas svenska företag till det yttersta, medan utländska aktörer – både inom EU och via lågprisplattformar som Shein och Temu – kan konkurrera på helt andra villkor, inte minst genom att leverera brand- och hälsofarliga produkter rakt in i svenska hem.

 staten 2,4 miljarder kronor per år, men de negativa effekterna väger tyngre. Skatten leder inte till positiva miljöeffekter, tvärtom blir Sverige mer förorenat med minskat återbruk och fler sämre kemikalier i hemmen. 

I en tid av tuffa konkurrensvillkor borde regeringen underlätta för svenska företag, inte försvåra. Elektronikskatten drabbar seriösa aktörer men lämnar fältet fritt för lågprisplattformar att sälja billig och rent av farlig elektronik. Om regeringen menar allvar med rättvisa konkurrensvillkor är det dags att skrota den smutsiga elektronikskatten, en gång för alla. Inte bara stjälper skatten elektronikbranschen utan långt många fler, både enskilda individer och familjer men även Sverige som teknikorienterat och innovativt land genom att teknik blir dyrare här.

, styrelseledamot, Småföretagarnas Riksförbund

, vd, Branschföreningen för Storköksleverantörer

hemelektronik.jpg

Straffa inte svenska företag – skrota elektronikskatten

De förslag som nu finns på bordet innebär stora avsteg från den grundläggande äganderätten, skriver ledande företrädare från näringslivet.

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka behovet av nya regler inom konkurrensområdet. Detta skedde i ljuset av att Sverige sedan 2022 drabbats av hög inflation med omfattande prisökningar. Utredningen ämnade undersöka i vilken utsträckning avsaknaden av konkurrens på olika marknader bidrog till de ökade priserna.

Konkurrensreglerna är grundläggande för att upprätthålla välfungerande marknader. En välfungerande marknadsekonomi bygger på tydliga spelregler som skapar förtroende och möjliggör handel och investeringar. När företag tävlar om att erbjuda bättre produkter, smartare tjänster och effektivare lösningar skapas konkurrenskraftiga företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt – en utveckling som gynnar hela samhället.

 de många regler som styr deras verksamhet – så länge dessa är tydliga, förutsägbara och utformas genom öppna processer. Förutsägbarhet är avgörande. Företag måste veta vilka spelregler som gäller för att kunna planera, investera och ta risker. När förutsägbarheten hotas riskerar investeringar att utebli.

Nyligen presenterades betänkandet med ett antal förslag på konkurrensområdet. Ett av förslagen är ett nytt så kallat konkurrensverktyg. Detta ger Konkurrensverket möjlighet att på egen hand fatta långtgående beslut som drastiskt förändrar förutsättningarna för enskilda företag.

Det finns ingen uttömmande lista på åtgärder som kan beslutas, men exempel som nämns är att förbjuda vissa avtal, reglera vissa priser eller besluta om en skyldighet att ett företag måste leverera vissa varor eller tjänster. Allra mest ingripande är de så kallade strukturella åtgärderna, där företag kan tvingas att sälja av delar av sin verksamhet.

rån den grundlagsskyddade äganderätten. Den egendom du byggt upp i hård konkurrens mot andra, i enlighet med lagar och regler, måste också kunna åtnjutas. Det är nämligen en av de bärande drivkrafterna till varför företag och investerare tar risk. Det föreslagna verktyget riskerar att leda till uppenbara orättvisor och straffa företag som lyckats, vilket över tid kan leda till att framgångsrika företag söker sig till andra länder med större långsiktig förutsägbarhet.

Dessutom innebär förslaget att en enskild myndighet, i praktiken generaldirektören för Konkurrensverket, ges stor makt att på egen hand bestämma hur enskilda marknader ska fungera. En sådan koncentration av beslutskraft är inte bara rättsosäker – den riskerar att skapa en oförutsägbar och orättvis ordning som minskar incitamenten att investera i Sverige.

Innan regeringen ens överväger att införa ett sådant verktyg bör det finnas klara och entydiga bevis på att konkurrensen i Sverige har försämrats. Utredningens genomgång av tillgänglig forskning ger dock en splittrad bild. Vissa studier antyder minskad konkurrens inom vissa sektorer, medan andra studier inte visar några sådana tendenser. Sammantaget konstaterar utredningen att det saknas tillräckligt stöd för att dra säkra slutsatser om konkurrenssituationen.

en höga inflation som rådde i Sverige under åren 2022–2024 berodde på kraftigt höjda energipriser till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. De ökade kostnaderna spreds successivt i hela ekonomin. Samtidigt försvagades den svenska kronan vilket gjorde importen ännu dyrare. Att detta skulle ha resulterat i förändrade förutsättningar för konkurrensen har inte kunnat beläggas, än mindre att det skulle ha påverkat inflationen. Det saknas därför anledning att vidta dessa drastiska åtgärder på konkurrensområdet.

