Nyheter - säkcenter

En färsk dom från HD har väckt frågor om vad som gäller vid bakgrundskontroller. Pontus Lindström från Säkerhetsföretagen ger svar!

Det har blivit allt mer aktuellt i allt fler branscher att vara extra noggranna i sina rekryteringar. Handeln är på inget vis undantagen från riskerna kring infiltration och påverkan. Därför får vår säkerhetsenhet nu många frågor inom det här området. Eftersom det inte är helt enkelt att göra rätt i den här frågan, har vi här bett Pontus Lindström, näringspolitisk chef på branschorganisationen Säkerhetsföretagen att fördjupa sig i frågan.

HD-dom och utredning om rättsdatabaser – vad gäller nu?

Högsta domstolen förbjuder rättsdatabaser

”. Rubriken fanns att läsa den 25 februari i Dagens Industri, som tillsammans med en rad andra medier rapporterade om det rättsliga avgörandet som kom på morgonen, som skulle klargöra en fråga som under lång tid stötts och blötts. Huruvida frågan verkligen blev klargjord eller snarare har skapat ett än mer osäkert läge går att diskutera. Men vi återkommer till det.

Så - vad handlar det egentligen om? Att Sverige har stora problem med kriminella och antagonistiska aktörer som av olika skäl försöker komma åt känslig information och pengar från myndigheter, företag och privatpersoner är ett dystert faktum. Dessa aktörer är tyvärr inte sällan väldigt kreativa. Om det finns möjlighet att infiltrera verksamheter, eller att påverka den befintliga personalen att skada verksamheten, kommer man försöka göra det. Om det finns pengar att tjäna i att kartlägga potentiella bedrägerioffer kommer man också göra det.

pontus-lindstrom-sakerhetsforetagen.png

Ett annat faktum är att alla seriösa företagare och arbetsgivare i Sverige givet det säkerhetspolitiska läget kommer göra allt man kan för att skydda verksamheten och sin personal från yttre hot. Såväl regeringen som rikspolischefen har också varit tydliga med att hela samhället och alla aktörer måste hjälpa till för att bekämpa kriminaliteten.

Ett konkret sätt att göra detta som arbetsgivare är att göra bakgrundskontroller på dem som anställs, för att minska risken för kriminell infiltration. Att lägga tid och energi på bakgrundskontroller är inget som arbetsgivare gör för att det är kul. Många hade säkert sluppit behöva göra det, men fel person på fel plats riskerar att få ödesdigra konsekvenser och bli mycket kostsamt för såväl myndigheter som företag, och i förlängningen utgöra ett hot mot rikets säkerhet.

För att underlätta åtkomsten till rättsöverträdelser har det under de senaste åren växt fram databaser som samlar rättsfall från hela landet, så kallade rättsdatabaser. Databaserna används av såväl offentliga som privata arbetsgivare som ser en stor vinning i att slippa behöva kontakta var och en av de nästan 80 domstolar som finns i Sverige, och efterfråga information om en arbetssökande. Det är ett system som, tills väldigt nyligen, har fungerat tämligen bra och effektivt.

Men den personliga integriteten då? Att vem som helst ska kunna få reda på vad som helst om en individs ekonomi, adress och rättsliga bagage är något som från flera håll beskrivits som ett problem. De öppna söktjänster som i Sverige erbjuder all den här informationen lyser ofta med sin frånvaro i andra länder. Det har varnats för att kriminella ligor använder söktjänsterna för att kartlägga brottsoffer och begå systematiska bedrägerier mot framför allt äldre personer.

Detta vill regeringen bekämpa och därför tillsatte man under hösten 2023 en utredning med direktiv att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet. Utredningen presenterade sitt resultat under namnet 

Personuppgifter och mediegrundlagarna (SOU 2024:75)

Kortfattat föreslår utredningen att lagstiftarna ska kunna reglera de offentliga söktjänster som tidigare, genom att skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, 

har omfattats av den EU-rättsliga dataskyddsförordningen (GDPR). I dagsläget kan dessa tjänster offentliggöra domar och andra rättsliga uppgifter tack vare ett så kallat 

, vilket ger dem samma skydd som traditionella medier. Om utredningens förslag blir verklighet kommer från och med den 1 januari 2027 flera av söktjänsterna som tillhandahåller personuppgifter, bland annat rättsdatasbaser, inte längre kunna bedriva sin verksamhet som förr.

