Rapporter

Pessimistiska framtidsförväntningar inom handeln – för 39:e månaden i rad.

över tre års tid har handelsföretagens framtidsutsikter utifrån parametrarna försäljning, antal anställda, samt lönsamhet varit pessimistiska. Aldrig tidigare i Handelsbarometerns historia har en sådan långtgående dyster trend kunnat noteras.

Stora tapp för sällanköps- och dagligvaruhandeln

Framtidstron inom såväl sällanköpshandeln som daglighandeln rasar i månadens mätning. Den förra med -3,0 enheter, vilket resulterar i ett indikatorvärde på 89,9, och den senare med -4,6 enheter, vilket innebär ett indikatorvärde på 92,0. Den främsta anledningen till den stora nedgången är en alltmer dämpad syn på framtida lönsamhet och försäljning.

Resultaten vi idag presenterar kanske kommer som en överraskning för människor runt om i landet som följt debatten under senare tid. Här vill vi ändå markera klart och tydligt. Den svenska handeln har det oerhört tufft just nu. Det råder inga tvivel om att företag och jobb runt om i landet, i såväl större som mindre städer, nu står på spel.

Att en så pass central och viktig bransch som handeln präglats av pessimism i över tre års tid borde få varningsklockorna att ringa. Just nu slås i övrigt välmående företag ut, och med dem även viktiga arbetstillfällen och skatteintäkter.

Flertalet faktorer talar dessutom för att den dystra trenden kan komma att hålla i sig under en längre tid. En tilltagande inflation, som pressar upp marknadsräntor, i kombination med den geopolitiska osäkerhet som går att bevittna, slår hårt mot konsument, och därmed också handelsföretagen.

Att priserna, och genom det räntorna, tar fart uppåt har en mycket negativ effekt på hushållens konsumtion, vilket i sin tur hotar återhämtningen inom handeln och i den svenska ekonomin i stort. Här befinner sig handeln i en rävsax. Samtidigt som kostnaderna ökar och lönsamheten faller, måste företagen försöka hålla priserna nere för att behålla sina kunder. För många blir det tyvärr en omöjlig ekvation.

Handelsbarometern i korthet för mars 2025:

Handelsbarometern mars 2025.pdf

Handelsbarometerns Framtidsindikator beräknas som det genomsnittliga nettotalet för tre frågor som rör butikschefernas förväntningar på försäljning, antalet medarbetare och lönsamhetsutveckling de kommande tre månaderna. Utifrån detta beräknas ett index med ett neutralt värde 100 där indextal över 100 innebär positiva framtidsförväntningar och under 100 innebär negativa framtidsförväntningar.

hb-mars-2025.png

Handelsbarometern mars 2025

I princip hela 2024 var andelen konsumenter som e-handlade historiskt hög. 10 av 12 månader e-handlade över 70 procent av den vuxna befolkningen. Februari stack särskilt ut förra året med en, för den vanligtvis svaga e-handelsmånaden, osedvanligt hög andel e-handelskonsumenter.

För första gången på ett år föll nu e-handelsandelen tillbaka, från 72 procent förra året till 65 procent. När så pass många färre e-handlade fick det också effekter på totalomsättningen som rasade med 16 procent jämfört med fjolåret.

Detta blev en dubbelsmäll för e-handeln. Färre e-handlade i februari, och dessutom för mindre summor. Det är ett tydligt kvitto på att 2024 års återhämtning har kommit av sig och att konsumenterna ännu är försiktiga med att göra inköp. Det är tveklöst en konsekvens av det tuffa ekonomiska läge vi befinner oss i. För många e-handelsföretag är de tuffa tiderna långt från över.

Förutom att betydligt färre e-handlade sjönk även den skattade totala snittköpesumman per e-handelskonsument. 1794 kronor var en minskning med 7 procent jämfört med samma månad föregående år. Även i januari minskade den skattade köpesumman, då med 8 procent. Utvecklingen under inledningen på året indikerar att konsumenterna håller i plånboken och att återhämtningen i e-handeln som påbörjades under 2024 nu riskerar att komma av sig.