Sverige är ett litet exportberoende land. Om vi inför regler som avskräcker investeringar och gör det svårare för företag att växa, riskerar vi att halka efter i förhållande till andra länder. Därför måste vi tänka långsiktigt och säkerställa att våra regelverk inte skadar den svenska konkurrenskraften.

Vi behöver fler framgångsrika företag i Sverige, inte färre. Detta kräver reformer som gör det lättare för företag att starta och växa. Ett stabilt regelverk som uppmuntrar investeringar och tillväxt leder till fungerande marknader där konkurrensen kan frodas och komma fler till gagn. Låt oss fokusera på det i stället för ytterligare åtgärder som varken gynnar konsumenter, företag eller samhällsekonomin.

sofia-debatt.jpg

Förslagen är ett hot mot den grundläggande äganderätten

Kalenderhändelser

Välkommen på forum för kemikaliesmart handel!

Förekomsten av produkter som inte uppfyller krav enligt lagstiftning utgör allvarliga risker för konsumentsäkerheten. Plattformarna ger den traditionella detaljhandeln, tillsynen och tullen flera problem.

Problem med brister i laguppfyllnad för varor som konsumenter köper från handelsplattformar har uppmärksammats av myndigheter som bedriver tillsyn, branschorganisationer, och NGOs. Problem som lyfts är ofta att produkterna utgör säkerhetsrisker för konsumenten. En stor utmaning är också den orättvisa konkurrens som uppstår när ansvarstagande företag ska konkurrera med företag som inte lägger resurser på att uppfylla säkerhets- och hållbarhetskrav. Företag inom second-hand och materialåtervinning påverkas också när farliga förbjudna ämnen blir alltmer vanligt förekommande. 

Vid det här webbinariet får vi höra Tonie Wickman från Substitutionscentrum berätta om utmaningar som lyfts i intervjuer med tillsynspersonal i Europa, när det gäller varor från plattformarna. Vi får höra Magnus Nikkarinen från Svensk Handel berätta om handelns utmaningar med plattformarna, men också förslag på hur problemen kan hanteras utifrån två nya rapporter som tagits fram i uppdrag från Svensk Handel. Vi får även höra Per Holgersson från Tullverket berätta om hur Tullverket kontrollerar importerade varor med fokus på marknadskontroll, där kemikalieaspekter ingår. 

Webbinariet arrangeras av RISE - RISE Research Institutes of Sweden.

paket-dator.jpg

Handel från plattformar - för direktimport från tredje land

I dag upplever över 60 procent av företagen inom EU att betungande regleringar står i vägen för investeringar och tillväxt.

I arbetsprogrammet för 2025 presenteras flertalet åtgärder som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Regelförenklingsåtgärder och förslag om mer effektiv tillsyn av lagstiftning som redan antagits är några av de områden som lyfts särskilt.

Chef internationella enheten, Svensk Handel

Vi välkomnar arbetsprogrammets ansats att stärka EU på olika områden. Särskilt viktigt för våra medlemmar är arbetet som föreslås med regelförändringar och förenklingsåtgärder, vilket nu får en central roll i kommissionens arbete.

För att stärka konkurrenskraften måste regler vara tydliga, proportionerliga och anpassade efter företagens verklighet – särskilt för små och medelstora företag. Dessutom är en enhetlig tillämpning av EU-regler inom alla medlemsländer avgörande för att säkerställa rättvisa villkor på den inre marknaden.

Av arbetsprogrammet framgår det att kommissionen inom kort bland annat kommer att presentera förenklingsåtgärder inom exempelvis hållbarhetsområdet. Kommissionens kommande horisontella inremarknadsstrategi nämns även som en viktig del för en moderniserad inre marknad vad gäller varor och tjänster. Även flertalet åtgärder på det digitala området kan också väntas. 

Svensk Handel följer utvecklingen noga på plats i Bryssel och fortsätter att arbeta för en mer företagsvänlig reglering i EU.

eu-flaggor.jpg

EU:s arbetsprogram måste stärka företagens konkurrenskraft

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Konkurrensfrågor