Nyheter - debattartikel

För att finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

I dag samlar Svensk Handel ledande företrädare från handel och politik för att diskutera viktiga framtidsfrågor. Finansminister Elisabeth Svantesson, som inledningstalar, vill under nästa år genomföra reformer som bygger ett starkare Sverige. Om finansministern ska lyckas med sina ambitioner är det avgörande att Sverige står starkt som handelsnation.

Sverige är ett handelsland. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Varje dag går 600 000 medarbetare, på 140 000 arbetsplatser, till jobbet i handeln för att möta miljontals kunder. Handeln ger liv åt glesbygden, skapar mötesplatser och livskraftiga samhällen.

Annorlunda uttryckt – varje köp i svensk handel är ett bidrag till en stark ekonomi. Politiken måste sluta ta handeln för givet - om handeln ska nå sin fulla potential krävs åtgärder.

Det är först när konsumtionen kommer i gång som optimismen om framtiden växer. En stärkt köpkraft ger också svenska handelsföretag möjlighet att återigen investera och växa, både i Sverige och internationellt. Det är av helt avgörande betydelse för Sveriges välstånd. Det krävs fler åtgärder för att konsumenternas köpkraft ska stärkas.

2. Stärkt internationell konkurrenskraft.

Konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar är hård. Priserna sätts globalt samtidigt som kostnaderna lokalt ökar. Hyrorna ökar, säkerhetshoten blir fler och arbetsgivaravgifterna är höga.

Att svenska företag inom handeln betalar 28 miljarder kronor mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna är en besvärlig kostnadsryggsäck att bära.

Handeln står idag för mer än en tiondel av BNP. Branschen genomför den största transformationen i sin flertusenåriga historia för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion och tillvara digitaliseringens möjligheter.

Samtidigt lägger våra statliga myndigheter som driver program och förmedlar kapital till innovation nästan inte en krona på handeln. Handeln får ynka 0,34 procent av de statliga forskningsanslagen. Här krävs en förändring.

Handelns säkerhetskostnader skenar. Stölder i butik uppgår till drygt 10 miljarder kronor varje år. Dessutom bär handeln en oproportionerligt stor del av samhällets kostnader för att bekämpa brottsligheten. Det är inte rimligt.

Regeringen måste prioritera mängdbrotten. Polisen måste hejda den systematiska brottsligheten riktade mot våra verksamheter.

5. Låt handeln behålla ledartröjan omställningen.

Svenska handelsföretag är banbrytande inom hållbar och klimatsmart handel, men flodvågen av nya EU-lagar är utmanande. Intentionen må vara god men får inte stjälpa företagens konkurrens- och innovationskraft.

Det är obegripligt att hållbarhetskraven på svenska handeln å ena sidan ökar, samtidigt som den orättvisa konkurrensen från aktörer som Temu och Shein tillåts pågå. Kinesiska onlineplattformar, som inte efterlever lagar och regler, ska aldrig tillåtas konkurrera ut svenska företag och jobb.

Konkurrens måste ske på lika villkor.  Ska Sverige fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt handelsland krävs större fokus från politikens sida. Det krävs en sammanhållen strategi för att branschens fulla kraft ska kunna användas för att utveckla svensk ekonomi, svensk arbetsmarknad och svenska samhällen. Potentialen för handelslandet Sverige är enorm.

pressbild-sofia-larsen-24.jpg

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

Inför Riksmötets öppnande föreslår Svensk Handel fem reformer för att stärka Sverige som handelsland.

Handelns förutsättningar har varit utmanande under flera års tid. De flesta delbranscherna har aldrig fullt ut återhämtat sig från pandemin och inflations- och kostnadskrisen har slagit stenhårt. 2023 blev det tuffaste året för detaljhandeln på decennier. Samtidigt genomför branschen den största transformationen i sin flertusenåriga historia. Svenska handelsföretag ställer om sina verksamheter och affärsmodeller för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion, tillvaratar digitaliseringens möjligheter och möta ett försämrat säkerhetsläge inom och utanför landets gränser. Utfallet är avgörande för att vi ska kunna bygga ett rikare Sverige och en mer hållbar värld.