Svenska e-handlare kämpar inte bara mot sviktande efterfrågan och pressade marginaler – de tvingas också konkurrera på en marknad som blir allt mer snedvriden. Vi fortsätter med en dåres envishet påminna om att gräddfilen för kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein måste upphöra. Varje månad flockas nya konsumenter till dessa plattformar, vilket på sikt är ett hot mot svenska jobb och företag

e-handelsindikatorn-februari_2025.pdf

ehi-feb-25.png

E-handelsindikatorn februari 2025

Nyheter - pressmeddelanden

stilindex-februari-2025.pdf

Både kläder och skor uppvisade en nedgång, mest markant inom skohandeln, som föll med 5,3 procent jämfört med samma månad föregående år.

Tuff februarimånad för modehandeln

Kläder som helhet minskade med 4,1 procent, och damkläder visade en marginell uppgång medan försäljningen av herrkläder sjönk markant.

Månadens Stilindex visar även på skillnader mellan de olika segmenten på marknaden. Premiumsegmentet, som baseras på de högsta snittpriserna, noteras för den sämsta utvecklingen med ett tapp på 6,0 procent.

Högre inflation och en minskad tro på framtida räntesänkningar bidrar till en dämpad efterfrågan på bland annat skor och kläder.

– Februari blev ingen ljusning för modehandeln, snarare tvärtom. Vi ser en nedgång, och vi kan konstatera att marknaden för kläder och skor är inne i en långvarig svacka. Det milda februarivädret påverkar försäljningen av vinterplagg, men det är inte hela förklaringen. Konsumenterna håller fortsatt hårt i sina pengar, och osäkerheten är större än på länge. Det är uppenbart att branschen fortsatt möter stora utmaningar, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

– Vi ser inga tecken på att den här lågkonjunkturen släpper taget. Det innebär att företag i modebranschen står inför fortsatt hårda tider. För att klara sig krävs såväl innovation som ekonomisk uthållighet – och den dystra sanningen är att även i övrigt välmående företag riskerar att slås ut i dessa tuffa tider, avslutar Sofia Larsen.

vinterskor-25.png

Stilindex februari 2025.pdf

vinterskor 25

Pre Loved-indikatorn januari 2025.pdf

Pre Loved-indikatorn visar att försäljningen ökade med cirka 20 procent i januari 2025 jämfört med samma månad 2024.

Inte en fluga – stark start på 2025 för second hand

Rapporten visar att tillväxten i januari drevs av högre köpesummor snarare än fler konsumenter, då andelen som handlade second hand var oförändrad på 23 procent.

Januari 2025 markerar en viktig milstolpe för Pre Loved-indikatorn. Eftersom mätningarna inleddes i januari 2024, kan vi nu för första gången blicka tillbaka på ett helt år av utveckling och börja identifiera tydligare trender.

– Vi ska, som alltid, vara försiktiga med att dra långtgående slutsatser utifrån en enskild månad, men det är viktigt att kunna göra jämförelser över längre tid. Vi vet att intresset för second hand är starkt, och nu får vi alltså möjlighet att se säsongsmönster och långsiktiga trender på ett helt annat sätt än tidigare, säger Maria Mikkonen.

E-handeln fortsatte att ta mark inom second hand och omsatte 1 147 miljoner kronor, en ökning med cirka 50 procent från 764 miljoner kronor året innan. 76 procent av den totala försäljningen skedde via e-handel, jämfört med 61 procent i januari 2024.

– Det står klart att second hand-marknaden fortsätter växa, vilket stämmer med våra långsiktiga prognoser. Att e-handeln står för en allt större andel av försäljningen är en välkommen trend som gör det lättare för fler att handla hållbart. Det är uppenbart att efterfrågan finns. Nu krävs bara att fler aktörer ger sig in på marknaden, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter:

Vi kommer fortsätta att påtala vikten av sänkt moms på second hand-produkter. Det skulle gynna såväl handelsföretag som konsument. Det pratas mer om frågan nu, än när Pre-Loved Indikatorn kom för första gången, men detta prat måste övergå i faktiska politiska beslut.