Och så var det det här med HD-domen. För att göra frågan än mer komplicerad har det parallellt med utredningen ovan pågått en rättsprocess som inleddes med att enskilda tingsrätter i framför allt norra Sverige i början av 2024 slutade lämna ut enskilda brottmålsdomar till bakgrundskontrollsföretag med utgivningsbevis, då man ifrågasatte om företagen verkligen hade laglig rätt att tillhandahålla och sälja domarna vidare. En sådan rättighet har ju, enligt tingsrätterna i fråga, endast verksamheter som bedriver en journalistisk verksamhet.

Under hela 2024 pågick en rättslig process som till slut nådde hela vägen upp i Högsta domstolen (och Högsta förvaltningsdomstolen). Målet har dragits i långbänk och det dröjde ända till den 25 februari i år innan det var dags för ett avgörande.

För att försöka göra en redan lång historia kort gick Högsta domstolen på tingsrätternas linje. HD slog fast att rättsdatabaser inte längre får publicera eller sprida brottmålsdomar med personuppgifter för kommersiellt bruk. Domstolen bedömde att den svenska ordningen, där dessa tjänster har haft ett grundlagsskydd, strider mot GDPR. Beslutet innebär rent konkret att innehållet i rättsdatabaserna för varje dag som går blir mer och mer inaktuellt, då de inte fylls på med information om nya rättsfall. Myndigheter och företag förlorar därmed en viktig och framför allt effektiv informationskälla vid bakgrundskontroller.

Det bör i sammanhanget även nämnas att det finns enskilda företag som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att behandla personuppgifter som rör lagöverträdelser. Exakt hur dessa företag påverkas av förändringarna är fortfarande inte helt klarlagt. Systemet med den här typen av tillstånd är inte heller något som IMY är allt för förtjusta i, och med anledning av den stora osäkerhet om vad som gäller kopplat till bakgrundskontroller och rättsdatabaser skickade IMY en hemställan till regeringen i juni 2024. I hemställan efterfrågar IMY en utredning som tar ett helhetsgrepp om arbetsgivares möjlighet att utföra bakgrundskontroller i olika syften.

Om allt detta låter komplicerat så är det för att det är komplicerat. Med Högsta domstolens avgörande och den pågående lagstiftningsprocessen befinner sig arbetsgivare i ett mycket osäkert läge när det gäller användningen av rättsdatabaser för bakgrundskontroller. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget Sverige befinner sig i är det, för att utrycka sig milt, inte bra. På gränsen till katastrofalt skulle kanske vara en mer lämplig beskrivning.

Osäkerheten är stor, och det blir allt viktigare för företag att hålla sig uppdaterade om rättsläget för att undvika juridiska fallgropar och samtidigt bedriva en ansvarsfull och lagenlig hantering av personuppgifter. Är man det minsta osäker är det bättre att vända sig till sin bransch- eller arbetsgivarorganisation en gång för mycket än för lite.

Frågan är nu hur regeringen kommer att agera efter Högsta domstolens dom och utredningens förslag. Eventuella lagändringar kan träda i kraft tidigast 2027, men redan nu påverkas arbetsgivares möjligheter att genomföra bakgrundskontroller. Den utredning som IMY efterfrågar och en ny tydlig lagstiftning för arbetsgivare att förhålla sig till ligger troligtvis flera år fram i tiden. På ett seminarium i riksdagen den 20 mars om just bakgrundskontrollernas framtid meddelade justitieminister Gunnar Strömmer att regeringskansliet arbetar aktivt med frågorna och att det under våren kommer klargöras vilken väg departementet ser framför sig. En sak är säker: arbetsgivares behov och krav att kunna genomföra effektiva bakgrundskontroller kommer inte att minska – snarare tvärtom.

Pontus Lindström, näringspolitisk chef Säkerhetsföretagen

Svensk Handel fortsätter att följa den här mycket viktiga frågan.

fraga-pontus.png

Månadens fråga special mars 2025

Vad kan – eller måste – jag som butiksägare göra i händelse av att en skjutning eller ett terrorattentat äger rum i eller nära min butik?

Om en skjutning skulle ske

Hej Gunilla och tack för din fråga. Det är dessvärre en högaktuell fråga.

