Nyheter - debattartikel

Regeringen har vidtagit åtgärder för att stoppa osund utländsk konkurrens. Nu är det dags att ta nästa steg och slopa elektronikskatten.

Miljöminister Romina Pourmokhtari tillsammans med näringsminister Ebba Busch, finansminister Elisabeth Svantesson och civilminister Erik Slottner skrev på Di Debatt (10/2) att regeringen nu tar ”krafttag” mot e-handelsplattformar som Shein och Temu. Svenskt Näringslivs medlemsföretag välkomnar insatser för att skapa rättvis konkurrens. Att följa regler, betala skatt och erbjuda kvalitet ska löna sig. Att sälja dåliga och rent av farliga produkter ska inte göra det.

Elsäkerhetsverket och Länsförsäkringars

 forskningsfond har nyligen visat att 93 % av elektronikprodukterna från Wish och AliExpress är direkt farliga att använda, vilket tydligt visar behovet av striktare regler. Men regeringen kan göra mer – och en åtgärd som skulle stärka svenska företags konkurrenskraft minst lika mycket som ett importstopp för Temu och Shein är att slopa elektronikskatten.

Elektronikskatten är en punktskatt på elektronikprodukter som infördes 2017 med syftet att minska farliga ämnen i hemmen genom att fasa ut vissa flamskyddsmedel. Den drabbar alla företag som tillverkar eller importerar elektronik och omfattar allt från mobiltelefoner, spelkonsoler till storkökselektronik, oavsett om produkterna används i hemmiljö eller inte.

Skatten har varken visat sig kostnadseffektiv eller ändamålsenlig, enligt Skatteverket. Den leder till färre jobb inom handeln, försvårar återbruk och tvingar svenska konsumenter att betala betydligt mer för sin elektronik än exempelvis danskarna – trots att produkterna är identiska. Är det verkligen så regeringens miljöskatter ska fungera?

 marginaler gör att skatten blir en extra börda som pressar svenska företag och driver upp konsumentpriserna. Över en fjärdedel av elektronikföretagen går med förlust, vilket gör att de merkostnader som elektronikskatten orsakar slår hårt mot svenska företag och kraftigt höjer priserna för konsumenterna.

 Regeringen bör avskaffa skatten av tre huvudsakliga skäl:

Skatten påverkar knappt förekomsten av skadliga kemikalier men slår hårt mot svenska handlare. Den tas ut baserat på produktens vikt snarare än dess faktiska kemikalieinnehåll, vilket gör att den inte styr mot säkrare alternativ. Tvärtom tyder de senaste undersökningarna på att skatten snarare ökar inflödet av farliga kemikalier i svenska hem. Dessutom är elektronikmarknaden global – Sverige står för endast 0,7 % av den (HUI Research) – vilket innebär att skatten inte påverkar tillverkningen. Mer effektiva lösningar finns redan inom EU, där arbetet med att begränsa farliga ämnen pågår. Det är där Sverige borde lägga sitt fokus.

Skatten misslyckas med att främja återvinning och återbruk. Den drabbar även begagnade elektronikprodukter som importeras, vilket gör dem dyrare och svårare att sälja i Sverige. Resultatet blir att svenska företag inte kan möta den ökande efterfrågan på begagnad elektronik, och varorna säljs i stället till andra EU-länder.

Skatten gör det billigare att köpa elektronik från Tyskland än från en svensk butik. I dagens digitala ekonomi accepterar inte konsumenterna att en spelkonsol kostar 600 kronor mer i Sverige när alternativet bara är ett klick bort.

Redan i dag sker 12,5 % av svenskarnas elektronikinköp från utlandet, vilket innebär miljontals kronor i förlorade skatteintäkter. Samtidigt pressas svenska företag till det yttersta, medan utländska aktörer – både inom EU och via lågprisplattformar som Shein och Temu – kan konkurrera på helt andra villkor, inte minst genom att leverera brand- och hälsofarliga produkter rakt in i svenska hem.

 staten 2,4 miljarder kronor per år, men de negativa effekterna väger tyngre. Skatten leder inte till positiva miljöeffekter, tvärtom blir Sverige mer förorenat med minskat återbruk och fler sämre kemikalier i hemmen. 

I en tid av tuffa konkurrensvillkor borde regeringen underlätta för svenska företag, inte försvåra. Elektronikskatten drabbar seriösa aktörer men lämnar fältet fritt för lågprisplattformar att sälja billig och rent av farlig elektronik. Om regeringen menar allvar med rättvisa konkurrensvillkor är det dags att skrota den smutsiga elektronikskatten, en gång för alla. Inte bara stjälper skatten elektronikbranschen utan långt många fler, både enskilda individer och familjer men även Sverige som teknikorienterat och innovativt land genom att teknik blir dyrare här.