Utvecklingen för svensk ekonomi och arbetsmarknad står på spel. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. I handeln går varje dag 600 000 medarbetare – varav 130 000 är företagare – till jobbet på 140 000 arbetsplatser för att möta tio miljoner kunder. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Annorlunda uttryckt: Handelns utveckling är avgörande för Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och lokalsamhällen.

Samtidigt hårdnar konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar. Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel. Svenska handelsföretag har alltid utvecklats i internationell konkurrens, och har vuxit sig starka på internationella marknader. Men i dag är reformbehovet akut om företagen ska kunna konkurrera, investera och utvecklas i Sverige.

Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel

Därför presenterar vi nu fem reformer att hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas.

– Arbetsgivaravgifterna behöver sänkas för att på sikt nå en genomsnittlig europeisk nivå för arbetskraftskostnader. Svenska handelsföretag agerar på marknader där prissättningen i allt högre utsträckning sker internationellt. Nationell lagstiftning behöver utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för hållbar konkurrens.

– Ge kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein samma juridiska ansvar för sina varor som övriga delar av handeln. Seriösa svenska handelsföretag med en ambitiös syn på hållbarhet måste kunna hävda sig mot företag som inte lever upp till svensk och europeisk lagstiftning. Arbetet för att nå de nationella konsumentpolitiska målen behöver skärpas.

– Privata och offentliga FoU-investeringar i handeln behöver öka. Höstens forskningsproposition bör innehålla särskilda målsättningar för FoU kopplat till handelns utveckling. Svenska handelsföretag blir alltmer högteknologiska, specialiserade och innovativa. De stora förändringarna i köpmönster, digitalisering och cirkulära processer skapar nya behov av kunskap och kompetens. Sverige har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation, som handeln behöver bli en större del av.

– Det behövs en nolltolerans mot mängdbrott samt kraftfulla och effektiva påföljder för dem som systematiskt begår brott. Handeln har en samhällsbärande funktion med fysiska butiker och viktiga mötesplatser i hela landet. Det behövs ett ökat trygghetsarbete för att säkerställa handlares förutsättningar att upprätthålla den verksamhet och grundläggande service som i sig är en förutsättning för levande och trygga platser.

– Överimplementering av EU-lagstiftning måste upphöra. Svenska Handelsföretags konkurrenskraft skadas när EU-regleringar överimplementeras. Det finns ingen guldmedalj för vinnare i tävlingen om att ha EU striktaste lagtolkning – tvärtom kommer det att göra oss fattigare och mindre företagsamma. Det är positivt att regeringen inlett arbetet med regelförenkling och implementeringsråd. Men arbetet måste ges mer resurser och högre prioritet samt även se över redan införd EU-lagstiftning.

Sveriges historia som handelsland är mångtusenårig. Handeln tar olika vägar, byter form och uttryck. En gång i tiden var Ostindiska kompaniet Sveriges mest framgångsrika företag. I dag heter några av våra största exportframgångar Ikea och H&M. Dessa företag, alla delar av det svenska handelsundret, har växt fram i en miljö av stark innovationskraft, en ständig strävan att möta kundernas behov och en sund konkurrens på lika villkor. Kraften och viljan att skapa nya svenska succéföretag finns. Ta chansen att skapa förutsättningarna!

, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

debatt-sofia-martin-maria.png

Om svensk handel ska blomstra krävs akuta reformer

Intresset för mode som kulturellt fenomen är gammalt och inte sällan har tillverkningen och försäljning av textil och kläder varit en viktig pådrivande faktor i flera stora historiska skeenden. Därutöver spelar modehandeln en viktig roll i våra svenska samhällen, genom deras bidrag till arbetstillfällen och levande städer. Det innebär dock inte att branschen saknar utmaningar.