Pågående dödligt våld (PDV) är en extremt farlig situation där en eller flera gärningspersoner använder våld med syfte att skada eller döda så många som möjligt på kort tid. 

Du har som butiksägare ingen skyldighet gentemot kunder eller andra besökare i butiken att ingripa eller agera aktivt. Men du har naturligtvis ett ansvar att skapa en säker miljö främst för din personal och du bör ha tydliga rutiner för hur ni ska agera vid en sådan händelse.

Att vara förberedd kan vara avgörande för att minska skador och rädda liv. Därför är det viktigt att ha en säkerhetspolicy, genomföra riskanalyser och utbilda personalen i hur de ska agera vid en attack​. Säkerhet handlar inte bara om teknik och övervakning – det handlar också om att skapa en trygghetskultur där alla vet vad de ska göra i en kritisk situation.

Om ett attentat inträffar i eller nära din butik bör du agera enligt principerna:

Den bästa chansen att överleva en PDV-situation är att snabbt lämna platsen. Uppmana personal och kunder att utrymma butiken genom nödutgångar eller alternativa vägar. Om ni har en samverkan med grannbutiker, kan ni använda deras utrymningsvägar för att öka säkerheten​.

Om det inte går att fly, måste ni hitta en säker plats att gömma er på. Lås och barrikadera dörrar, släck lampor och var tysta. Mobiltelefoner ska vara på ljudlöst, men håll kommunikation via SMS eller appar om det är möjligt​.

Ring 112 så snart det är säkert att göra det och ge tydlig information om vad som händer: gärningspersonens position, antal inblandade och typ av vapen. Om du inte kan prata, håll linjen öppen så att operatören kan höra vad som sker​.

När polisen anländer, följ deras instruktioner noggrant. Håll händerna synliga och identifiera dig själv som butiksägare eller personal så att de kan skilja er från gärningspersonen​.

När situationen är under kontroll är det viktigt att snabbt återgå till en trygg och stabil arbetsmiljö. Krisstöd till personal och kunder kan vara nödvändigt, och det är viktigt att ni utvärderar händelsen för att förbättra säkerhetsrutinerna. Samverka med polis och andra butiker för att stärka säkerheten i området​.

Konkreta tips för att förbereda din butik för PDV:

✔ Genomför regelbundna säkerhetsövningar – Träna personalen i hur de ska agera vid en attack, inklusive utrymning, barrikadering och larmrutiner.

✔ Säkerställ att tekniska säkerhetssystem fungerar – Kontrollera att larm, övervakningskameror, lås och nödutgångar är i gott skick och lättillgängliga.

✔ Ha en tydlig kommunikationsplan – Se till att personalen vet hur de ska varna varandra och kunderna vid en hotfull situation.

✔ Skapa en säkerhetspolicy och riskanalys – Definiera tydliga rutiner för vad som gäller vid PDV och se över dessa regelbundet​.

✔ Samverka med grannbutiker och polisen – Ha en gemensam strategi för att hantera hotfulla situationer och stärk tryggheten i ert område​.

manadens-sakerhetsfraga.jpg

Månadens fråga februari 2025

Hej! Jag har märkt att det blir allt vanligare med stölder i självscanningskassor och snabbkassor.

– Hej, i förra veckan var det en kund som använde en snabbkassa utan att scanna alla varorna. Vår personal uppmärksammade detta, konfronterade personen och ringde polisen som kom ut till platsen. Polisen sa att det inte är ett brott att glömma att scanna varor och ville inte ta emot en anmälan. 

Vi ser en hel del av det du beskriver, både vid självscanning och vid självutcheckning i snabbkassan. Polisen har i det här fallet agerat fel. Polisen är skyldig att ta emot en anmälan om brott utan fördröjning och med det menas att anmälan ska upprättas skyndsamt, skriftligt eller muntligt.

Det har även kommit in en hel del frågor om det är stöld eller bedrägeri. Med anledning av den osäkerhet som rått en längre tid tog Svensk Handel kontakt med rättsavdelningen vid Polismyndigheten med en önskan om att de skulle genomföra en rättsutredning för att förtydliga vilket brott man gör sig skyldig till. Dels i det fall man väljer att inte scanna alla varor, dels när felaktiga varor/streckkoder scannas. 

