Nyheter - debattartikel

REPLIK |  Debatten inför Black Friday, om att det är ”konsumtionssamhället” som är roten till klimatkrisen är felaktig.

debattartikel som publicerades i Aftonbladet 23/11.

Vad kritikerna däremot sällan eller aldrig behöver svara på är vilka konsekvenserna blir av dessa idéer. Nämligen en ekonomisk katastrof. Att vara motståndare till konsumtion och samtidigt förespråkare för en välutbyggd välfärdsstat är helt enkelt inte förenliga ståndpunkter.  

När konsumtionskritiken kommer som ett brev på posten brukar de tusentals jobb som skapas under sällan nämnas. Inte heller de skatteintäkter som levereras till staten och som är avgörande för den svenska välfärden.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Den samlade kommunsektorn dras med mångmiljardförluster och tvingas till nedskärningar trots att behoven är större än någonsin.  

Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Men att konsumtion i grunden är en positiv kraft som får de ekonomiska hjulen att rulla är självklart inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Det senaste året har svenskarnas direktimport via oseriösa kinesiska lågprisplattformar ökat lavinartat. Dessa aktörer har hittat ett sätt att överskölja konsumenterna med billiga, ohållbara och inte sällan livsfarliga slit- och slängprodukter.   

Valet står lyckligtvis inte mellan en ekologisk katastrof eller en ekonomisk dito. Genom goda handlingar kan vi rädda både klimatet och välfärden. Men det kommer inte gratis.

För att klara omställningen krävs en tuff och rättvis hållbarhetslagstiftning som straffar dåliga handlingar och uppmuntrar goda innovationer. Inget av detta kommer att lösas genom mindre konsumtion. 

chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel

martin-debattartikel.jpg

Konsumtionen räddar välfärden och klimatet

Nyheter - generell

- Sverige ska byggas rikare och tryggare. Här är en viktig fråga hur vi som politiker kan stärka handelslandet Sverige. Vi sänker skatter för att få i gång hjulen i ekonomin.

Finansminister Elisabeth Svantesson fanns på plats inför drygt 500 deltagare från näringsliv, myndighetssverige och politik samlades på Nordic Retail Summit för att diskutera hur säkerhetshot, flodvågen av hållbarhetslagstiftning från EU och hur AI påverkar handeln. 

Martin Kits, chef för Näringspolitik och Opinionsbildning, lyfte den orättvisa konkurrensen från Temu och Shein och krävde finansministern på svar. 

– Jag blir förbannad och upprörd. Politiken måste göra mer och vi ska använda de verktyg vi har för att få stopp på den osunda konkurrensen, var finansministerns besked. 

Svensk Handels vd, Sofia Larsen i Market:

”Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder”

Dagens första panelsamtal lyfte handeln som en central nyckelspelare i den gröna omställningen.  

Den gröna omställningen är inte möjlig utan handeln.

Den gröna omställningen är inte möjlig utan handeln, menar Darja Isaksson, generaldirektör för Innovationsmyndigheten Vinnova som tillsammans med Nina Jönsson, vd för ICA-gruppen och Sofia Larsen vd på Svensk Handel, inledde dagen på temat hållbarhet.

nordic-retail-summit-2024-(169)-(10).jpg

– Handeln står för 11 procent av BNP men får enbart 0,34 procent av de statliga forskningsanslagen. Det är inte rimligt, menar Sofia Larsen, Svensk Handels vd och befäster att handeln går i bräschen i den gröna omställningen med stora möjligheter att påverka i alla led; producenter, leverantörer och kunder.  

finansministern-1.png

Finansministern: ”Temu och Shein gör mig förbannad”

Nyheter - pressmeddelanden

Under torsdagsmorgonen överlämnades höstbudgeten till riksdagen. Svensk Handel kan konstatera att budgeten innehåller både sött och salt.

Tidigare i september presenterade regeringen ett paket vars mål är att stärka hushållens köpkraft. Paketet omfattar bland annat en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer. Åtgärder likt dessa har efterfrågats av Svensk Handel, vars medlemmar efter ett antal tuffa år är beroende av ökad köpkraft.

– Vi välkomnar att regeringen nu går från ord till handling och stärker hushållens köpkraft. Det är en nödvändighet, givet det ansträngda ekonomiska läget. Potentialen inom handeln är enorm, men för att Sverige även fortsatt ska kunna vara ett starkt handelsland krävs att politiken inser värdet av vår bransch, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Stora satsningar på forskning och innovation måste inkludera handeln

I höstbudgeten ingår även stora ökningar av anslagen till forskning och innovation. Svensk Handel vill nu se att en del av dessa anslag investeras i forskning och utveckling kopplat till handeln.