Flera av de frågor som Naturskyddsföreningen och Beatrice Rindevall vill sätta ljuset på i sin debattartikel i 

, och i den tillhörande rapporten ”Monstret i garderoben”, är därmed viktiga att diskutera. Det finns stora utmaningar med att producera plagg som sedan inte kan återbrukas eller återvinnas med någon större framgång.

Vad Naturskyddsföreningen missar är dock att den omställning som efterfrågas, till plagg som håller längre, kan återbrukas och återvinnas mer effektivt, kräver att man arbetar med företagen, inte mot dem. Det finns redan i dag en rad svenska företag som ligger i framkant inom innovation och omställning och behöver bra förutsättningar att fortsätta det arbetet. Med hjälp av tydliga, långsiktiga och rättvisa regelverk och spelregler.

Vill politiken att textilindustrin fungerar på ett visst sätt, måste de också skapa förutsättningar för den att göra så.

De nämner heller inte politikens viktiga roll i att skapa ramarna för den marknad som de anser är eftersträvansvärd. Vill politiken att textilindustrin fungerar på ett visst sätt, måste de också skapa förutsättningar för den att göra så.

Att få en mer hållbar och cirkulär textil- och modeindustri kräver att varje enskilt plagg används flera gånger, och sedan kan återbrukas eller omdesignas. För att det ska vara möjligt behövs en fungerande logistikkedja och kompetens för återbruk. Det finns en rad företag som just nu satsar och testar nya lösningar, och de behöver få stöd i det.

Plagg som levt ut sin fulla livstid behöver materialåtervinnas i högre grad, här finns intressant ny forskning på gång, men den kommer att behöva mer stöd och investeringar för att kunna skala upp.

Det duger inte att säga sig vara för en mer hållbar textil- och modeindustri och sedan köpa billigaste varan.

Det krävs också politiska incitament som stödjer företag som driver omställningen framåt. Svenska och europeiska företag som vill ta ansvar behöver vara konkurrenskraftiga gentemot den kraftigt ökade privatimporten från e-handelsplattformar från tredje land som behöver regleras tydligare.

Ytterst kan vi inte heller komma ifrån konsumentens ansvar. Det duger inte att säga sig vara för en mer hållbar textil- och modeindustri och sedan köpa billigaste varan från ett företag som inte bryr sig om sådant som kvalitet, kemikalier eller anställningsvillkor. Att med omsorg välja vilka kläder vi köper är viktigt.

Naturskyddsföreningen sätter fingret på viktiga frågor i sin artikel, men de företag som verkar i Sverige och Europa och har höga ambitioner är inte problemet, de är en del av lösningen. Därför behöver de bra villkor och rättvisa regelverk, för att kunna delta i branschens omställning till mer hållbara affärsmodeller.

, vd, Teko (Sveriges textil- och modeföretag)

sofia-med-textil.png

Modebranschen bär inte hela ansvaret för hållbarhet

En avgörande framgångsfaktor för Sverige är att vi länge satsat på och legat långt fram inom forskning och innovation. Nu krävs ett omtag.

Sverige är ett handelsland. Med 130 000 handelsföretag, 600 000 medarbetare och 10 miljoner kunder. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Handelsföretag som IKEA och H&M har med sina nyskapande affärsmodeller tagit världen med storm och blivit några av /bland vårt lands största exportframgångar i modern tid. Sedan mitten av 1990-talet har produktivitetstillväxten stigit mer i den svenska handeln än i tillverkningsindustrin. Utvecklingen i den svenska handeln utmärker sig dessutom i jämförelse med produktivitetstillväxten i andra industrialiserade länder. Men intresset från politiken, myndigheter och akademin för forskning och innovation inom handeln forskning är för lågt, inte minst med tanke på branschens stora påverkan på samhällets utveckling.