Polismyndigheten i samråd med Åklagarmyndigheten fastslår följande i utredningen:

Det har i olika sammanhang hänvisats till andra tolkningar, där bland annat brottet 

Vi vill dock betona att slutsatserna i Polismyndighetens PM är baserade på rättspraxis och därmed är de riktlinjer som gäller i praktiken.

Svensk Handel välkomnar slutsatserna som dras i utredningen, och uppmanar medlemsföretag att använda denna rättsutredning som stöd i sina dagliga verksamheter och vid frågor om hur lagstiftningen ska tillämpas. Det är viktigt för branschen att arbeta utifrån ett gemensamt och korrekt rättsligt underlag.

Fortfarande är det mest centrala att brott anmäls och reds ut.

Den mest klickade Månadens fråga 2024

Jag har hört om risken att medverka till penningtvätt. Hur ska vi hantera återbetalningar på ett sätt som både följer lagen och är praktiskt för oss i butikerna?

För att minimera risken för penningtvättstransaktioner är huvudregeln att återbetalningen alltid ska ske med samma betalmedel som kunden använde vid köpet. Detta innebär att:

Detta är inte bara en praktisk rekommendation utan också ett krav som följer av penningtvättslagen (2017:630). Denna lag syftar till att förhindra att verksamheter som din butik utnyttjas för olagliga ändamål som penningtvätt eller finansiering av terrorism.

I ditt avtal med kortinlösande företag framgår tydligt att en återbetalning endast får göras när syftet är att helt eller delvis reglera en tidigare kortbetalning. Återbetalningen ska alltid ske till det betal- eller kreditkort som användes vid köpet och beloppet får aldrig överstiga det inledande första köpets totala belopp.

I vissa fall kan det vara praktiskt att erbjuda ett tillgodokvitto istället för en återbetalning. Detta är särskilt användbart när det uppstår komplikationer, exempelvis om kunden inte längre har kvar det kort som användes vid köpet. Ett tillgodokvitto kan vara ett smidigt sätt att lösa situationen och samtidigt säkra att kunden gör framtida inköp i din butik.

Genom att hantera återbetalningar korrekt minskar du inte bara risken för penningtvätt utan skapar också en trygg och professionell upplevelse för dina kunder.

Om du loggar in kan du som medlem här ladda ner en skylt som visar vad som gäller vid återbetalning av returer.

skylt---aterbetalning-vid-returer.pdf

Månadens fråga – Återbetalning vid returer

Jag har varit med så länge så jag minns traditionella ”falskleg”, men nu verkar det ha flyttat in i mobilen istället. 

Kunder, oftast yngre, visar upp appar som ser ut precis som Freja eID, men där födelsedatumet och ibland även fotot verkar vara fejkade. Det här gör det svårt för oss att avgöra om legitimationen är äkta eller falsk.

Vad är det bästa sättet att kontrollera digitala ID-kort och försäkra oss om att vi inte blir lurade av dessa fejkappar?

För att kontrollera att Freja eID som visas verkligen är äkta, finns två enkla metoder du kan använda. Den äkta Freja eID-appen är statligt godkänd och säker, så det har inte skett några intrång på den. Men fejkappar har dykt upp där användare kan fylla i egna uppgifter utan någon korrekt ID-verifiering.

I båda metoderna ska en tresiffrig kod visas. Om koden stämmer överens både på kundens mobil och i din app eller portal, är appen äkta. Om koderna inte matchar, avbryt transaktionen och be kunden visa ett fysiskt ID-kort istället.

Månadens fråga – Falska digitala ID-kort

Det du beskriver är tyvärr ett vanligt tillvägagångssätt där oseriösa aktörer utnyttjar förtroendet mellan kunder och deras befintliga operatörer. Det är viktigt att du agerar snabbt för att minimera skadan.

Om du känner dig vilseledd på ett sätt som du anser är bedrägligt så har du möjlighet att bestrida avtalen och kan följa dessa steg.

Du kan bestrida avtalen genom att skicka ett mejl till företaget som du känner dig vilseledd av. Det som ska framgå är att du bestrider och varför du gör det. 

"Motsätter mig betalningsansvar beroende på ett vilseledande som är att anse som bedrägeri, Svensk Handel informerade. Polisanmälan kommer att upprättas." 

