Nyheter - debattartikel

Handeln befinner sig i ett stålbad med lågkonjunktur, fallande konsumtion och en snedvriden konkurrens från kinesiska onlinegiganter.

Handelslandet Sverige ger liv åt våra städer, formar den blågula bilden internationellt och skapar vägar för varor genom vårt avlånga land. Handeln står för mer än en tiondel av BNP och levererar var sjunde skattekrona till statskassan. Enorma värden som nu hotas. Många handelsföretag är pressade av stenhård konkurrens och vikande konsumtion. Det är kort och gott avgörande för samhället att handeln får upp farten igen.  

Även om räntesänkningar och skattelättnader tänt ljuset i tunneln finns det fortsatt en stor osäkerhet om när konsumtionen tar fart. Lågkonjunkturen har varit en konsumtionskris. Det höga ränteläget åt förra året upp 85 miljarder kronor från hushållen, pengar som annars kunnat gå till sparande eller konsumtion. Det motsvarar försäljningen i fyra års julhandel. Sällanköpshandeln, det vill säga försäljningen av till exempel möbler, hemelektronik och sport, har visat minussiffror 27 månader i rad - ett dystert facit och den värsta kräftgång som branschen upplevt. Inte ens under finanskrisen dök konsumtionen på ett liknande sätt.

Företagen i handeln pressas från två håll – intäkterna minskar och kostnaderna ökar. De inflationsdrivna butikshyrorna har skenat i väg och ökat med 20 procent på tre år. Den genomsnittliga modehandlaren i Stockholm lägger, smått obegripliga, 24 kronor av varje intjänad 100-lapp på att betala hyror. Lägg därtill att handelns nota för brottsligheten ständigt ökar. Pandemins efterdyningar är ett annat mörkt orosmoln, där den redan pressade branschen har 3,5 miljarder kronor att betala tillbaka i uppskjutna skatteanstånd. Dessa utmaningar ska inte underskattas.

Som lök på laxen är den internationella konkurrensen tuffare än någonsin. Enbart under oktober handlade 600 000 svenskar från någon av de kinesiska onlinejättarna Temu eller Shein, enligt Svensk Handels E-handelsindikator. En ökning med 100 000 jämfört med månaden innan. Handeln från utländska aktörer ökar snabbt och drivs på av EU:s misslyckande med att skapa en rättvis spelplan. Onlinegiganterna har en egen gräddfil där de inte behöver följa svenska regler kring produktsäkerhet och kemikalieinnehåll. En allvarlig utveckling som hotar svenska företag och jobb i allt högre utsträckning.    

Handeln har tvingats svälja en cocktail med kostnadsökningar på tom mage. Även om branschen visat stor uthållighet skördas nu lågkonjunkturens offer. Fyra handelsföretag tvingas stänga igen. Varje dag. Det är den högsta siffran på 10 år. För att vända utvecklingen och stärka handelns konkurrenskraft blir det viktigt att:

Att stimulera konsumtionen och stärka handelns konkurrenskraft är viktigt för hela Sverige. Handeln är en central motor för jobbskapande och tillväxt. Årets viktigaste försäljningstillfälle står nu för dörren och för många företag står mycket, kanske allt, på spel. Sällan har en julhandel betytt så mycket för handelns företag och för Sveriges ekonomi. Om du kan, köp en extra julklapp i år. Vägen ur lågkonjunkturen stavas konsumtion.

Maria Mikkonen, chefsekonom Svensk Handel

sofia-och-maria.png

På önskelistan: En rekordstark julhandel och stärkt konkurrenskraft

Nyheter - pressmeddelanden

De senaste årens extrema hyreshöjningar på över 20 procent har slagit hårt mot handelsföretagen.

Svensk Handel varnar: Rådande hyresnivåer leder till tomma stadskärnor

De nya siffrorna visar att det finns geografiska skillnader i hur stor del av omsättningen som hyran utgör. Stockholm, Göteborg och Malmö sticker ut, men även städer som Karlstad och Uppsala. Det är framför allt mindre butiker som drabbats hårdast när hyrorna chockhöjts, i kombination med övriga ökade kostnader samt att konsumtionen har minskat till följd av lågkonjunkturen.

Fortsatt är läget särskilt utsatt för beklädnadshandeln, vilket ofta är den delbransch som utgör kärnan i städerna. I Stockholm utgör hyran i snitt 24 procent av omsättningen för dessa butiker. I Göteborg och Malmö är siffran 19, respektive 16 procent, vilket är nivåer långt över vad dessa företag kan bära.