Mode var fortsatt den största kategorin, men försäljningen minskade något trots att fler konsumenter köpte second hand-kläder. Möbler och heminredning ökade marginellt, medan böcker och tidningar visade en kraftig försäljningsökning på 24 procent, trots färre köpare.

second-hand-25.png

second hand 25

Nyheter - generell

Svenska handelsföretag arbetar i allt större utsträckning med hållbarhet ur ett helhetsperspektiv.

En av de främsta drivkrafterna bakom denna utveckling är den växande mängden EU-regleringar inom ramen för The Green Deal. De kommande åren väntas omfattande lagkrav som påverkar allt från produktionsprocesser till återvinning och reparationer.

Chef Hållbarhetsstrategi & Utveckling på ICA

Vad som idag betraktas som hållbart är betydligt mer diversifierat än för 10–15 år sedan. Idag kan man välja lokalt, ekologiskt, svenskt, vegetariskt och mycket mer. Många har sin egen tolkning av vad som klassas som hållbart, vilket gör begreppet svårt att hantera då det kan betyda allt och ingenting.

Under de senaste åren har undersökningar visat att även konsumenternas syn på hållbarhet har breddats. Tidigare låg fokus framför allt på klimatpåverkan, men idag omfattar hållbarhet hela värdekedjan. Samma trend syns nu tydligt i företagens arbete. Nästan samtliga hållbarhetsområden ökar i prioritet, vilket visar på en förändrad syn där hållbarhet blivit en naturlig del av affärsstrategin.

– Vad som idag betraktas som hållbart är betydligt mer diversifierat än för 10–15 år sedan. Idag kan man välja lokalt, ekologiskt, svenskt, vegetariskt och mycket mer. Många har sin egen tolkning av vad som klassas som hållbart, vilket gör begreppet svårt att hantera då det kan betyda allt och ingenting, säger Anders Axelsson, Chef Hållbarhetsstrategi & Utveckling på ICA.

De nya EU-direktiven gör att företagen behöver arbeta med flera hållbarhetsfrågor parallellt. Ett tydligt exempel är reparationer. Många företag har länge satsat på att utveckla reparationsmöjligheter för sina produkter, men nu ser vi att trycket från EU:s Right to Repair-direktiv accelererar omställningen ytterligare.

Svensk Handels hållbarhetsundersökning visar också att företagen aktivt anpassar sig till de nya kraven. Samtidigt ser många en möjlighet att skapa konkurrensfördelar genom att ligga i framkant. Att arbeta med hållbarhet är inte längre en sidofråga – det är en affärsstrategisk nödvändighet.

sh-hallbarhetsundersokning-24-25.pdf

hallbarhetsundersokningen-bilder.png

Företagen breddar sitt hållbarhetsarbete

Handelsbarometern februari 2025.pdf

Framtidsförväntningarna inom sällanköpsvaruhandeln stärktes något, medan var oförändrade inom dagligvaruhandeln och föll inom partihandeln.

Osäkerheten kvarstår - handelsföretagen fortsatt pessimistiska

De främsta anledningarna är att osäkerheten fortsatt är stor kring ränteläget, hushållens fortsatt svaga köpkraft och de säkerhetspolitiska riskerna i omvärlden.

Sällanköp upp, medan läget för dagligvaror är oförändrat

Framtidsindikatorn för sällanköpsvaruhandeln ökade med 1,7 enheter till 93,0 i februari, där förväntningarna på försäljningen steg mest. Inom dagligvaruhandeln var indikatorn oförändrad på 96,6, där en försäljningsuppgång vägdes upp av lägre lönsamhetsförväntningar.

–  Att framtidsförväntningarna stiger inom sällanköpshandeln är givetvis välkommet, men fortsatt ser många handelsföretag med oro på kommande tre månader. Det finns en stor osäkerhet kring fortsatta räntesänkningar, och om räntan lämnas oförändrad på nuvarande nivå kommer det att slå mot återhämtningen i branschen, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Partihandeln backade 2,7 enheter till 95,7, med tydligt fallande förväntningar på både lönsamhet och försäljning. Trots vissa ljuspunkter är osäkerheten alltså fortsatt stor. Inflationen blev högre än väntat i januari, vilket har fått Riksbanken att signalera en mer avvaktande hållning kring framtida räntesänkningar. Samtidigt kan man notera en ökad säkerhetspolitisk oro i Europa den senaste veckan, vilket skulle kunna påverka både näringslivet och hushållens konsumtionsvilja.

