Månadens fråga - Om betalsystem ligger nere

Hej!

Det är en bra och aktuell fråga ni tar upp. Vi ser att allt fler medborgare ser över sin beredskap och handlar lite för att vara förberedda om något skulle hända. Det är i grunden en bra sak, så länge som det inte sker i panik. Ett försämrat säkerhetsläge i Europa, elbrist, IT-attacker och stormar har visat att vi, trots allt, är ganska sårbara. Om exempelvis kortbetalningar skulle slås ut blir konsekvenserna snabbt besvärliga för butiker och kunder. På ett ögonblick går det inte att betala på det sätt som kunderna önskar. Hela 90 % av transaktionerna i handeln är digitala. Även om de flesta butiker tar emot kontanter så är huvudproblemet att kunderna inte har några kontanter att handla med. Om inte korten funkar så kan man förmodligen inte heller hämta ut pengar i bankomaten. Hur ska ni lösa det problemet i er verksamhet? Har ni möjlighet att sälja via Swish? Faktura? Hur löser ni det akuta behovet för kunden och hur hanterar ni detta om krisen pågår i flera dygn?

I snitt har svenska medborgare 1000 kronor i kontanter undanstoppade i lådor, madrasser och plånböcker. Det räcker för de nödvändigaste inköpen (mat och dryck) i fem dagar. Man räknar med att sådana inköp kostar ca 120 kronor per dag och person. Det ger dock inte något vidare utrymme för (lyx)konsumtion av kläder, bensin eller andra förnödenheter. Dessutom är de där 1 000 kronorna inte jämnt fördelade på befolkningen. På en rak fråga svarar 4 av 5 medborgare att de inte har några kontanter alls hemma. Enkel matematik ger då att en av fem har 5 000 kronor i sin plånbok (och alltså klarar sig i 25 dagar i vårt exempel). De övriga har ingenting.

Vad värre är, genomsnittsmedborgaren har nästan inga förråd av mat eller dryck hemma. Enligt MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) bör varje medborgare ha beredskap att klara sig minst en vecka även om många samhällsviktiga funktioner slagits ut. Det innebär att ha förråd av mat, vatten och drivmedel, att kunna laga mat och hålla bostaden varm utan el samt att ha alternativ för belysning och kommunikation.

Den beredskapen är vi inte i närheten av i dagsläget. Men den är högre på landet än i stan. Ju närmare Sergels Torg man kommer, desto sämre blir det. I citykärnorna talar man inte om uthållighet i dygn utan i timmar.

Hur ska ni då kunna hjälpa de kunder som inte gjort sin hemläxa och byggt upp ett förråd av mat och annat nödvändigt? Kan ni ta emot kontanter om korten slutar fungera? Har ni säkerhetslösningar kvar för att hantera kontanter efter många år av minskad kontantmängd? Har ni möjlighet att sälja varor på andra sätt (kontanterna i samhället kommer inte räcka särskilt långt)? Kanske mot faktura eller på kredit via en betaltjänst eller via ett eget system?

Vad händer om det är era egna kassasystem som slås ut? Kan ni då bedriva handel eller måste ni stänga? Några av våra medlemmar drabbades av datavirus under 2021. Viruset smög sig in i systemen och infekterade nästan hela IT-miljön. Vägen tillbaka blev lång och dyr, men genom att använda parallella system för betalning lyckades man minimera skadorna. Täta backuper av alla data var också en förutsättning för att möta de digitala angreppen.

I en tid av ständiga angrepp från nationella och internationella hackare är det viktigare än någonsin att ha en hög säkerhet i sina digitala system. Att alltid installera de senaste säkerhetsuppdateringarna och ha en grundläggande försiktighet när man tar emot filer och e-postmeddelanden är en bra början. En bra säkerhetsleverantör som man kan vända sig till är också viktig att ha till hands om krisen är framme.

Vi kan aldrig helt undvika att drabbas av kriser. Det vi däremot kan göra är att ta ansvar för vår del av krishanteringen. Som medborgare kan vi se till att ha beredskap för kortare störningar i systemen, som företagare kan vi se till att vår verksamhet kan hållas i gång så att vi kan vara en del av samhällets krisberedskap.