Handeln är aktiv i alla led av omställningen och letar efter ny kunskap på en lång rad områden; att förstå mänsklig motivation, psykologi och beteendeförändringar, tillverkningsprocesser, materialfrågor, logistisk utveckling, att mäta klimatpåverkan och annan hållbarhetspåverkan, policyutveckling, utveckling av nya affärsmodeller, AI-utveckling och analys av nya och befintliga processer och tekniker, robotteknik, utveckling av statistiska och matematiska verktyg, webb- och teknikutveckling, design och konstnärlig utveckling, gestaltning av rum och mötesplatser, ledarskap och arbetsformer, med mera.

Handeln efterfrågar och anställer i dag personer med spetskompetens och använder avancerad forskning inom alla dessa områden. Forskning och kompetensförsörjning för handeln kan komma från olika delar av akademin – men få tar avstamp i lösningar specifikt för handeln. De statliga myndigheterna som driver program och förmedlar kapital till innovation lägger nästan inte en krona på handeln. Inte heller politiken har betraktat handeln som ett prioriterat utvecklingsfält för forskning och innovation. Det är hög tid att det förändras.

 är stora och ökande. Robotisering och automatisering, artificiell intelligens, big data och maskininlärning är teknikområden som redan fått stort genomslag i den svenska handeln och som skapar nya möjligheter för hållbar konsumtion, tillverkning och distribution. Här konkurrerar svenska handelsföretag med allt större internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik.

Det behövs också mer FoU och innovation kring hur handeln kan leda konsumenter i omställningen till hållbar konsumtion, till exempel genom att minimera svinn, främja återanvändning, reparation och återvinning. Inte minst i tider när den globala konkurrensen och jakten på lägre priser innebär att allt fler köper produkter som inte alltid lever upp till de regelverk som syftar till att driva hållbarhet och produktsäkerhet. Handeln har en nyckelroll i förhållandet mellan konsumenterna och producenterna och kan både ställa krav och forma och kanalisera efterfrågan.

ska kunna leda samhället mot mer hållbar konsumtion är det viktigt att mer privata och offentliga resurser satsas på FoU och innovation inom handeln. Sverige har en stolt tradition som forskningsnation och har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation. Men förutsättningarna för handeln behöver stärkas.

Det är hög tid att handelns centrala roll i utvecklingen av Sveriges ekonomi och samhällets omställning återspeglas i forsknings- och utvecklingspolitiken. Därför bör höstens forskningsproposition innehålla särskilda målsättningar för forskning- och utveckling kopplat till handelns utveckling.

___________________________________________________________________

Anders Svensson, ordförande Svensk Handel, Stadium AB

Cecilia Fritzson Gårdnäs, Ikea Svenska Försäljnings AB

sh-logo-gron.jpg

Handeln kan leda omställningen men alltför få förstår potentialen

Naturvårdsverket måste ha de resurser som behövs för att alla producenter ska ta ansvar för insamling och återvinning av sina förpackningar.

Debattartikel införd i Altinget 14 maj 2024:

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden, skriver debattörerna.

Producenter med producentansvar för förpackningar

Den 1 januari 2024 trädde den nya producentansvarsförordningen i kraft, som innebär ett utökat ansvar för producenter som sätter en förpackad vara på den svenska marknaden. Syftet är att öka insamling och återvinning, vilket producenterna finansierar. Våra producenter välkomnar detta och är beredda att ta det utökade ansvaret, men då krävs att Naturvårdsverket tar sitt ansvar som tillsynsmyndighet.

Utöver de kostnader som den nya förordningen medför för producenterna, tillkommer kraftigt ökade kostnader de närmaste åren. Fastighetsnära insamling av förpackningar ska vara införd i hela Sverige senast den 1 januari 2027 så att fler förpackningar ska källsorteras för återvinning.

För att den nya förpackningsförordningen ska fungera fullt ut krävs att alla producenter ansluter sig till en godkänd producentansvarsorganisation, vilket är ett krav i förordningen. Det räcker inte att vissa företag är samvetsgranna och tar ansvar för att finansiera insamlingen och den ökade återvinning som behövs för att nå Sveriges återvinningsmål. Alla måste bidra, men så ser inte verkligheten ut i dag.

Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Naturvårdsverket är tillsynsmyndighet och ansvarar för uppföljning av producentansvaret. Vi uppskattar att det i dag finns mer än 3 000 företag som inte är anslutna och därmed undkommer kostnaderna för insamling och återvinning av sina förpackningar. Tillsammans står de för flera hundra miljoner kronor i uteblivna förpackningsavgifter varje år. Det är oacceptabelt att ansvarstagande företag tvingas ta hela kostnaden som den nya förordningen medför, medan andra kan komma undan.

Konkurrensfördel för företag som friåker

Naturvårdsverket måste ta sitt ansvar och prioritera tillsynsarbetet för att säkerställa att alla producenter betalar sin del och att vi har en rättvis konkurrens på marknaden. Bristen på aktiv och uppsökande tillsyn innebär att konsekvenserna i dag är obefintliga och företagen tillåts ”friåka” på de som tar ansvar. Det är alltför enkelt att undvika det lagstadgade ansvaret att vara ansluten till en producentansvarsorganisation.

De ekonomiska incitamenten är uppenbara. Genom att inte vara med och finansiera de ökande kostnaderna, kan företagen ta ut ett lägre slutpris på sin produkt mot konsument. Att låta branschkollegorna ta notan för att de egna förpackningarna samlas in och återvinns ger därför en klar konkurrensfördel.

Dagligvaruleverantörerna, Svensk dagligvaruhandel, Svensk handel, Sveriges bryggerier och Sprit & vinleverantörsföreningen representerar en stor del av de drygt 8 000 producenter som är anslutna till Näringslivets producentansvar och vi gör vad vi kan för att alla ska ta sitt lagstadgade ansvar.

Vi uppmanar regeringen att säkerställa att Naturvårdsverket har de resurser, verktyg och den kompentens som behövs. I slutet på mars inkom Naturvårdsverket med en hemställan till regeringen där de efterfrågar ökade medel för tillsyn, något som skulle innebära än högre framtida tillsynskostnader för ansvarstagande företag. I dag betalar de företag som tar producentansvar en årlig tillsynsavgift på 1 250 kronor till Naturvårdsverket, en avgift som sammantaget motsvarar cirka 10 miljoner kronor per år.

Det är hög tid att Naturvårdsverket agerar på sitt tillsynsansvar och faktiskt nyttjar de förutsättningar som de redan har till sitt förfogande. Det är möjligt att det finns behov att öka tillsynsavgiften, men oavsett avgift förutsätter vi leverans i form av faktiskt agerande från Naturvårdsverket. Endast med aktiv och tillräcklig tillsyn kan vi få konkurrens på lika villkor för företag i Sverige och ett producentansvar som fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Jörgen Friman, Vd Dagligvaruleverantörerna

Karin Brynell, Vd Svensk dagligvaruhandel

Anna-Karin Fondberg, Vd Sveriges bryggerier

Kent Persson, Styrelseordförande Sprit & vinleverantörsföreningen

Kosmetika, tomma forpackningar.jpeg

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Söktjänster på nätet har blivit nyckel­verktyg för kriminella. Regeringen måste stoppa detta utnyttjande av lagstiftningen.

Debattartikel införd i Svenska Dagbladet 13/5 2024:

 i Sverige är system­hotande och utgör ett hot mot vår demokrati och mot människors trygghet och säkerhet. Den finansieras i hög grad genom bedrägerier, stölder och tillgrepps­brott, vilka enligt Brotts­förebyggande rådet stod för 41 procent av alla brott förra året. Antalet bedrägerier växer snabbt, framför allt bedrägerier genom så kallad social manipulation, där bedragaren övertygar offret att självt utföra en överföring av pengar. Enligt polisen ökade antalet anmälda bedrägerier och brottsvinster från bedrägerier under förra året med 22 procent.