– I den transformation som handeln är inne i är behoven av forskning och utveckling stora, och de ökar för var dag. Svenska handelsföretag konkurrerar med stora internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Systemet för forskning och innovation behöver nu öppnas upp och anpassas till handelns villkor. Sedan 2010 har handeln endast fått 0,34 procent av offentlig forskningsfinansiering. Det är häpnadsväckande med tanke på att handeln står för 11 procent av BNP och är i starkt behov av innovation för fortsatt konkurrenskraft, säger Sofia Larsen.

Att ducka frågan om arbetsgivaravgifter hämmar svensk konkurrenskraft

Tyvärr kunde det konstateras att den viktiga frågan om sänkta arbetsgivaravgifter åter lyste med sin frånvaro i höstbudgeten. Många av Svensk Handel konkurrerar idag inte bara nationellt, utan även globalt. De höga arbetskraftskostnaderna riskerar att bidra till att svenska handelsföretag hamnar på efterkälken och att konsumtion, företagande, och jobb försvinner utomlands.

En lägre arbetsgivaravgift skulle också leda till ökade möjligheter att anställa fler eller skapa marginaler för hårt pressade handelsföretag.

– Företag inom detaljhandeln betalar 28 miljarder mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna. Vår bransch är näringslivets största arbetsgivare, och vill fortsätta vara en central del av den svenska ekonomin. Vi är därför förvånande över att regeringen, som säger sig prioritera jobb och företagande, gång på gång negligerar det stora behovet av att sänka arbetsgivaravgifterna, säger Sofia Larsen.

– Samtidigt har regeringen spänt bågen i fråga om regelförenklingar och undvikandet av överimplementering. Där har vi höga förväntningar på hur det kan minska krångel och kostnader för våra medlemsföretag.

sofia-budget.jpg

Svensk Handel kommenterar höstbudgeten

Handelslandet Sverige är Svensk Handels berättelse om vår branschs roll och betydelse som samhällskraft. Läs mer om våra visioner.

Svensk Handel lanserar nu Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns roll och betydelse som samhällskraft. Fler, särskilt beslutsfattare, måste få upp ögonen för handelns samhällsbärande roll. För om så sker får vi större gehör för de akuta reformbehov som branschen behöver för att möta den snabba omställningstakt som nu sker. 

Kort och gott är kunskapen om handelns betydelse för samhället alldeles för låg. Detta trots att branschen står för 11 procent av BNP och levererar var sjunde skattekrona. Det här vill vi ändra på. Fler behöver få upp ögonen för Handelslandet Sverige. 

Handeln är en bransch som genomgått svåra prövningar under de senaste åren till följd av bland annat pandemi, hög inflation och ett minskat konsumtionsutrymme. Trots detta är framtiden ljus. Handelns utvecklingspotential är enorm, men för att den ska kunna användas fullt ut krävs också att rätt förutsättningar ges från politiken.  

I samband med riksmötets öppnande, då de 349 folkvalda riksdagsledamöterna åter var på plats i riksdagen, presenterade Svensk Handel i 

 fem akuta reformbehov som politikerna, oavsett partitillhörighet, bör hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas. 

handelslandet-kollage.jpg

Dessa frågor, kommer att vara högt upp på Svensk Handels agenda under hösten. Vi strävar efter att vara handelns röst och stå upp för våra medlemmar. Allt för att Handelslandet Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara den starka kraften i samhället. 

Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns betydelse

Handelslandet Sverige sträcker sig från Kiruna i norr till Ystad i söder. Svensk Handel besökte Lantliv Inredning i Leksand för ett samtal.

Lantliv Inredning är centralt beläget i Leksands stadskärna. Ägaren Gunilla Nielsen tar emot och berättar mer om hur förutsättningarna ser ut för något mer nischade butiker i Sverige.

När Gunilla Nielsen tog över Lantliv hade hon länge arbetat som ekonom inom industrin, men kände att hon ville göra något annat. Hon började med att hjälpa till och jobba extra i butiken som då redan funnits i Leksand i 20 år. Tillsammans med en kompanjon köpte hon butiken 2011, men numera är hon ensam ägare. Lantliv i Leksand, som är mångårig medlem i Svensk Handel, omsätter idag ungefär sju miljoner kronor med fyra anställda plus några timanställda.

lantliv.jpg

Medlemskap i Svensk Handel var nyttigt vid företagsköp

När Gunilla tog över som ensam ägare hörde hon av sig till Svensk Handel för att få hjälp på traven, så att allt skulle bli rätt vid företagsdelningen och avtalsskrivningen. Det är en process som ofta kan bli rätt avancerad.

Det kändes skönt att kunna lita på att få expertråd så att allting blev rätt för båda parter. Det är inte lätt att kunna all juridik som småföretagare.

Många av de väletablerade kedjorna finns inte i Leksand. Därför är grannbutikerna viktiga för varandra, då det skapas en kollegial gemenskap mellan handlarna. Därutöver blir det också lättare att sticka ut som en unik butik. Den goda grannsämjan gör också att man med gott samvete kan rekommendera andra butiker, om man inte har det kunden frågar efter i sitt eget sortiment.