– Vi har under flera års tid varnat för den utveckling vi nu tyvärr tvingas bevittna. Allt fler butikslokaler gapar tomma. Utöver att det är arbetstillfällen som försvinner är det ett hårt slag mot lokalsamhällen runt om i Sverige. Vi har nått en punkt där välbesökta butiker ersätts av folktomma showrooms för utländska bilmärken. Det riskerar att bli en dödsstöt för levande stadskärnor, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel och fortsätter:

– Fastighetsägarna är svaret skyldiga kring hur våra städer och stadskärnor kommer att upplevas om stora delar av handeln slås ut.

Intresset för Svensk Handels Hyresdatabas växer för varje år som går. Antalet inrapporterande enheter har vuxit med cirka 11 procent sedan fjolårets kartläggning och Hyresdatabasen har nu en täckningsgrad på 20 procent sett till antalet kedjedrivna sällanköpsvarubutiker i Sverige. Framöver finns även en förhoppning att kunna inkludera dagligvaruhandeln och besöksnäringen.

– Hyresdatabasen är ett kraftfullt verktyg. Svart på vitt kan vi presentera en korrekt bild över hur hyresläget ser ut i Sverige. Hyresdatabasen belyser även tydligt hyrestilläggens andel av den totala hyreskostnaden. Den största nyheten i år är att vi kan bryta ned siffrorna på såväl stad som köpcentrum. Något som länge har setts som en onåbar dröm av våra medlemmar, säger Martin Kits.

Dags för regeringen att agera – ny utredning behövs

De senaste årens chockhöjningar av hyran har redan inneburit att i övrigt välmående butiker tvingats stänga. Svensk Handel upprepar därför kravet om att en statlig utredning tillsätts för att utvärdera dagens modell för hyresindexering. Med dagens modell riskerar marknads-hyressystemet att sättas ur spel.

– Att kostnadsökningen nu sjunker gör varken till eller från för handlarna, vars hyra ligger kvar på den höga nivå som de senaste årens ökning på 20 procent har lett till. Detta alltså trots att fastighetsägarnas faktiska kostnader sjunker. Branschen, och samhället, behöver stå bättre rustad nästa gång vi ser en kraftig inflationsökning och därför måste nu regeringen tillsätta en utredning för att skapa en stabilare hyresmarknad, säger Martin Kits.

Ett urval av fakta från Svensk Handels Hyresdatabas

Mer detaljerad data och nyckeltal från Svensk Handels Hyresdatabas är tillgängligt för deltagande företag. Analysen bygger på insamlad hyresdata för 2023. 

uppsala.png

Uppsala

För att finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

I dag samlar Svensk Handel ledande företrädare från handel och politik för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Finansminister Elisabeth Svantesson, som inledningstalar, vill under nästa år genomföra reformer som bygger ett starkare Sverige. Om finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

Sverige är ett handelsland. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Varje dag går 600 000 medarbetare, på 140 000 arbetsplatser, till jobbet i handeln för att möta miljontals kunder. Handeln ger liv åt glesbygden, skapar mötesplatser och livskraftiga samhällen.

Annorlunda uttryckt – varje köp i svensk handel är ett bidrag till en stark ekonomi. Politiken måste sluta ta handeln för givet - om handeln ska nå sin fulla potential krävs åtgärder.

Det är först när konsumtionen kommer i gång som optimismen om framtiden växer. En stärkt köpkraft ger också svenska handelsföretag möjlighet att återigen investera och växa, både i Sverige och internationellt. Det är av helt avgörande betydelse för Sveriges välstånd. Det krävs fler åtgärder för att konsumenternas köpkraft ska stärkas.

2. Stärkt internationell konkurrenskraft.

Konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar är hård. Priserna sätts globalt samtidigt som kostnaderna lokalt ökar. Hyrorna ökar, säkerhetshoten blir fler och arbetsgivaravgifterna är höga.

Att svenska företag inom handeln betalar 28 miljarder kronor mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna är en besvärlig kostnadsryggsäck att bära.

Handeln står idag för mer än en tiondel av BNP. Branschen genomför den största transformationen i sin flertusenåriga historia för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion och tillvara digitaliseringens möjligheter.

Samtidigt lägger våra statliga myndigheter som driver program och förmedlar kapital till innovation nästan inte en krona på handeln. Handeln får ynka 0,34 procent av de statliga forskningsanslagen. Här krävs en förändring.

Handelns säkerhetskostnader skenar. Stölder i butik uppgår till drygt 10 miljarder kronor varje år. Dessutom bär handeln en oproportionerligt stor del av samhällets kostnader för att bekämpa brottsligheten. Det är inte rimligt.

Regeringen måste prioritera mängdbrotten. Polisen måste hejda den systematiska brottsligheten riktade mot våra verksamheter.

5. Låt handeln behålla ledartröjan omställningen.

Svenska handelsföretag är banbrytande inom hållbar och klimatsmart handel, men flodvågen av nya EU-lagar är utmanande. Intentionen må vara god men får inte stjälpa företagens konkurrens- och innovationskraft.