Vid bedrägerier använder sig de kriminella enligt polisen i stor utsträckning av person­uppgifter som olika söktjänster tillgängliggör på sina webbplatser, vilket möjliggörs av att de har beviljats ett frivilligt utgivnings­bevis som ger grundlags­skydd till webbplatsen enligt yttrande­frihets­grundlagen. På så vis kan de fritt publicera person­uppgifter utan personers tillåtelse, och dessutom ta betalt för det. Det står också fritt för vem som helst, även kriminella, att ansöka om frivilligt utgivnings­bevis och starta en söktjänst.

 är inte förenlig med bestämmelserna i EU:s dataskydds­förordning (GDPR). Med ett frivilligt utgivnings­bevis ges möjlighet att publicera uppgifter som annars inte skulle vara tillåtna att publicera enligt GDPR. Det beror på att lagstiftaren anser att all information ska vara offentlig och att detta väger tyngre än en medborgares rättighet till privatliv och skydd mot kriminalitet. Så ser det inte ut i andra jämförbara länder. Ett ytterligare problem är att man som användare av dessa söktjänster kan vara anonym samt att man som privatperson – till skillnad mot när någon tar en kredit­upplysning – inte får någon notifiering om att någon inhämtat ens person­uppgifter.

Dessa förhållanden ger kriminella fritt spelrum att på ett enkelt och systematiskt sätt kartlägga potentiella offer baserat på söktjänsternas sammanställda information om ålder, civilstånd, inkomst, hur man bor, telefonnummer och vilken bil man äger. Därefter kan de använda informationen för att göra massutskick av bedrägliga SMS eller ringa potentiella offer som luras att lämna ut bankkoder eller logga in med bank-ID. Genom den snabba utvecklingen av AI ökar också risken markant för ännu mer effektiva och sofistikerade bedrägeri­attacker. Informationen som söktjänsterna tillhandahåller kan också användas vid våldsbrott såsom sprängningar och skjutningar.

 är unik och värdefull och bör värnas. Samhället står dock i ständig förändring och vår värld ser helt annorlunda ut nu än den gjorde när offentlighets­principen tillkom år 1766. Mycket har också hänt sedan yttrande­frihets­grundlagen anpassades till internet 2003, vilket gjorde söktjänster tillåtna. Givet samhällets och teknologins snabba utveckling måste även våra principer och lagstiftning löpande anpassas för att vara ändamåls­enliga.

Regeringen gav i oktober 2023 en särskild utredare i uppdrag att se över grundlags­skyddet för söktjänster som offentliggör person­uppgifter. Vi välkomnar detta och ser en grundlags­ändring som helt nödvändig. Uppdraget ska dock inte redovisas förrän i november 2024 och även om utredningen förordar en grundlags­ändring tar den i sin tur mellan 3–5 år att genomföra. Under tiden kommer person­uppgifter från olika söktjänster fortsatt att användas av den organiserade brottsligheten.

Vi beklagar denna tidsutdräkt och uppmanar därför regeringen att, utöver eventuella ändringar i grundlagen som utreds, agera snabbt och uppdatera dataskydds­lagen alternativt offentlighets- och sekretess­lagen för att begränsa kriminellas tillgång till person­uppgifter i syfte att begå brott mot enskilda. Vi vill att regeringen skyndsamt lagfäster medborgarnas rätt att inte få sina person­uppgifter publicerade via privata söktjänster utan att själv kunna kontrollera vilka person­uppgifter som finns tillgängliga, samt att begränsa och reglera söktjänsternas möjlighet att ladda ner hela svenska folkets data.

Samtidigt är det givetvis viktigt att myndigheter och andra aktörer som arbetar med att bekämpa organiserad brottslighet även fortsatt har tillgång till person­uppgifter, samt att arbets­givare kan göra nödvändiga säkerhets­kontroller. Detta är något regeringen bör ta i beaktande när lagstiftningen ses över.

 den organiserade brottsligheten har alla aktörer i samhället – politiker, myndigheter, polisen, banker och andra privata företag – ett ansvar och en viktig roll att spela. Nu måste hela civilsamhället kraftsamla för att stärka samhällets motstånds­kraft. Vi måste jobba på alla fronter samtidigt och lagstiftningen måste snabbt anpassas efter den samhälls- och brotts­utvecklingen vi ser.