Låg efterfrågan på klimatvänliga produkter

Lantliv föredrar alltid produkter som håller hög kvalitet och har lång livslängd och litet fotavtryck.

- Vi vill alltid hålla en hög kvalitet så att våra produkter får ett långt liv. Det är en viktig form av hållbarhet.

Det oroliga omvärldsläget har medfört att en del produkter blivit dyrare. Vissa material som till exempel linnetyger har ökat enormt mycket i pris. Tidigare köpte man in linneprodukter från Belarus och Ukraina. Det kan man av förklarliga skäl inte göra idag. Därför är linnetyger och linnekläder avsevärt dyrare än innan, men trots detta mycket efterfrågade.

Hantering av förpackningar ett växande problem

För ett handelsföretag som Lantliv samlas det snabbt mycket förpackningar och olika typer av packmaterial, då de flesta leveranser kommer i just förpackningar.

- Vi tycker ofta att våra leverantörer använder för mycket packmaterial. Det är klart att förpackningen måste hålla men det borde gå att minimera. Det är också något vi påpekar till våra leverantörer.

Lantliv försöker arbeta hållbart med förpackningar och återanvänder därför alltid gammalt packmaterial när de skickar ut sina egna varor som kunder köper i webshoppen. Detta informerar man även om i följebrev med leveranserna.

I butiken sorterar de alla material och kör dem själv till återvinningen. Men för ett litet företag har det blivit dyrt att lämna avfall och förpackningar på återvinningscentralen. Där önskar sig Gunilla ett större grepp över hela kommunen så att det blir lätt och prisvärt att göra rätt.

lantliv-(2).jpg

Genom köpmannaföreningen har man ett fint samarbete lokalt i Leksand för att varna varandra när någon råkat ut för till exempel stölder. Brotten mot handeln ökar, och rapporter visar att de direkta kostnaderna för det är enorma. Även Lantliv har drabbats. Nyligen försvann alla blusar av en viss modell i alla storlekar. Man hade lagt fram dem för att hänga upp dem i butik men plötsligt var alla blusarna försvunna.

- När det stjäls en hel kollektion på det viset kan man ana att det inte är för privat bruk som varorna stulits. Känslan är ju att de kommer att säljas någonstans.

Gunillas sista medskick till Svensk Handel är tydligt:

Hyresfrågan är jätteviktig. Indexhöjningen är horribel. Hur ska små företag kunna överleva med så höga hyror? Fortsätt driva den frågan!

lantliv-(1).jpg

Svensk Handel besöker Lantliv Inredning i Leksand

Rapporter

7 av 10 konsumenter anger att det är viktigt att företagen de handlar från bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete.

Andelen konsumenter som tycker att det är viktigt att företagen de handlar från arbetar hållbart har ökat med 12 procent jämfört med förra året. Det ökade intresset märker företagen även av själva, då var fjärde företag upplever att konsumenternas intresse för hållbarhet ökat det senaste året. Fler kunder kräver hållbara alternativ och handeln är beredd att ta sitt ansvar.

Siffrorna som vi i dag presenterar visar att konsumenterna förväntar sig att produkterna de köper är miljömässigt- och ekonomisk hållbara. För de flesta företag är detta redan en självklarhet, men vi hoppas nu kunna inspirera ännu fler handelsföretag till att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Handeln är drivande i den gröna omställningen.

Pris och kvalitet viktigaste faktorerna för kunder vid inköp

Trots att över hälften av konsumenterna uppger att hållbarhet är en viktig faktor vid köp av varor och tjänster är fortsatt pris och kvalitet viktigare. Hela 8 av 10 tar dessa faktorer i beaktning vid inköp. Att priset är centralt för kunderna kunde noteras redan i fjol, och kan tillskrivas de tuffa ekonomiska tiderna, där man håller allt hårdare i plånboken och planerar sina inköp mer noggrant.

Priset kommer alltid vara en central faktor. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det dock positivt att även kvalitet premieras av konsumenterna. Varor med hög kvalitet håller längre och skapar värde för pengarna på längre sikt. Här finns alla möjligheter för handelns företag att attrahera nya kunder.

Ny EU-lagstiftning ställer stora krav på företag inom handeln

Inom de närmsta åren kommer svenska handelsföretag att, i viss mån, behöva ställa om sina verksamheter till följd av ny EU-lagstiftning. Regleringarna ställer nya krav på hållbart företagande och avser cirkulära erbjudanden, hållbara produkter samt kommunikation- och leverantörsansvar. Kännedomen om detta är dock låg. Enbart hälften av företagen känner i viss mån till regleringarna, och bara var sjätte upplever att de i dag har tillräckligt med resurser och kompetens för att möta framtiden.