Det är obegripligt att hållbarhetskraven på svenska handeln å ena sidan ökar, samtidigt som den orättvisa konkurrensen från aktörer som Temu och Shein tillåts pågå. Kinesiska onlineplattformar, som inte efterlever lagar och regler, ska aldrig tillåtas konkurrera ut svenska företag och jobb.

Konkurrens måste ske på lika villkor.  Ska Sverige fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt handelsland krävs större fokus från politikens sida. Det krävs en sammanhållen strategi för att branschens fulla kraft ska kunna användas för att utveckla svensk ekonomi, svensk arbetsmarknad och svenska samhällen. Potentialen för handelslandet Sverige är enorm.

pressbild-sofia-larsen-24.jpg

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

Under torsdagsmorgonen överlämnades höstbudgeten till riksdagen. Svensk Handel kan konstatera att budgeten innehåller både sött och salt.

Tidigare i september presenterade regeringen ett paket vars mål är att stärka hushållens köpkraft. Paketet omfattar bland annat en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer. Åtgärder likt dessa har efterfrågats av Svensk Handel, vars medlemmar efter ett antal tuffa år är beroende av ökad köpkraft.

– Vi välkomnar att regeringen nu går från ord till handling och stärker hushållens köpkraft. Det är en nödvändighet, givet det ansträngda ekonomiska läget. Potentialen inom handeln är enorm, men för att Sverige även fortsatt ska kunna vara ett starkt handelsland krävs att politiken inser värdet av vår bransch, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Stora satsningar på forskning och innovation måste inkludera handeln

I höstbudgeten ingår även stora ökningar av anslagen till forskning och innovation. Svensk Handel vill nu se att en del av dessa anslag investeras i forskning och utveckling kopplat till handeln.

– I den transformation som handeln är inne i är behoven av forskning och utveckling stora, och de ökar för var dag. Svenska handelsföretag konkurrerar med stora internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Systemet för forskning och innovation behöver nu öppnas upp och anpassas till handelns villkor. Sedan 2010 har handeln endast fått 0,34 procent av offentlig forskningsfinansiering. Det är häpnadsväckande med tanke på att handeln står för 11 procent av BNP och är i starkt behov av innovation för fortsatt konkurrenskraft, säger Sofia Larsen.

Att ducka frågan om arbetsgivaravgifter hämmar svensk konkurrenskraft

Tyvärr kunde det konstateras att den viktiga frågan om sänkta arbetsgivaravgifter åter lyste med sin frånvaro i höstbudgeten. Många av Svensk Handel konkurrerar idag inte bara nationellt, utan även globalt. De höga arbetskraftskostnaderna riskerar att bidra till att svenska handelsföretag hamnar på efterkälken och att konsumtion, företagande, och jobb försvinner utomlands.

En lägre arbetsgivaravgift skulle också leda till ökade möjligheter att anställa fler eller skapa marginaler för hårt pressade handelsföretag.

– Företag inom detaljhandeln betalar 28 miljarder mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna. Vår bransch är näringslivets största arbetsgivare, och vill fortsätta vara en central del av den svenska ekonomin. Vi är därför förvånande över att regeringen, som säger sig prioritera jobb och företagande, gång på gång negligerar det stora behovet av att sänka arbetsgivaravgifterna, säger Sofia Larsen.

– Samtidigt har regeringen spänt bågen i fråga om regelförenklingar och undvikandet av överimplementering. Där har vi höga förväntningar på hur det kan minska krångel och kostnader för våra medlemsföretag.

sofia-budget.jpg

Svensk Handel kommenterar höstbudgeten

Nyheter - generell

Handelslandet Sverige är Svensk Handels berättelse om vår branschs roll och betydelse som samhällskraft. Läs mer om våra visioner.

Svensk Handel lanserar nu Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns roll och betydelse som samhällskraft. Fler, särskilt beslutsfattare, måste få upp ögonen för handelns samhällsbärande roll. För om så sker får vi större gehör för de akuta reformbehov som branschen behöver för att möta den snabba omställningstakt som nu sker. 

Kort och gott är kunskapen om handelns betydelse för samhället alldeles för låg. Detta trots att branschen står för 11 procent av BNP och levererar var sjunde skattekrona. Det här vill vi ändra på. Fler behöver få upp ögonen för Handelslandet Sverige. 

Handeln är en bransch som genomgått svåra prövningar under de senaste åren till följd av bland annat pandemi, hög inflation och ett minskat konsumtionsutrymme. Trots detta är framtiden ljus. Handelns utvecklingspotential är enorm, men för att den ska kunna användas fullt ut krävs också att rätt förutsättningar ges från politiken.  