Grundlagen ska vara ett skydd för oss alla och inte ett verktyg för kriminella. Så länge kriminella enkelt kan identifiera och kartlägga potentiella offer via söktjänster kommer vi inte kunna råda bot på den organiserade brottsligheten och den bedrägerivåg som följer i dess spår.

ordförande, Pensionärernas Riksförbund

förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund

riksdagslogo-16x9.png

Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter

Genom att sänka momsen på second hand-produkter skapas incitament för att utvidga och utveckla second handförsäljningen.

Hållbarhetsfrågan står högt upp på konsumenternas agenda. I Svensk Handels senaste Hållbarhetsundersökning uppger 7 av 10 att det är viktigt att företag man handlar från bedriver ett aktivt hållbarhetsarbete. Det finns alltså en tydlig kravbild gentemot svenska handlare i att verksamheten som bedrivs ska ha hållbarhetsfrågorna i åtanke. Görs inte detta väljer man hellre att handla någon annanstans. Det aktiva hållbarhetsarbetet har blivit en konkurrensfördel inom den svenska handeln.

Hållbarhetsarbetet går alltså hand i hand med affärsnyttan, men vår Hållbarhetsundersökning visar också tydligt att företagen har en vilja om att vara med och bidra till en positiv samhällsutveckling. Handelns roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle är central, och vår bransch är redo att ta en ledande roll för att skapa ett nytt grönt narrativ.

Därför är det olyckligt att man från regeringshåll, i stället för att uppmuntra cirkulära affärsmodeller, väljer att blunda för det faktum att det finns ekonomiska styrmedel som skulle få fler handlare och konsumenter att söka sig till den cirkulära handeln. Intresset finns nämligen redan och second hand är större än någonsin. I februari omsatte begagnathandeln 1,7 miljarder kronor. Men givet det stora engagemang som finns i handeln och bland konsumenterna tror vi att detta bara är en bråkdel av potentialen.

Det har tyvärr varit förvånansvärt tyst från regeringen i frågan. I dag tvingas näringslivsaktörer att betala 25 procents moms varje gång en second hand-produkt säljs. Regelverket innebär alltså att second handvaror, som redan är beskattade, blir dubbelbeskattade. Efter fjärde försäljningen av en och samma produkt är momsen lika stor som varans ursprungliga värde. Det är orimligt och går emot regeringens ambitiöst uttalade mål. En utredning är visserligen tillsatt, men den tittar endast på möjliga förenklingar i administrationen och inte på hur en faktisk sänkning ska kunna genomföras.

Om politiken menar allvar med att omställningen mot cirkulär ekonomi är önskvärd så finns ypperliga möjligheter att bidra till den utvecklingen. I stället för dagens dubbel, trippel eller kvadrupelbeskattning vill vi se att momssatsen på second handvaror sänks kraftigt. Det finns inget rimligt skäl till att beskattningen på en redan beskattad secondhandvara ska vara mer än dubbelt så hög som exempelvis momsen på en biff med bearnaisesås på restaurangen eller fyra gånger så hög som på nytryckta böcker.

En sänkt moms skulle, förutom att skicka en tydlig politisk signal, innebära ökade incitament för företag att utveckla affärsmodeller och för en ännu mer effektiv och klimatsmart second handförsäljning. Priset kommer att bli mer konkurrenskraftigt, samtidigt som företagen kan fortsätta att utveckla sin verksamhet och öka antalet anställningar. Därmed skulle den statsfinansiella kostnaden för en sänkt moms betala sig både ekonomiskt och ekologiskt.   

Så vår fråga till regeringen är lika enkel som tydlig. Handeln är redo. Vad väntar ni på? Sänk momsen på second hand.

, chef näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel 

second-hand-klader.jpg

Sänk momsen på second hand, regeringen

Replik till debattartikeln: ”Låt det kosta att bryta mot miljözon 3”

I SvD den 19/3 uttrycker Lisette Hallström, vd för Movebybike, att det bör bli ekonomiskt kännbart att bryta mot reglerna när miljözon 3 införs i centrala Stockholm. Hon undrar även vem som har fört fram synpunkter på att transporterna kommer att bli dyrare och att tidsplanen är för snäv.  

Svaret på de två frågorna är att vi är ett flertal branschorganisationer, med närmare 18 000 medlemsföretag och över 180 000 anställda verksamma i Stockholm, som tillsammans har tagit fram en konsekvensanalys där bland många andra punkter både dyrare transporter och en snäv tidsplan lyfts.

Inledningsvis vill vi självfallet betona att vi håller med Movebybike om vikten av regelefterlevnad för att främja konkurrens på lika villkor. Det är också riktigt att bolag som Movebybike är bra då det gäller mindre transporter. De transporter som berörs av nuvarande förslag är dock de som levererar varor till butiker, hotell och restauranger samt kontor i det utpekade området. Transporter på flera ton som inte går att ta på en cykel eller en mindre elbil.

Det råder inte några tvivel om att vi är mitt i en omfattande och nödvändig omställning och vi står bakom grundambitionen att förbättra luftkvaliteten. Det vi främst ifrågasätter är den snabba implementeringen av zonen, utan rimlig tid för förberedelse och omställning.

För att få en miljözon att bli verkningsfull behöver näringslivet tillsammans med staden kartlägga vad som finns och vad som eventuellt saknas och behövs. Idag, och med största säkerhet även om nio månader, saknas den mängd elfordon, laddstationer och chaufförer som behövs för att klara transporterna i det utpekade området. Brister som kommer att leda till högre priser eller uteblivna transporter vilket medför att det blir betydligt kostsammare att befinna sig i zonen än i andra områden. Med det kan man säga att det kommer att bli ekonomiskt kännbart med miljözon klass 3, men inte på det sätt som Lisette Hallström hoppas på. Att det inte ens finns elturistbussar på marknaden är ett annat exempel på varför tidsplanen är för snäv.

En gemensam tidplan behöver därför sättas, vilken gör det möjligt att genomföra en omställning som leder till ett bra samhälle ur både miljöns, invånarnas och näringslivets perspektiv. Vi har lyft förslag på att tillsammans identifiera hinder för omställningen och adressera dessa snarare än att drastiskt dra undan mattan för företag. Med en gemensam insats kan vi även ta hänsyn till den ekonomiska och sociala hållbarheten. Något som är minst lika viktigt som luftkvaliteten. Tyvärr har det ansvariga borgarrådet varit ovillig till en konstruktiv diskussion och anser att det inte är politikens ansvar att lösa näringslivets problem – trots att problemet i detta fall är en politisk konstruktion.

Förslaget riskerar, i sin nuvarande form, att påtagligt försämra Stockholm citys näringslivsklimat, arbetsmarknad och attraktivitet. Försvagas näringslivet försämras även företagens omställningskraft till en verkligt hållbar mobilitet. 

, branschchef och vice vd, Sveriges Bussföretag

, chef näringspolitik och opinions­bildning, Svensk Handel

, samhällspolitisk chef, Transport­företagen

Debattartiklar

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

Om svensk handel ska blomstra krävs akuta reformer

Modebranschen bär inte hela ansvaret för hållbarhet

Handeln kan leda omställningen men alltför få förstår potentialen

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Stoppa utnyttjandet av personuppgifter

Sänk momsen på second hand, regeringen

Miljözon slår mot företagen i city

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Debattartiklar

Politiken måste sluta ta handeln för givet – nu krävs åtgärder

Om svensk handel ska blomstra krävs akuta reformer

Modebranschen bär inte hela ansvaret för hållbarhet

Handeln kan leda omställningen men alltför få förstår potentialen

Låt inte producenter ducka ansvar för återvinning, Naturvårdsverket

Stoppa utnyttjandet av person­uppgifter

Sänk momsen på second hand, regeringen

Miljözon slår mot företagen i city

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Stoppa utnyttjandet av personuppgifter