Rapporter

Välkommen uppgång, men många svenska handelsföretag fortsätter att kämpa i motvind med höga kostnader och minskad köpkraft bland hushållen.

Efter flera år av hög inflation och kraftiga räntehöjningar har hushållens köpkraft tagit stor skada, vilket har påverkat handeln negativt. Svensk Handel ser ändå tecken på en lättnad, där de senaste räntesänkningarna och en avtagande inflation ger viss anledning till optimism på sikt.

Det är glädjande att framtidstron växer, särskilt i dagligvaruhandeln. Samtidigt får vi inte blunda för det allvarliga läget: Många svenska handelsföretag kämpar för sin överlevnad, med bland annat höga lokalhyror och konsumenter som fortsatt håller hårt i plånboken.

Den totala framtidsindikatorn för butikshandeln steg till 98,2, där lönsamhetsförväntningarna ökade mest. Sällanköpsvaruhandeln fortsätter att förbättras, men ligger fortfarande under det neutrala 100-strecket, med en framtidsindikator på 94,3. För partihandeln är utvecklingen mer dämpad, även om försäljningsförväntningarna steg markant.

Efter flera år av hårda prövningar är det avgörande att hushållens ekonomi stabiliseras. Tyvärr dröjer det nog bra bit in på nästa år innan det märks. Resultaten visar att handelsföretagen fortsatt är pessimistiska. För många är läget fortsatt mycket svårt, men vi hoppas att årets julhandel ska ge ett välbehövligt lyft.

Trots en viss förbättring i framtidstron visar konkurstalen nu att många företag inte klarar av de höga kostnaderna och minskad försäljning. Med fler konkurser hittills i år än under de tre föregående åren, är läget fortfarande kritiskt. Särskilt för små och medelstora företag.

Vi får inte underskatta handelsföretagens utmaningar. Det är positivt att konkurstalen - även om de ligger på en hög nivå - inte har fortsatt att öka mer, men vi måste fortsätta arbeta för att skapa bättre förutsättningar för handeln. Detta inkluderar sänkta kostnader, rättvisa konkurrensvillkor och åtgärder som stärker hushållens köpkraft.

Handelsbarometern i korthet för november 2024:

Ett värde över 100 i Handelsbarometern betyder att fler svarande har positiva förväntningar än de som har negativa. Är värdet under 100 är det fler svarande som har negativa förväntningar.

Handelsbarometern November 2024.pdf

hb-november-2024.png

Handelsbarometern november 2024

Nyheter - pressmeddelanden

Handelsbarometern Oktober 2024.pdf

Partihandeln och dagligvaruhandeln ser något ljusare på framtiden, medan sällanköpsvaruhandeln tydligt backar.

Trots ökad optimism bland handelsföretagen är verkligheten fortsatt tuff

För butikshandeln sjönk framtidsindikatorn till 95,8, särskilt på grund av försäljnings- och lönsamhetsförväntningar. Dagligvaruhandeln steg däremot något till 99,6, främst tack vare högre förväntningar på antal anställda och försäljning. Sällanköpsvaruhandeln såg en kraftig nedgång på 6,9 enheter, till värdet 92,1. Partihandeln steg med 2,2 enheter till 95,4, där förväntningarna på anställningsfronten ökade mest.

– Det är glädjande att förväntningarna stiger inom några områden, men i stort är det inte någon ljus prognos. Trots en delvis positiv ton är det uppenbart att handelsföretagen fortsatt har det tufft säger Sofia Larsen, vd för Svensk Handel.

Sentimentet inom handeln, särskilt utanför sällanköpsvaruhandeln, visar tecken på förstärkning. Men trots en viss optimism kvarstår en tuff verklighet för många aktörer, där antalet varsel och konkurser fortsätter att ligga på höga nivåer jämfört med tidigare år.

Alla delsektorer i branschen ligger fortfarande under den neutrala nivån på 100, vilket pekar på att pessimismen inom handeln kommande tre månader är utbredd.

Efter snart tre år av lågkonjunktur är utmaningarna för branschen fortfarande betydande. Konsumtionsnivåerna är låga, vilket i kombination med ökande hyror försätter många mindre butiker i en utsatt situation.

Handeln, som är näringslivets största arbetsgivare, behöver nu insatser för att vända denna kritiska situation. För att undvika en eskalerande konkursvåg och minska varsel, ser Svensk Handel ett behov av sänkningar i styrräntan för att åter ge hushållen ett ökat konsumtionsutrymme.

