Företag måste veta vilka spelregler som gäller för att kunna planera, investera och ta risker. När förutsägbarheten hotas riskerar investeringar att utebli. De förslag som nu finns på bordet innebär stora avsteg från den grundläggande äganderätten, skriver ledande företrädare från näringslivet.
I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning för att undersöka behovet av nya regler inom konkurrensområdet. Detta skedde i ljuset av att Sverige sedan 2022 drabbats av hög inflation med omfattande prisökningar. Utredningen ämnade undersöka i vilken utsträckning avsaknaden av konkurrens på olika marknader bidrog till de ökade priserna.
Konkurrensreglerna är grundläggande för att upprätthålla välfungerande marknader. En välfungerande marknadsekonomi bygger på tydliga spelregler som skapar förtroende och möjliggör handel och investeringar. När företag tävlar om att erbjuda bättre produkter, smartare tjänster och effektivare lösningar skapas konkurrenskraftiga företag, fler arbetstillfällen och ökad tillväxt – en utveckling som gynnar hela samhället.
Företag accepterar i allmänhet de många regler som styr deras verksamhet – så länge dessa är tydliga, förutsägbara och utformas genom öppna processer. Förutsägbarhet är avgörande. Företag måste veta vilka spelregler som gäller för att kunna planera, investera och ta risker. När förutsägbarheten hotas riskerar investeringar att utebli.
Nyligen presenterades betänkandet med ett antal förslag på konkurrensområdet. Ett av förslagen är ett nytt så kallat konkurrensverktyg. Detta ger Konkurrensverket möjlighet att på egen hand fatta långtgående beslut som drastiskt förändrar förutsättningarna för enskilda företag. Det finns ingen uttömmande lista på åtgärder som kan beslutas, men exempel som nämns är att förbjuda vissa avtal, reglera vissa priser eller besluta om en skyldighet att ett företag måste leverera vissa varor eller tjänster. Allra mest ingripande är de så kallade strukturella åtgärderna, där företag kan tvingas att sälja av delar av sin verksamhet.
Förslaget innebär ett stort avsteg från den grundlagsskyddade äganderätten. Den egendom du byggt upp i hård konkurrens mot andra, i enlighet med lagar och regler, måste också kunna åtnjutas. Det är nämligen en av de bärande drivkrafterna till varför företag och investerare tar risk. Det föreslagna verktyget riskerar att leda till uppenbara orättvisor och straffa företag som lyckats, vilket över tid kan leda till att framgångsrika företag söker sig till andra länder med större långsiktig förutsägbarhet.
Dessutom innebär förslaget att en enskild myndighet, i praktiken generaldirektören för Konkurrensverket, ges stor makt att på egen hand bestämma hur enskilda marknader ska fungera. En sådan koncentration av beslutskraft är inte bara rättsosäker – den riskerar att skapa en oförutsägbar och orättvis ordning som minskar incitamenten att investera i Sverige.
Innan regeringen ens överväger att införa ett sådant verktyg bör det finnas klara och entydiga bevis på att konkurrensen i Sverige har försämrats. Utredningens genomgång av tillgänglig forskning ger dock en splittrad bild. Vissa studier antyder minskad konkurrens inom vissa sektorer, medan andra studier inte visar några sådana tendenser. Sammantaget konstaterar utredningen att det saknas tillräckligt stöd för att dra säkra slutsatser om konkurrenssituationen.
Det står nu också klart att den höga inflation som rådde i Sverige under åren 2022–2024 berodde på kraftigt höjda energipriser till följd av Rysslands angreppskrig mot Ukraina. De ökade kostnaderna spreds successivt i hela ekonomin. Samtidigt försvagades den svenska kronan vilket gjorde importen ännu dyrare. Att detta skulle ha resulterat i förändrade förutsättningar för konkurrensen har inte kunnat beläggas, än mindre att det skulle ha påverkat inflationen. Det saknas därför anledning att vidta dessa drastiska åtgärder på konkurrensområdet.
Sverige är ett litet exportberoende land. Om vi inför regler som avskräcker investeringar och gör det svårare för företag att växa, riskerar vi att halka efter i förhållande till andra länder. Därför måste vi tänka långsiktigt och säkerställa att våra regelverk inte skadar den svenska konkurrenskraften.
Vi behöver fler framgångsrika företag i Sverige, inte färre. Detta kräver reformer som gör det lättare för företag att starta och växa. Ett stabilt regelverk som uppmuntrar investeringar och tillväxt leder till fungerande marknader där konkurrensen kan frodas och komma fler till gagn. Låt oss fokusera på det i stället för ytterligare åtgärder som varken gynnar konsumenter, företag eller samhällsekonomin.
Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv
Pia Sandvik, vd Teknikföretagen
Ann Öberg, vd Almega
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen
