Nyheter - debattartikel

Handeln befinner sig i ett stålbad med lågkonjunktur, fallande konsumtion och en snedvriden konkurrens från kinesiska onlinegiganter.

Handelslandet Sverige ger liv åt våra städer, formar den blågula bilden internationellt och skapar vägar för varor genom vårt avlånga land. Handeln står för mer än en tiondel av BNP och levererar var sjunde skattekrona till statskassan. Enorma värden som nu hotas. Många handelsföretag är pressade av stenhård konkurrens och vikande konsumtion. Det är kort och gott avgörande för samhället att handeln får upp farten igen.  

Även om räntesänkningar och skattelättnader tänt ljuset i tunneln finns det fortsatt en stor osäkerhet om när konsumtionen tar fart. Lågkonjunkturen har varit en konsumtionskris. Det höga ränteläget åt förra året upp 85 miljarder kronor från hushållen, pengar som annars kunnat gå till sparande eller konsumtion. Det motsvarar försäljningen i fyra års julhandel. Sällanköpshandeln, det vill säga försäljningen av till exempel möbler, hemelektronik och sport, har visat minussiffror 27 månader i rad - ett dystert facit och den värsta kräftgång som branschen upplevt. Inte ens under finanskrisen dök konsumtionen på ett liknande sätt.

Företagen i handeln pressas från två håll – intäkterna minskar och kostnaderna ökar. De inflationsdrivna butikshyrorna har skenat i väg och ökat med 20 procent på tre år. Den genomsnittliga modehandlaren i Stockholm lägger, smått obegripliga, 24 kronor av varje intjänad 100-lapp på att betala hyror. Lägg därtill att handelns nota för brottsligheten ständigt ökar. Pandemins efterdyningar är ett annat mörkt orosmoln, där den redan pressade branschen har 3,5 miljarder kronor att betala tillbaka i uppskjutna skatteanstånd. Dessa utmaningar ska inte underskattas.

Som lök på laxen är den internationella konkurrensen tuffare än någonsin. Enbart under oktober handlade 600 000 svenskar från någon av de kinesiska onlinejättarna Temu eller Shein, enligt Svensk Handels E-handelsindikator. En ökning med 100 000 jämfört med månaden innan. Handeln från utländska aktörer ökar snabbt och drivs på av EU:s misslyckande med att skapa en rättvis spelplan. Onlinegiganterna har en egen gräddfil där de inte behöver följa svenska regler kring produktsäkerhet och kemikalieinnehåll. En allvarlig utveckling som hotar svenska företag och jobb i allt högre utsträckning.    

Handeln har tvingats svälja en cocktail med kostnadsökningar på tom mage. Även om branschen visat stor uthållighet skördas nu lågkonjunkturens offer. Fyra handelsföretag tvingas stänga igen. Varje dag. Det är den högsta siffran på 10 år. För att vända utvecklingen och stärka handelns konkurrenskraft blir det viktigt att:

Att stimulera konsumtionen och stärka handelns konkurrenskraft är viktigt för hela Sverige. Handeln är en central motor för jobbskapande och tillväxt. Årets viktigaste försäljningstillfälle står nu för dörren och för många företag står mycket, kanske allt, på spel. Sällan har en julhandel betytt så mycket för handelns företag och för Sveriges ekonomi. Om du kan, köp en extra julklapp i år. Vägen ur lågkonjunkturen stavas konsumtion.

Maria Mikkonen, chefsekonom Svensk Handel

sofia-och-maria.png

På önskelistan: En rekordstark julhandel och stärkt konkurrenskraft

Nyheter - generell

Svensk Handel ser allvarligt på att felaktiga och missvisande uppgifter om butiksanställdas löner spridits i olika sammanhang.

Felaktiga och missvisande uppgifter om löner sprids

Det är felaktigt och anmärkningsvärt att påstå att studenter och andra som valt att extrajobba några timmar i veckan ”lever under fattigdomsgränsen”, säger Svensk Handels förhandlingschef Ola Axelsson.

Det var i måndags som fackförbundet Handelsanställdas förbund släppte en rapport om butiksanställdas löner.

Rapporten har presenterats i olika sammanhang med påståendet att tre av tio butiksanställda ”hamnar under fattigdomsstrecket” och ”lever under fattigdomsgränsen”, eftersom deras butikslön är lägre än SCB:s mått på låg ekonomisk standard (17 877 kronor).

- Det här är alltså personer som arbetar få timmar i veckan, till exempel studenter som har valt att extrajobba i butik. Vi har heller ingen aning om vad de har för andra inkomster och bidrag, till exempel studiebidrag. Det är både felaktigt och missvisande att påstå att de ”lever under fattigdomsgränsen”. Det går inte att dra någon sådan slutsats från lönestatistiken, säger Ola Axelsson.