– Vi uppmanar Riksbanken att sänka styrräntan med åtminstone 75 punkter före årsskiftet. Om inte konsumenterna får mer i plånboken riskerar vi att förlora många av de mindre aktörerna, som ofta är ryggraden i våra städer och samhällen, säger Sofia Larsen, vd för Svensk Handel.

Från och med månadens rapport mäts inte längre sentimentet inom den renodlade e-handeln enskilt i Handelsbarometern. Förklaringen till detta grundar sig i det faktum att det inte längre existerar någon motsättning mellan den fysiska och den digitala kanalen, utan e-handeln är i dag en självklarhet för företagen inom detaljhandeln.

illustration-rapport-1-1.png

Sofia Larsen 24-3

illustration rapport 1

Det är glädjande att förväntningarna stiger inom några områden, men i stort är det inte någon ljus prognos. Trots en delvis positiv ton är det uppenbart att handelsföretagen fortsatt har det tufft.

Vi uppmanar Riksbanken att sänka styrräntan med åtminstone 75 punkter före årsskiftet. Om inte konsumenterna får mer i plånboken riskerar vi att förlora många av de mindre aktörerna, som ofta är ryggraden i våra städer och samhällen.

handelsbarometern-oktober-2024.pdf

hb-oktober-24-framsida.png

Handelsbarometern oktober 2024

Svensk Handels Handelsbarometer visar att svenska handlare såg något mer ljust på kommande tre månader i september.

Framtidsförväntningarna ökar i samtliga delbranscher. Utifrån framtida försäljning, lönsamhet och antalet anställda ser nu e-handeln övervägande positivt på kommande tre månader, medan andelen som ser negativt på kommande tre månader i butikshandeln och partihandeln fortsatt är större än de med positiv syn, då de befinner sig under det neutrala värdet 100.

Vi gläds givetvis åt att trenden går i rätt riktning. Det var verkligen på tiden givet de senaste månadernas lite dystrare siffror. Det är uppenbart att en längre period av låga inflationsutfall och räntesänkningar gör att handlare åter vågar tro på en ljusare framtid. Men trycket på hushållen försvinner inte över en natt, så än kvarstår utmaningar.

E-handelns framtidsförväntningar positiva för första gången sedan 2022

E-handeln sticker ut i månadens Handelsbarometer, då delbranschen lyckas nå över det neutrala värdet 100, vilket signalerar att branschen nu för första gången sedan 2022 ser ljusare på kommande tre månader, jämfört med samma period i fjol. Särskilt positivt ser man på försäljningen och lönsamheten, och framtidsindikatorn landar denna månad på 100,2. En uppgång med 6,0 enheter jämfört med föregående månad.

Det råder inga tvivel om att stora delar av e-handeln haft det väldigt tufft. Utöver den globala konkurrensen har givetvis det minskade konsumtionsutrymmet bland konsumenter skapat stora utmaningar för många e-handelsföretag. Vi hoppas att månadens siffror håller i sig, och ger delbranschen en välbehövlig skjuts.

Butikshandeln tror på en stark uppgång i försäljning

Även fast butikshandeln fortsatt befinner sig under det neutrala värdet 100 står delbranschen för den största ökningen denna månad. +7,8 enheter innebär ett indikatorvärde på 98,9. Detta har inte heller noterats sedan 2022. Likt i fallet med e-handeln är det en stark tro om ökad försäljning och lönsamhet framåt som leder till månadens starka siffror.

– Det är glädjande att vi åter kan skönja ett stärkt sentiment i kölvattnet av redan presenterade, och aviserade räntesänkningar. Vi tror även att regeringens tydliga fokus på att stärka hushållens ekonomi i budgetpropositionen spelat en roll. Det går emellertid inte att se några tecken på ökning av hushållens konsumtion ännu, vilket talar för att vägen tillbaka kan bli lång, säger Sofia Larsen.

handelsbarometern-september-2024.pdf

handelsbarometern-sep-24-front.png

Handelsbarometern september 2024

Nyheter - debattartikel

Inför Riksmötets öppnande föreslår Svensk Handel fem reformer för att stärka Sverige som handelsland.

Handelns förutsättningar har varit utmanande under flera års tid. De flesta delbranscherna har aldrig fullt ut återhämtat sig från pandemin och inflations- och kostnadskrisen har slagit stenhårt. 2023 blev det tuffaste året för detaljhandeln på decennier. Samtidigt genomför branschen den största transformationen i sin flertusenåriga historia. Svenska handelsföretag ställer om sina verksamheter och affärsmodeller för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion, tillvaratar digitaliseringens möjligheter och möta ett försämrat säkerhetsläge inom och utanför landets gränser. Utfallet är avgörande för att vi ska kunna bygga ett rikare Sverige och en mer hållbar värld.

Utvecklingen för svensk ekonomi och arbetsmarknad står på spel. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. I handeln går varje dag 600 000 medarbetare – varav 130 000 är företagare – till jobbet på 140 000 arbetsplatser för att möta tio miljoner kunder. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Annorlunda uttryckt: Handelns utveckling är avgörande för Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och lokalsamhällen.

Samtidigt hårdnar konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar. Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel. Svenska handelsföretag har alltid utvecklats i internationell konkurrens, och har vuxit sig starka på internationella marknader. Men i dag är reformbehovet akut om företagen ska kunna konkurrera, investera och utvecklas i Sverige.

Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel

Därför presenterar vi nu fem reformer att hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas.

– Arbetsgivaravgifterna behöver sänkas för att på sikt nå en genomsnittlig europeisk nivå för arbetskraftskostnader. Svenska handelsföretag agerar på marknader där prissättningen i allt högre utsträckning sker internationellt. Nationell lagstiftning behöver utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för hållbar konkurrens.

– Ge kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein samma juridiska ansvar för sina varor som övriga delar av handeln. Seriösa svenska handelsföretag med en ambitiös syn på hållbarhet måste kunna hävda sig mot företag som inte lever upp till svensk och europeisk lagstiftning. Arbetet för att nå de nationella konsumentpolitiska målen behöver skärpas.

– Privata och offentliga FoU-investeringar i handeln behöver öka. Höstens forskningsproposition bör innehålla särskilda målsättningar för FoU kopplat till handelns utveckling. Svenska handelsföretag blir alltmer högteknologiska, specialiserade och innovativa. De stora förändringarna i köpmönster, digitalisering och cirkulära processer skapar nya behov av kunskap och kompetens. Sverige har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation, som handeln behöver bli en större del av.

– Det behövs en nolltolerans mot mängdbrott samt kraftfulla och effektiva påföljder för dem som systematiskt begår brott. Handeln har en samhällsbärande funktion med fysiska butiker och viktiga mötesplatser i hela landet. Det behövs ett ökat trygghetsarbete för att säkerställa handlares förutsättningar att upprätthålla den verksamhet och grundläggande service som i sig är en förutsättning för levande och trygga platser.

– Överimplementering av EU-lagstiftning måste upphöra. Svenska Handelsföretags konkurrenskraft skadas när EU-regleringar överimplementeras. Det finns ingen guldmedalj för vinnare i tävlingen om att ha EU striktaste lagtolkning – tvärtom kommer det att göra oss fattigare och mindre företagsamma. Det är positivt att regeringen inlett arbetet med regelförenkling och implementeringsråd. Men arbetet måste ges mer resurser och högre prioritet samt även se över redan införd EU-lagstiftning.

Sveriges historia som handelsland är mångtusenårig. Handeln tar olika vägar, byter form och uttryck. En gång i tiden var Ostindiska kompaniet Sveriges mest framgångsrika företag. I dag heter några av våra största exportframgångar Ikea och H&M. Dessa företag, alla delar av det svenska handelsundret, har växt fram i en miljö av stark innovationskraft, en ständig strävan att möta kundernas behov och en sund konkurrens på lika villkor. Kraften och viljan att skapa nya svenska succéföretag finns. Ta chansen att skapa förutsättningarna!

, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

debatt-sofia-martin-maria.png

Om svensk handel ska blomstra krävs akuta reformer

handelsbarometern-augusti-2024.pdf

Trots att Riksbanken nu aviserat om fler räntesänkningar förblir handelsföretagens framtidsförväntningar dystra.

Framtidsförväntningarna sjunker i två av tre delbranscher, och företagen i branschens syn på kommande tre månader utifrån parametrarna försäljning, lönsamhet och antalet anställda, förblir pessimistiska. Detta då samtliga delbranscher befinner sig under det neutrala värdet 100.

Splittrad butikshandel i augusti – svag ökning

Framtidsförväntningarna inom butikshandeln, som utgörs av dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, steg med 0,3 enheter i augusti. Framtidsindikatorn landar därmed på 91,2. Den främsta anledningen var att företagen inom dagligvaruhandeln tror på en ökad försäljning kommande tre månader. Samtidigt sjönk framtidsförväntningarna inom sällanköpsvaruhandeln.