I samband med riksmötets öppnande, då de 349 folkvalda riksdagsledamöterna åter var på plats i riksdagen, presenterade Svensk Handel i 

 fem akuta reformbehov som politikerna, oavsett partitillhörighet, bör hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas. 

handelslandet-kollage.jpg

Dessa frågor, kommer att vara högt upp på Svensk Handels agenda under hösten. Vi strävar efter att vara handelns röst och stå upp för våra medlemmar. Allt för att Handelslandet Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara den starka kraften i samhället. 

startbild-handelslandet-film.png

Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns betydelse

Inför Riksmötets öppnande föreslår Svensk Handel fem reformer för att stärka Sverige som handelsland.

Handelns förutsättningar har varit utmanande under flera års tid. De flesta delbranscherna har aldrig fullt ut återhämtat sig från pandemin och inflations- och kostnadskrisen har slagit stenhårt. 2023 blev det tuffaste året för detaljhandeln på decennier. Samtidigt genomför branschen den största transformationen i sin flertusenåriga historia. Svenska handelsföretag ställer om sina verksamheter och affärsmodeller för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion, tillvaratar digitaliseringens möjligheter och möta ett försämrat säkerhetsläge inom och utanför landets gränser. Utfallet är avgörande för att vi ska kunna bygga ett rikare Sverige och en mer hållbar värld.

Utvecklingen för svensk ekonomi och arbetsmarknad står på spel. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. I handeln går varje dag 600 000 medarbetare – varav 130 000 är företagare – till jobbet på 140 000 arbetsplatser för att möta tio miljoner kunder. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Annorlunda uttryckt: Handelns utveckling är avgörande för Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och lokalsamhällen.

Samtidigt hårdnar konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar. Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel. Svenska handelsföretag har alltid utvecklats i internationell konkurrens, och har vuxit sig starka på internationella marknader. Men i dag är reformbehovet akut om företagen ska kunna konkurrera, investera och utvecklas i Sverige.

Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel

Därför presenterar vi nu fem reformer att hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas.

– Arbetsgivaravgifterna behöver sänkas för att på sikt nå en genomsnittlig europeisk nivå för arbetskraftskostnader. Svenska handelsföretag agerar på marknader där prissättningen i allt högre utsträckning sker internationellt. Nationell lagstiftning behöver utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för hållbar konkurrens.

– Ge kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein samma juridiska ansvar för sina varor som övriga delar av handeln. Seriösa svenska handelsföretag med en ambitiös syn på hållbarhet måste kunna hävda sig mot företag som inte lever upp till svensk och europeisk lagstiftning. Arbetet för att nå de nationella konsumentpolitiska målen behöver skärpas.

– Privata och offentliga FoU-investeringar i handeln behöver öka. Höstens forskningsproposition bör innehålla särskilda målsättningar för FoU kopplat till handelns utveckling. Svenska handelsföretag blir alltmer högteknologiska, specialiserade och innovativa. De stora förändringarna i köpmönster, digitalisering och cirkulära processer skapar nya behov av kunskap och kompetens. Sverige har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation, som handeln behöver bli en större del av.

– Det behövs en nolltolerans mot mängdbrott samt kraftfulla och effektiva påföljder för dem som systematiskt begår brott. Handeln har en samhällsbärande funktion med fysiska butiker och viktiga mötesplatser i hela landet. Det behövs ett ökat trygghetsarbete för att säkerställa handlares förutsättningar att upprätthålla den verksamhet och grundläggande service som i sig är en förutsättning för levande och trygga platser.

– Överimplementering av EU-lagstiftning måste upphöra. Svenska Handelsföretags konkurrenskraft skadas när EU-regleringar överimplementeras. Det finns ingen guldmedalj för vinnare i tävlingen om att ha EU striktaste lagtolkning – tvärtom kommer det att göra oss fattigare och mindre företagsamma. Det är positivt att regeringen inlett arbetet med regelförenkling och implementeringsråd. Men arbetet måste ges mer resurser och högre prioritet samt även se över redan införd EU-lagstiftning.

Sveriges historia som handelsland är mångtusenårig. Handeln tar olika vägar, byter form och uttryck. En gång i tiden var Ostindiska kompaniet Sveriges mest framgångsrika företag. I dag heter några av våra största exportframgångar Ikea och H&M. Dessa företag, alla delar av det svenska handelsundret, har växt fram i en miljö av stark innovationskraft, en ständig strävan att möta kundernas behov och en sund konkurrens på lika villkor. Kraften och viljan att skapa nya svenska succéföretag finns. Ta chansen att skapa förutsättningarna!

, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

debatt-sofia-martin-maria.png

Om svensk handel ska blomstra krävs akuta reformer

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Vad innebär "Märket"?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är ett kollektivavtal?

Märkessättningen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2025

Avtalen som förhandlas av Svensk Handel

Avtalsnytt

Avtal 2025

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Driftstopp i kassasystemet

Handelslandet Sverige