 Det har också gjorts poänger av att medellönen för butiksanställda, 19 500 kronor, är lägre än Konsumentverkets riktlinjer för vad en 20-åring med eget boende behöver tjäna för att kunna täcka sina kostnader (23 600 kronor).

- Det är en irrelevant och missvisande jämförelse. Medellönen 19 500 kronor är räknad på samtliga butiksanställda inklusive de tusentals anställda som enbart extrajobbar några timmar i veckan, till exempel studenter, och som därmed drar ner snittet. Konsumentverkets riktlinjer avser dessutom, likt SCB:s mått, individens totala inkomster, konstaterar Ola Axelsson.

I ett nyhetsinslag angavs dessutom felaktigt i en grafik att 19 500 kronor är heltidslönen för butiksanställda. Korrekt är att den genomsnittliga heltidslönen för en butiksanställd enligt den partsgemensamma lönestatistiken 2023 var nästan 33 000 kronor per månad inklusive ob-ersättning (ersättning för arbete på kvällar eller helger) och drygt 28 000 kronor per månad exklusive ob-ersättning.

- Handeln sysselsätter över en halv miljon människor, varav över 160 000 i butik, och är av avgörande betydelse för hela samhället. Branschen förtjänar en ärligare beskrivning än det vi sett de senaste dagarna, säger Ola Axelsson.  

ola-axelsson.jpg

Felaktiga och missvisande uppgifter om butiksanställdas löner sprids

Nyheter - pressmeddelanden

Under torsdagsmorgonen överlämnades höstbudgeten till riksdagen. Svensk Handel kan konstatera att budgeten innehåller både sött och salt.

Tidigare i september presenterade regeringen ett paket vars mål är att stärka hushållens köpkraft. Paketet omfattar bland annat en förstärkning av jobbskatteavdraget och sänkt skatt för pensionärer. Åtgärder likt dessa har efterfrågats av Svensk Handel, vars medlemmar efter ett antal tuffa år är beroende av ökad köpkraft.

– Vi välkomnar att regeringen nu går från ord till handling och stärker hushållens köpkraft. Det är en nödvändighet, givet det ansträngda ekonomiska läget. Potentialen inom handeln är enorm, men för att Sverige även fortsatt ska kunna vara ett starkt handelsland krävs att politiken inser värdet av vår bransch, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Stora satsningar på forskning och innovation måste inkludera handeln

I höstbudgeten ingår även stora ökningar av anslagen till forskning och innovation. Svensk Handel vill nu se att en del av dessa anslag investeras i forskning och utveckling kopplat till handeln.

– I den transformation som handeln är inne i är behoven av forskning och utveckling stora, och de ökar för var dag. Svenska handelsföretag konkurrerar med stora internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik, säger Sofia Larsen och fortsätter:

Systemet för forskning och innovation behöver nu öppnas upp och anpassas till handelns villkor. Sedan 2010 har handeln endast fått 0,34 procent av offentlig forskningsfinansiering. Det är häpnadsväckande med tanke på att handeln står för 11 procent av BNP och är i starkt behov av innovation för fortsatt konkurrenskraft, säger Sofia Larsen.

Att ducka frågan om arbetsgivaravgifter hämmar svensk konkurrenskraft

Tyvärr kunde det konstateras att den viktiga frågan om sänkta arbetsgivaravgifter åter lyste med sin frånvaro i höstbudgeten. Många av Svensk Handel konkurrerar idag inte bara nationellt, utan även globalt. De höga arbetskraftskostnaderna riskerar att bidra till att svenska handelsföretag hamnar på efterkälken och att konsumtion, företagande, och jobb försvinner utomlands.

En lägre arbetsgivaravgift skulle också leda till ökade möjligheter att anställa fler eller skapa marginaler för hårt pressade handelsföretag.

– Företag inom detaljhandeln betalar 28 miljarder mer i arbetsgivaravgifter jämfört med sina konkurrenter i OECD-länderna. Vår bransch är näringslivets största arbetsgivare, och vill fortsätta vara en central del av den svenska ekonomin. Vi är därför förvånande över att regeringen, som säger sig prioritera jobb och företagande, gång på gång negligerar det stora behovet av att sänka arbetsgivaravgifterna, säger Sofia Larsen.

– Samtidigt har regeringen spänt bågen i fråga om regelförenklingar och undvikandet av överimplementering. Där har vi höga förväntningar på hur det kan minska krångel och kostnader för våra medlemsföretag.

sofia-budget.jpg

Svensk Handel kommenterar höstbudgeten

Handelslandet Sverige är Svensk Handels berättelse om vår branschs roll och betydelse som samhällskraft. Läs mer om våra visioner.

Svensk Handel lanserar nu Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns roll och betydelse som samhällskraft. Fler, särskilt beslutsfattare, måste få upp ögonen för handelns samhällsbärande roll. För om så sker får vi större gehör för de akuta reformbehov som branschen behöver för att möta den snabba omställningstakt som nu sker. 

Kort och gott är kunskapen om handelns betydelse för samhället alldeles för låg. Detta trots att branschen står för 11 procent av BNP och levererar var sjunde skattekrona. Det här vill vi ändra på. Fler behöver få upp ögonen för Handelslandet Sverige. 

Handeln är en bransch som genomgått svåra prövningar under de senaste åren till följd av bland annat pandemi, hög inflation och ett minskat konsumtionsutrymme. Trots detta är framtiden ljus. Handelns utvecklingspotential är enorm, men för att den ska kunna användas fullt ut krävs också att rätt förutsättningar ges från politiken.  

I samband med riksmötets öppnande, då de 349 folkvalda riksdagsledamöterna åter var på plats i riksdagen, presenterade Svensk Handel i 

 fem akuta reformbehov som politikerna, oavsett partitillhörighet, bör hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas. 

handelslandet-kollage.jpg

Dessa frågor, kommer att vara högt upp på Svensk Handels agenda under hösten. Vi strävar efter att vara handelns röst och stå upp för våra medlemmar. Allt för att Handelslandet Sverige även fortsättningsvis ska kunna vara den starka kraften i samhället. 

startbild-handelslandet-film.png

Handelslandet Sverige – en berättelse om handelns betydelse

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Persson gästade Svensk Handels årsstämma den 16 maj.

Inledningsvis berättade Johan Persson om sina erfarenheter från  livsmedelshandeln, något som gav honom erfarenheter som han burit med sig genom livet. På senare år har även Johan Persson varit vd för ett företag inom belysningsbranschen. På resan från handlare till minister tog Johan Pehrson med sig en stor förståelse för en stabil och säker ekonomi. 

Svensk ekonomi är helt avgörande för fler jobb i handeln

Att få ordning på svensk ekonomi är helt avgörande för att handeln ska ha möjlighet att skapa fler jobb, enligt ministern.

-   Efterfrågan måste finnas. Finns det ingen som vill köpa en soffa så kommer ingen att kunna sälja en soffa. Vi måste ur lågkonjunkturen och se till att vara än bättre förberedda vid nästa lågkonjunktur.

Ministern har också lång erfarenhet av hur byråkrati kan krångla till vardagen för den enskilde företagaren. Det är inte alltid lagstiftningen går hand i hand med verkligheten, trots att goda intentioner kan finnas. Ett inspel från publiken var att regeringen måste säkra att Sverige inte överimplementerar EU-regler i onödan.

-   En insats för att stävja detta är regeringens förenklingskommission som precis har kommit igång. Vi bygger också till exempel om arbetslöshetsförsäkringen, vilket kommer att underlätta rejält för alla arbetsgivare vid rapportering till A-kassan.

Förutsättningarna för framtida kompetensförsörjning börjar i skolbänken

Ministern lyfte också hur viktig handeln är för svenskt välstånd och därmed vikten av framtida kompetensförsörjning. Regeringen försöker möta de ökade behoven genom att uppdatera kraven för gymnasieutbildningen, vuxenskolan och yrkesutbildningen. Sverige behöver göra mycket mer; skolan måste reformeras och gå tillbaka till grunderna. Läsa, räkna, skriva är fortfarande helt grundläggande. Pisa-resultaten visar att vi är i ett mycket allvarligt läge. Ministerns recept är:

Ut med paddor – in med böcker. Resultatet kommer inte att kunna mätas förrän efter nio år. Det är farligt om man negligerar att den samlade forskningen visar att vi håller på att demontera hjärnans grundfunktioner, och det leder ju inte till att man får A i matte direkt.

Regeringen vill ha en fortsatt tät dialog med Svensk Handel för att få handelns viktiga inspel.

-   Handeln ser till att ge människor ett meningsfullt och viktigt arbete i en spännande bransch. 

Jag hoppas att mina erfarenheter och det fokus Regeringen har på ekonomi, på EU och på hållbarhet kommer att bidra till en bättre affär för svensk handel i framtiden.

namnlos-design-1716475858.png

"Handeln är en stor del av Sveriges ekonomi och välstånd”

Remissvar

Svensk Handel delar ambitionen men ifrågasätter om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 8 500 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Naturvårdsverkets skrivelse - Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall, och har följande att anföra. 

EU:s medlemsstater ska till 2025 se till att 55 procent av det kommunala avfallet förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. I Naturvårdsverkets skrivelse framgår att Sverige riskerar att missa EU:s mål 2025, då siffrorna för 2021 endast uppgick till 40 procent, vilket har fått EU- Kommissionen att ge Sverige en så kallad ”tidig varning”. Som en konsekvens av detta gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen till 2025 för kommunalt avfall i EU:s avfallsdirektiv, vilket myndigheten slutredovisade den 31 oktober 2023. 

Svensk Handel välkomnar åtgärder och styrmedel som bidrar till ökat återbruk av varor och en bättre materialåtervinning. För att vi ska kunna ställa om till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi behöver fler aktörer engagera sig och kunna bidra till denna omställning. Till exempel behöver produkter i större utsträckning repareras, återbrukas och återvinnas än vad de gör idag. 

Handeln vill bidra till att bygga en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det gör vi genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning, där avfall ses som en resurs och avfallshierarkin är utgångspunkten för företagens arbete. Allt fler aktörer inom handeln tittar på hur man kan utveckla olika cirkulära tjänster, som reparation av produkter, återbrukssortiment, återtag för re-make samt insamling för återvinning med mera. Men det finns en rad hinder för att detta ska nå sin fulla potential.

I denna skrivelse ligger fokus på hur vi kan bättre förbereda kommunalt avfall för återanvändning och materialåtervinning. I Sverige är det kommunerna som har monopol på hanteringen av det som numera klassas som kommunalt avfall. I begreppet/definitionen ”förberedelse för återanvändning”

utgår man därtill från produkter och material som har blivit avfall. Det innebär i praktiken att företag inom handeln inte kan vara med och bidra med olika cirkulära lösningar på dessa flöden då kommunerna har företrädesrätt.

Svensk Handel kan dock notera att Naturvårdsverket lyfter i sin skrivelse att ansvaret för kommunalt avfall upplevs som otydligt, främst av verksamheter, och att detta riskerar att fördröja genomförandet av förslagen till åtgärder. Svensk Handels uppfattning är att företag behöver ges större rådighet över det avfall som uppstår i sin verksamhet. Därför har Svensk Handel under en längre tid förordat att regeringen skyndsamt bör införa ett frival

(alt. delvis valfrihet) så att företag inom handeln dels har möjlighet att utveckla nya tjänster och användningsområden för olika avfallsresurser, dels ges möjlighet att upphandla och optimera hanteringen av dessa på bästa miljömässiga sätt.

Svensk Handel har valt att svara på remissen utifrån de delar som främst berör handeln. Utöver det vill vi hänvisa till remissvar från Svenskt Näringsliv och Näringslivets Producentansvar. För mer detaljerade kommentar kring förslag om utökade producentansvar ber vi att få hänvisa till IKEA:s remissvar samt vår bilaga med kommentarer från ett medlemsföretag.

kn2023_02730_svensk-handels-remissvar_nvs-skrivelse-atgarder-for-att-oka-materialatervinningen-av-avfall_f.pdf

remisser-900.jpg

Remissvar om Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med cirka 300 000 medarbetare, får med anledning av promemorian Utfasning av ersättningar för höga sjuklönekostnader anföra följande: 

Svensk Handel har tagit del av Socialdepartements promemoria Utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader. 

Som uppmärksammas i promemorian är handeln: 

Ett avskaffande av ersättningen för höga sjuklönekostnader skulle därmed i särskilt hög utsträckning drabba handeln som helhet och ett mycket stort antal små handelsföretag i synnerhet. 

Svensk Handel har även tagit del av Svenskt Näringslivs remissvar som utförligt beskriver problematiken med det remitterade förslaget. 

Svensk Handel avstyrker förslaget att avskaffa ersättningen för höga sjuklönekostnader och föreslagna följdändringar i andra författningar, och ansluter oss till det av Svenskt Näringsliv inlämnade remissvaret i sin helhet. 

svensk-handel-remissvar-utfasning-av-ersattning-for-hoga-sjuklonekostnader.pdf

Remissyttrande angående utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader

Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.

Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.

Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.

Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.

I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.

Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.

Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Första och andra kvartalet 2023 var ränteutgifterna nästan dubbelt så höga som motsvarande period 2022.

På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.

Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker   annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.

Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.

Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.

minskad-konsumtion-16x9.png

handelskonjunkturen-sep-23-16x9.png

Handelskonjunkturen september 2023

Arbetsmarknadsfrågor