– Det är en giftig cocktail som sällanköpsvaruhandeln serverats. Hög inflation vilket medför extrema hyreshöjningar, i kombination med att kunder konsumerar mindre i butikerna, gör att den optimism som vi noterade under årets första månader nu tyvärr kan anses vara bortblåst. Regeringen har nu ett stort ansvar i att leva upp till löftena om att arbeta hårt för att hushållens köpkraft ska komma åter, säger Sofia Larsen.

E-handelns framtidsförväntningar sjönk med – 2,6 enheter, vilket innebär att Framtidsindikatorn landade på 94,2. Därmed är mycket av den framtidstro som präglade branschen inledningsvis under året nu utraderad.

– Även e-handeln drabbas givetvis negativt av att vi konsumerar mindre. En liten ljuspunkt är att det fortsatt är högt tryck på hemsidorna, men det är uppenbart att den totala köpesumman är betydligt mindre än vad företagen hoppats på. Fortsatt är onlinemarknadsplatser likt Temu och Shein, ett stort hot, och vi är besvikna på att regeringen inte valt att föra dialog med oss kring frågan om konkurrens på lika villkor, avslutar Sofia Larsen.

kundvagn.jpg

Handelns framtidsförväntningar försämrades i augusti

– Månadens Handelsbarometer påvisar det vi poängterat under en längre tid. Hushållen håller fortsatt hårt i plånböckerna till följd av bland annat hög inflation och höga räntekostnader. Att Riksbanken nyligen aviserade för att fler räntesänkningar är att vänta var positivt, men vi tror att takten behöver vara betydligt mer offensiv. Sverige behöver en handlingskraftig Riksbank, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Det är en giftig cocktail som sällanköpsvaruhandeln serverats. Hög inflation vilket medför extrema hyreshöjningar, i kombination med att kunder konsumerar mindre i butikerna, gör att den optimism som vi noterade under årets första månader nu tyvärr kan anses vara bortblåst. Regeringen har nu ett stort ansvar i att leva upp till löftena om att arbeta hårt för att hushållens köpkraft ska komma åter.

framsida-hb-aug-2024.png

Handelsbarometern augusti 2024

handelsbarometern-juli-2024.pdf

Butiks- och partihandeln backar något, medan e-handlarna tror på något starkare månader framöver.

Handlarnas framtidsförväntningar stiger inte – trots fallande inflation

Framtidsförväntningarna sjunker alltså i två av tre delbranscher, och handeln ser fortsatt som helhet pessimistiskt på kommande tre månader utifrån antalet anställda, lönsamhet och försäljning.  

Samtliga delbranscher befinner sig under det neutrala värdet 100, Vilket är en dyster trend som pågått i över två års tid.

Butikshandeln backar – men sällanköpshandeln står för en ökning

Butikshandeln, som utgörs av dagligvaru- och sällanköpsvaruhandel, backar i månadens Handelsbarometer. Ett tapp på 1,9 enheter innebär att Framtidsindikatorn landar på 90,9.

– Vi hade givetvis hoppats på starkare siffror, inte minst då framtidsförväntningarna rört sig i rätt riktning tidigare under året. Men trots detta finns ljusglimtar i månadens resultat, då vi noterar att sällanköpshandelns framtidsförväntningar stiger något. Det som gör att resultatet för butikshandeln i stort backar beror på fallande förväntningar på försäljning och möjligheten att anställa inom dagligvaruhandeln, säger Sofia Larsen.

E-handeln ökar, trots hotet från handelsplattformar från tredje land

Månadens Handelsbarometer visar på att e-handlarna ser något ljusare på framtiden under sensommaren och hösten. Framtidsindikatorn stiger med en enhet, vilket innebär att månadens resultat landar på 96,8. En efter omständigheterna stark siffra, givet utmaningarna som kommer ifrån handelsplattformar från tredje land.

– Självklart är vi glada över de något positiva signalerna som vi nu får från e-handeln. Men med det sagt riskerar den orättvisa konkurrenssituationen, där onlinemarknadsplatser från tredje land kan spela efter helt andra spelregler än sina europeiska konkurrenter, att slå hårt mot företag och arbetstillfällen i Sverige. Detta är en fråga som borde vara högst upp på agendan för våra nyvalda Europaparlamentariker, säger Sofia Larsen.

kund-med-sportskor.jpg

Handlarnas framtidsförväntningar stiger inte – fallande inflation till trots

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Vad innebär "Märket"?

Märkessättningen

Avtalen som förhandlas av Svensk Handel

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2025

Stegen i förhandlingsarbetet

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Handelsbarometern