, styrelseledamot, Småföretagarnas Riksförbund

, vd, Branschföreningen för Storköksleverantörer

hemelektronik.jpg

Straffa inte svenska företag – skrota elektronikskatten

De förslag som nu finns på bordet innebär stora avsteg från den grundläggande äganderätten, skriver ledande företrädare från näringslivet.

I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka behovet av nya regler inom konkurrensområdet. Detta skedde i ljuset av att Sverige sedan 2022 drabbats av hög inflation med omfattande prisökningar. Utredningen ämnade undersöka i vilken utsträckning avsaknaden av konkurrens på olika marknader bidrog till de ökade priserna.

Konkurrensreglerna är grundläggande för att upprätthålla välfungerande marknader. En välfungerande marknadsekonomi bygger på tydliga spelregler som skapar förtroende och möjliggör handel och investeringar. När företag tävlar om att erbjuda bättre produkter, smartare tjänster och effektivare lösningar skapas konkurrenskraftiga företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt – en utveckling som gynnar hela samhället.

 de många regler som styr deras verksamhet – så länge dessa är tydliga, förutsägbara och utformas genom öppna processer. Förutsägbarhet är avgörande. Företag måste veta vilka spelregler som gäller för att kunna planera, investera och ta risker. När förutsägbarheten hotas riskerar investeringar att utebli.

Nyligen presenterades betänkandet med ett antal förslag på konkurrensområdet. Ett av förslagen är ett nytt så kallat konkurrensverktyg. Detta ger Konkurrensverket möjlighet att på egen hand fatta långtgående beslut som drastiskt förändrar förutsättningarna för enskilda företag.

Det finns ingen uttömmande lista på åtgärder som kan beslutas, men exempel som nämns är att förbjuda vissa avtal, reglera vissa priser eller besluta om en skyldighet att ett företag måste leverera vissa varor eller tjänster. Allra mest ingripande är de så kallade strukturella åtgärderna, där företag kan tvingas att sälja av delar av sin verksamhet.

rån den grundlagsskyddade äganderätten. Den egendom du byggt upp i hård konkurrens mot andra, i enlighet med lagar och regler, måste också kunna åtnjutas. Det är nämligen en av de bärande drivkrafterna till varför företag och investerare tar risk. Det föreslagna verktyget riskerar att leda till uppenbara orättvisor och straffa företag som lyckats, vilket över tid kan leda till att framgångsrika företag söker sig till andra länder med större långsiktig förutsägbarhet.

Dessutom innebär förslaget att en enskild myndighet, i praktiken generaldirektören för Konkurrensverket, ges stor makt att på egen hand bestämma hur enskilda marknader ska fungera. En sådan koncentration av beslutskraft är inte bara rättsosäker – den riskerar att skapa en oförutsägbar och orättvis ordning som minskar incitamenten att investera i Sverige.

Innan regeringen ens överväger att införa ett sådant verktyg bör det finnas klara och entydiga bevis på att konkurrensen i Sverige har försämrats. Utredningens genomgång av tillgänglig forskning ger dock en splittrad bild. Vissa studier antyder minskad konkurrens inom vissa sektorer, medan andra studier inte visar några sådana tendenser. Sammantaget konstaterar utredningen att det saknas tillräckligt stöd för att dra säkra slutsatser om konkurrenssituationen.

en höga inflation som rådde i Sverige under åren 2022–2024 berodde på kraftigt höjda energipriser till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. De ökade kostnaderna spreds successivt i hela ekonomin. Samtidigt försvagades den svenska kronan vilket gjorde importen ännu dyrare. Att detta skulle ha resulterat i förändrade förutsättningar för konkurrensen har inte kunnat beläggas, än mindre att det skulle ha påverkat inflationen. Det saknas därför anledning att vidta dessa drastiska åtgärder på konkurrensområdet.

Sverige är ett litet exportberoende land. Om vi inför regler som avskräcker investeringar och gör det svårare för företag att växa, riskerar vi att halka efter i förhållande till andra länder. Därför måste vi tänka långsiktigt och säkerställa att våra regelverk inte skadar den svenska konkurrenskraften.

Vi behöver fler framgångsrika företag i Sverige, inte färre. Detta kräver reformer som gör det lättare för företag att starta och växa. Ett stabilt regelverk som uppmuntrar investeringar och tillväxt leder till fungerande marknader där konkurrensen kan frodas och komma fler till gagn. Låt oss fokusera på det i stället för ytterligare åtgärder som varken gynnar konsumenter, företag eller samhällsekonomin.

sofia-debatt.jpg

Förslagen är ett hot mot den grundläggande äganderätten

Kalenderhändelser

Välkommen på forum för kemikaliesmart handel!

Förekomsten av produkter som inte uppfyller krav enligt lagstiftning utgör allvarliga risker för konsumentsäkerheten. Plattformarna ger den traditionella detaljhandeln, tillsynen och tullen flera problem.

Problem med brister i laguppfyllnad för varor som konsumenter köper från handelsplattformar har uppmärksammats av myndigheter som bedriver tillsyn, branschorganisationer, och NGOs. Problem som lyfts är ofta att produkterna utgör säkerhetsrisker för konsumenten. En stor utmaning är också den orättvisa konkurrens som uppstår när ansvarstagande företag ska konkurrera med företag som inte lägger resurser på att uppfylla säkerhets- och hållbarhetskrav. Företag inom second-hand och materialåtervinning påverkas också när farliga förbjudna ämnen blir alltmer vanligt förekommande. 

Vid det här webbinariet får vi höra Tonie Wickman från Substitutionscentrum berätta om utmaningar som lyfts i intervjuer med tillsynspersonal i Europa, när det gäller varor från plattformarna. Vi får höra Magnus Nikkarinen från Svensk Handel berätta om handelns utmaningar med plattformarna, men också förslag på hur problemen kan hanteras utifrån två nya rapporter som tagits fram i uppdrag från Svensk Handel. Vi får även höra Per Holgersson från Tullverket berätta om hur Tullverket kontrollerar importerade varor med fokus på marknadskontroll, där kemikalieaspekter ingår. 

Webbinariet arrangeras av RISE - RISE Research Institutes of Sweden.

paket-dator.jpg

Handel från plattformar - för direktimport från tredje land

Nyheter - generell

I dag upplever över 60 procent av företagen inom EU att betungande regleringar står i vägen för investeringar och tillväxt.

I arbetsprogrammet för 2025 presenteras flertalet åtgärder som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft. Regelförenklingsåtgärder och förslag om mer effektiv tillsyn av lagstiftning som redan antagits är några av de områden som lyfts särskilt.

Chef internationella enheten, Svensk Handel

Vi välkomnar arbetsprogrammets ansats att stärka EU på olika områden. Särskilt viktigt för våra medlemmar är arbetet som föreslås med regelförändringar och förenklingsåtgärder, vilket nu får en central roll i kommissionens arbete.

För att stärka konkurrenskraften måste regler vara tydliga, proportionerliga och anpassade efter företagens verklighet – särskilt för små och medelstora företag. Dessutom är en enhetlig tillämpning av EU-regler inom alla medlemsländer avgörande för att säkerställa rättvisa villkor på den inre marknaden.

Av arbetsprogrammet framgår det att kommissionen inom kort bland annat kommer att presentera förenklingsåtgärder inom exempelvis hållbarhetsområdet. Kommissionens kommande horisontella inremarknadsstrategi nämns även som en viktig del för en moderniserad inre marknad vad gäller varor och tjänster. Även flertalet åtgärder på det digitala området kan också väntas. 

Svensk Handel följer utvecklingen noga på plats i Bryssel och fortsätter att arbeta för en mer företagsvänlig reglering i EU.

eu-flaggor.jpg

EU:s arbetsprogram måste stärka företagens konkurrenskraft

I veckan meddelade EU-kommissionen att en utredning av Shein har inletts inom ramen för det europeiska konsumentskyddsnätverket, CPC.

Utredningen granskar att marknadsföringsåtgärder inte är vilseledande eller att viss information som ska lämnas till konsument i samband med köpet online inte utelämnas. Utöver detta granskas bland annat även hur prisinformation redovisas och hur de allmänna villkoren ser ut.

Svensk Handel har länge påtalat att det är av största vikt att myndigheterna bedriver tillsyn mot onlineplattformar som är etablerade i tredjeland eftersom dessa också omfattas av de konsumenträttsliga regelverken.

– De pågående utredningarna av Temu och Shein är ett välkommet steg mot en mer rättvis och säker digital marknad, det visar att EU tar frågan på allvar. Men för att skapa en långsiktigt rättvis marknad måste tillsynsmekanismerna utvecklas i takt med e-handels snabba förändringstempo. Utan adekvat och effektiv tillsyn riskerar det att påverka konkurrensen negativt, säger Anna Svärd, näringspolitisk expert, Svensk Handel.

För att säkerställa efterlevnad för samtliga aktörer som säljer på den europeiska marknaden, anser Svensk Handel att tillsynen bör stärkas genom att kommissionen ges tydligare befogenheter att agera direkt och självständigt vid särskilt omfattande överträdelser på den europeiska marknaden. Liknande bestämmelser finns i dag i andra regelverk och bedöms leda till mer lika konkurrensvillkor på det konsumenträttsliga området.

eu-(7).png

Europeiska konsumentskyddsmyndigheter utreder Shein

Tillsammans med de nordiska handelsorganisationerna Kaupan liitto (Finland), Virke (Norge), SVTH (Island) och Dansk Erhverv (Danmark) har nu 

The Nordic Coalition for a Level Playing Field 

bildats. Syftet är att med en gemensam röst i Bryssel driva på för skärpta regler och åtgärder som skapar en mer rättvis konkurrens för handeln inom EU.