– Många handelsföretag avvaktar just nu och försöker skapa sig en förståelse gällande vart ekonomin är på väg. Lönsamhetsförväntningarna ligger fortsatt på låga nivåer, och det råder en osäkerhet kring hur hushållen kommer att agera framåt. Färre än hälften av handlarna tror på en förbättring under kommande månader, vilket är ett tydligt tecken på att vi fortsatt har tuffa månader framför oss, säger Sofia Larsen.

mobelbutik.png

Framtidsindikatorn för sällanköpsvaruhandeln ökar något, men fortfarande en bra bit under 100.

mobelbutik

Att framtidsförväntningarna stiger inom sällanköpshandeln är givetvis välkommet, men fortsatt ser många handelsföretag med oro på kommande tre månader. Det finns en stor osäkerhet kring fortsatta räntesänkningar, och om räntan lämnas oförändrad på nuvarande nivå kommer det att slå mot återhämtningen i branschen.

Många handelsföretag avvaktar just nu och försöker skapa sig en förståelse gällande vart ekonomin är på väg. Lönsamhetsförväntningarna ligger fortsatt på låga nivåer, och det råder en osäkerhet kring hur hushållen kommer att agera framåt. Färre än hälften av handlarna tror på en förbättring under kommande månader, vilket är ett tydligt tecken på att vi fortsatt har tuffa månader framför oss.

Handelsbarometern i korthet för februari 2025:

hb-feb-25-monitor.png

Handelsbarometern februari 2025

E-handelsindikatorn skattar den totala omsättningen i e-handeln i januari till 10,9 miljarder kronor, en minskning med 6 procent jämfört med januari 2024.

Trots att fler konsumenter e-handlade i januari i år än förra året – 67 procent jämfört med 66 procent – föll omsättningen. Förklaringen är att e-handelskonsumenterna i snitt handlade för lägre belopp än tidigare. Den genomsnittliga köpesumman per konsument uppgick till 1 961 kronor, jämfört med 2 130 kronor i januari 2024.

Att e-handeln inleder året svagt är en tydlig signal om att många aktörer fortsatt har det tufft. Kort och gott ser hur vi konsumenternas köpkraft ännu inte återhämtats. Den ekonomiska osäkerheten påverkar hela handeln, och e-handeln är tyvärr inget undantag. Vi hoppas kunna skönja mer positiva signaler under våren.

Utlämningsstället tappar till förmån för andra alternativ

En annan trend i rapporten är förändrade leveranssätt. Endast 34 procent av e-handelskonsumenterna valde att hämta ut sin beställning på ett utlämningsställe i januari, den lägsta andelen sedan Svensk Handels mätningar startade 2020. I stället ökar hemleveranser utanför dörren och direkt hem till brevlådan kraftigt.

Resultatet bekräftar det som vi vet sedan länge, att konsumenter har olika preferenser och att därför är viktigt för handlarna att erbjuda valfrihet i leveranssätt.

En uppgång under 2024 – men svag start på 2025

Även om januari visar på en negativ utveckling, summerades helåret 2024 med en e-handelstillväxt på 11 procent. Under fjärde kvartalet ökade omsättningen med 12 procent jämfört med samma period 2023.

Januari är traditionellt en av årets svagaste e-handelsmånader, men att tillväxten nu viker nedåt för första gången på ett halvår visar att konsumenternas återhållsamhet fortsatt präglar marknaden. 

Många e-handelsföretag hoppades på en fortsatt uppgång nu i inledningen på det nya året, men så blev det inte. Vi hoppas givetvis att detta är en svacka. Men det finns tyvärr mörka moln på himlen. Den lågkonjunktur vi fortsatt befinner oss i, kombinerat med det oroliga omvärldsläget, gör att många fortsatt ser oroligt på den närmsta framtiden.

e-handelsindikatorn-januari-2025.pdf

ehi-front-jan-25.png

E-handelsindikatorn januari 2025

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Rapport