Vi välkomnar stora delar av EU:s ambitiösa hållbarhetslagstiftning. Nu är det viktigt att alla handelns företag, stora som små, ges rätt förutsättningar för att efterleva de krav som kommer att ställas på dem, utan att tappa i konkurrenskraft. Svensk Handel kommer att ta vårt ansvar och arbeta intensivt och nära företagen för att förmedla relevant kunskap och information.

sh-hallbarhetsundersokning-2023-2024.pdf

hallbarhetsundersokning-2023-24.png

Svensk Handels Hållbarhetsundersökning 2023/2024

Butikerna i sällanköpsvaruhandeln kan komma att betala 4 miljarder i hyresökningar på grund av KPI-indexeringen från 2022 till 2024.

Handelns hyror har ökat med över 20 procent på tre år

Svensk Handels Hyresdatabas visar återigen att hyrorna skiljer sig mycket åt mellan våra städer och ligger på väldigt höga nivåer. Den sämsta utvecklingen, med minskad omsättning och ökad bashyra, har de små butikerna haft oavsett var i landet de ligger.

Värst drabbad av handelns delbranscher är beklädnadshandeln som under många år haft den högsta genomsnittliga OCR-nivån (relationen mellan hyra och omsättning). För butiker i denna bransch i Stockholm, Göteborg och Malmö går hela en femtedel av omsättningen till hyra i genomsnitt.

Under de senaste tre åren har hyrorna, för majoriteten av hyresgästerna inom handeln, ökat med över 20 procent på grund av KPI-indexering. Med utgångspunkt i vår egen Hyresdatabas, kan vi idag visa att denna ökning leder till ökade kostnader om 4 miljarder kronor - enbart i sällanköpsvaruhandeln.

- Att inflationen driver hyresökningar motsvarande 4 miljarder bekräftar återigen det vi länge påtalat: Dagens KPI-indexering av hyrorna sätter principen om marknadshyra ur spel. Det vi har nu är inflationshyra – inte marknadshyra. Vi riskerar att få se betydligt fler tomma butikslokaler framöver, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

Svensk Handels uppfattning är att det nu behövs ny statlig utredning för att brett utvärdera dagens modell för hyresindexering.

- Den samlade bild som framträder i Hyresdatabasen är dyster för butikerna. Att relationen mellan hyra och omsättning fortsätter att försämras och att hyran äter upp en allt större del av marginalen är naturligtvis ohållbart, säger Martin Kits och fortsätter:

Ett urval av fakta från Svensk Handels Hyresdatabas

Mer detaljerad data och nyckeltal från Svensk Handels Hyresdatabas är tillgängligt för deltagande företag. Analysen bygger på insamlad hyresdata för 2022. Jämfört med förra året har underlaget växt och omfattar nu 18 procent av Sveriges samtliga kedjeanslutna sällanköpsvarubutiker. 

gagata-utecentrum.jpg

Handelns hyror har ökat med över 20 procent på tre år på grund av indexering

I dag presenteras resultaten från Svensk Handels Hyresdatabas för de deltagande medlemmarna.

Genom att underlaget har blivit större kan vi göra mer djuplodade analyser och bryta data på fler sätt.

Rapporten har även blivit digital och interaktiv och användarvänligheten därmed bättre än tidigare. I den interaktiva delen är data uppdelat utifrån geografiskt läge, handelsplats, ytstorlek och delbransch. De delbranscher som vi kan särredovisa i år är beklädnadsbranschen, hem- och fritid samt hemelektronik. Genom att enkelt klicka sig fram ser man resultat för till exempel mindre städer, stadskärnor eller butiker med en viss ytstorlek.

Hyresdatabasens fulla utbud är endast tillgängligt för deltagande företag. 

Analysen bygger på insamlad data från sällanköpsvaruhandeln för 2022.

Målet med Hyresdatabasen är att uppnå transparens, långsiktigt hållbara hyresnivåer och en jämvikt i förhållande till fastighetsägarna.

För varje år kartläggningen genomförs är ambitionen att förenkla datainsamlingen och utöka databasen med fler företag. All data hanteras med strikt sekretess. Ingen enskild butik eller uppgiftslämnare kan urskiljas.

Arbetet går nu direkt vidare med insamling av data för 2023. Vi räknar med att kunna skynda på processen så att vi kan presentera de senaste nyckeltalen redan i slutet av hösten. Vi vill rikta ett stort tack till alla de företag som valt att delta.

Om du inte redan deltar i arbetet med Hyresdatabasen, tveka inte, utan anmäl intresse till hyresdatabasen@hui.se för mer information redan idag. 

Har du ytterligare frågor om Svensk Handels arbete med hyresfrågor, kontakta gärna Elisabet Elmsäter Vegsö.

Handelns betydelse