Fyll gärna på med text som beskriver varför du känner dig vilseledd och passa på att lägga till mejladressen 

 som kopia (mottagare av mejlet). Du kan med fördel även lägga till mailadressen till din nuvarande operatör som kopia (mottagare av mejlet).

Om du har avtalen, faktura eller andra dokument så bifogar du dessa i mejlet så att det tydligt framgår precis vilket ärende det gäller. Saknar du avtal så passar du på att begära in dessa. 

När det gäller polisanmälan som nämndes tidigare så har du möjlighet att göra en 

I många av dessa fall visar det sig att det även finns en signerad fullmakt. I samband med att du bestrider via mejl, kan du därför passa på att skriva att du återkallar fullmakten och be om en bekräftelse på att den är återkallad. 

Informera dem om vad som inträffat, särskilt om det företag du drabbats av har utgett sig för att representera din nuvarande operatör. Du kan begära en specifik e-postadress från operatören och skicka alla mejl och all kommunikation till den angivna e-postadressen, så operatören är medveten om situationen.

Eftersom man ofta omedvetet signerat fler än ett avtal, är det viktigt att bestrida samtliga avtal om man känner sig vilseledd, inte bara ett. Detta minimerar risken för att oavsiktligt ha bindande avtal med andra aktörer.

Enligt avtalslagen har du rätt att få ta del av samtliga avtal där du är en avtalspart.

Läs igenom alla avtal i detalj, kontakta varje part som nämns i avtalen och bestrid om du känner dig vilseledd.

Hänvisa all kontakt till mejl och undvik telefonkontakt. Kom ihåg att muntliga löften sällan är juridiskt bindande.

Du kan läsa mer om hur du kan hantera bluffakturor och avtal där du har blivit vilseledd 

Månadens fråga - bedrägeri om telefoniabonnemang

Hej och tack för din fråga! Stölder i självscanning och snabbkassor är ett växande problem som många handlare i Sverige upplever. Enligt vår senaste rapport stjäls det varor för över 10 miljarder kronor årligen inom handeln, och ca 70% del av dessa stölder bedöms ske just i självscanningskassor och snabbkassor. Det har inte bara ekonomiska konsekvenser, utan innebär även en ökad känsla av otrygghet och övriga kunder,

Kunder som begår stölder i självscanningskassor eller snabbkassor använder ofta metoder som att inte scanna alla varor, att scanna billigare varor istället för de dyrare, eller att radera dyrare varor från kvittot innan betalning. Även om en del av dessa incidenter kan vara resultatet av slarv eller misstag, är det viktigt att kunna identifiera de fall där det finns ett uppsåt att stjäla.

Svensk Handel rekommenderar att alla stölder polisanmäls och att man använder sig av deras app "Säkerhetscenter" för att rapportera incidenter och få stöd och råd. Vidare är det viktigt att ha ett nära samarbete med lokala polismyndigheter och att kontinuerligt arbeta med säkerhetsfrämjande åtgärder som både utbildning och tekniska lösningar.

Stölder i självscanning och snabbkassor är ett komplext problem, men med rätt åtgärder kan handlare minska risken och förbättra säkerheten både för sig själva och sina kunder.

Erik Mangen, Säkerhetsexpert, Svensk Handel

Månadens fråga - Stölder i självscanning och snabbkassa

En person som ringde hade handlat av en fejkad nätbutik som utgett sig för att vara min butik.

Du är tyvärr inte ensam om att ha blivit drabbad av det här. Det är ett växande problem, och det är inte lätt att se skillnad på en falsk och en äkta hemsida. Tyvärr är det dessutom ofta så att kunderna inte bara betalar pengar utan att få leveranser. Det är också sannolikt att deras kortuppgifter stjäls så att de kan råka ut för ännu större förluster i efterhand.

Du bör absolut polisanmäla det du råkat ut för och har du webbadresser och andra uppgifter så bör du även anmäla det till det webbhotell som du själv använder dig av.

Du bör också på din hemsida informera om att det finns bedragare där ute och att kunderna ska vara uppmärksamma så att de handlar i rätt nätbutik.

 som du gärna får ta del av och också dela med dig av till dina kunder.

Nina Jelver, Säkerhetschef, Svensk Handel

Månadens fråga