EU måste ta krafttag mot osund konkurrens

Flödet av småpaket från tredje land har nått nivåer som hotar både europeiska företag och den gröna omställningen. EU-kommissionens senaste initiativ för att adressera problemet är välkommet, men saknar skarpa förslag som faktiskt kan göra skillnad. I den nordiska koalitionen ser vi tre centrala brister i nuvarande regelverk:

Plattformar som Temu, Shein och AliExpress förmedlar produkter direkt till EU-konsumenter utan att ta ansvar för att de följer europeisk lagstiftning. Digital Services Act (DSA) ålägger dem endast ett administrativt ansvar, vilket skapar ett stort kryphål där produkter som inte lever upp till säkerhets- och miljökrav fortsätter att flöda in i EU – utan att någon kan ställas till svars.

Genom den nordiska koalitionen stärker vi vår position och skapar en gemensam kraft i Bryssel för att driva på förändring. Vi kommer fortsätta arbeta för skarpare lagstiftning, bättre tillsyn och rättvisa konkurrensvillkor för handeln.

joint-comments-from-nordic-business-organizations.pdf

nordisk-koalition.png

Svensk Handel i nordisk koalition för rättvis konkurrens

Rapporter

Ny rapport: Företagens kostnader för att leva upp till EU:s lagar och regler innebär generella prisökningar på 40 procent.

Svensk Handel välkomnar att EU adresserar problemen med Temu och Shein. Slopad tullgräns på 150 euro är ett steg i rätt riktning men inte en lösning. Fler konkreta åtgärder krävs här och nu. ”Det europeiska självskadebeteendet måste upphöra”, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel.

chef för Näringspolitik och Opinionsbildning på Svensk Handel

Det europeiska självskadebeteendet måste upphöra.

EU:s regler ger prisökning på 40 procent

En ny rapport från Svensk Handel visar att företagens kostnader för att leva upp till EU:s lagar och regler innebär generella prisökningar på 40 procent. Kostnader som onlinegiganterna slipper.

EU-kommissionen har också meddelat att en utredning av Shein inletts, sedan tidigare granskas även Temu. Bakgrunden är att de inte lever upp till flera EU-direktiv kopplat till bland annat konsumenträtten.

EU-kommissionen har Temu och Shein under lupp. Förra året kom 12 miljoner småpaket in varje dag till EU, vilket är dubbelt så många som året innan. Majoritet av paketen kommer från ovan nämnda kinesiska onlinegiganter.

– Varje dag som den illojala konkurrensen tillåts pågå hotas inte bara svenska företag och jobb, utan även den gröna omställningen. Det här är en fråga som kräver ett snabbt och resolut agerande. Att tillåta att kinesiska e-handelsföretag slår ut svenska handelsföretag på detta vis är ett hårt slag mot en bransch som redan befinner sig i ett mycket utsatt läge, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning.

Varje dag som den illojala konkurrensen tillåts pågå hotas inte bara svenska företag och jobb, utan även den gröna omställningen. Det här är en fråga som kräver ett snabbt och resolut agerande.

Slopad tullfrihet välkomnas, men större ansvarsutkrävande behövs

I en rapport från EU-kommissionen som kom den 5 februari 2025 slås fast att allt fler skadliga produkter kommer in till EU och att floden av importerade varor hotar europeiska konsumenters rättigheter och säkerhet.

Medlemsländerna uppmanas att driva på för att slopa tullundantaget på 150 euro och i stället införa en avgift för hanteringen och därigenom bättre kunna kontrollera inflödet av skadliga varor.

– Det är välkommet att kommissionen tydliggör den enorma problembild som finns. Att slopa tullfriheten är ett steg i rätt riktning men det är inte en lösning. Ska vi nå konkurrens på lika villkor måste Temu ta ansvar för varorna de säljer till EU, innan de sätts på marknaden. Så är det inte idag, säger Martin Kits.

The Cost of Compliance 2025.pdf

martin-kits-paket.png

Så mycket kostar det att följa EU-reglerna.

Nyheter - pressmeddelanden

The Cost of Compliance 2025-1.pdf

Svensk Handel välkomnar att EU adresserar problemen med Temu och Shein. Men fler konkreta åtgärder krävs här och nu.

EU agerar mot Temu och Shein: ”Steg i rätt riktning men ingen lösning”

I en rapport som kom på onsdagen (5/2) slår kommissionen fast att allt fler skadliga produkter kommer in till EU och att floden av importerade varor hotar europeiska konsumenters rättigheter och säkerhet.

martin-kits-25-1.jpg

Martin Kits är avdelningschef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

Martin Kits

Martin Kits 24

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Konkurrensfrågor