Konsumtionen räddar välfärden och klimatet

Inlägget är en replik till en debattartikel som publicerades i Aftonbladet 23/11.

Vad kritikerna däremot sällan eller aldrig behöver svara på är vilka konsekvenserna blir av dessa idéer. Nämligen en ekonomisk katastrof. Att vara motståndare till konsumtion och samtidigt förespråkare för en välutbyggd välfärdsstat är helt enkelt inte förenliga ståndpunkter.  

När konsumtionskritiken kommer som ett brev på posten brukar de tusentals jobb som skapas under sällan nämnas. Inte heller de skatteintäkter som levereras till staten och som är avgörande för den svenska välfärden.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Den samlade kommunsektorn dras med mångmiljardförluster och tvingas till nedskärningar trots att behoven är större än någonsin.  

Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Men att konsumtion i grunden är en positiv kraft som får de ekonomiska hjulen att rulla är självklart inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar.

Det senaste året har svenskarnas direktimport via oseriösa kinesiska lågprisplattformar ökat lavinartat. Dessa aktörer har hittat ett sätt att överskölja konsumenterna med billiga, ohållbara och inte sällan livsfarliga slit- och slängprodukter.   

Valet står lyckligtvis inte mellan en ekologisk katastrof eller en ekonomisk dito. Genom goda handlingar kan vi rädda både klimatet och välfärden. Men det kommer inte gratis.

För att klara omställningen krävs en tuff och rättvis hållbarhetslagstiftning som straffar dåliga handlingar och uppmuntrar goda innovationer. Inget av detta kommer att lösas genom mindre konsumtion. 

Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel