Remissvar om Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 8 500 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Allmänna synpunkter

Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Naturvårdsverkets skrivelse - Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall, och har följande att anföra.

EU:s medlemsstater ska till 2025 se till att 55 procent av det kommunala avfallet förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. I Naturvårdsverkets skrivelse framgår att Sverige riskerar att missa EU:s mål 2025, då siffrorna för 2021 endast uppgick till 40 procent, vilket har fått EU- Kommissionen att ge Sverige en så kallad ”tidig varning”. Som en konsekvens av detta gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen till 2025 för kommunalt avfall i EU:s avfallsdirektiv, vilket myndigheten slutredovisade den 31 oktober 2023.

Svensk Handel välkomnar åtgärder och styrmedel som bidrar till ökat återbruk av varor och en bättre materialåtervinning. För att vi ska kunna ställa om till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi behöver fler aktörer engagera sig och kunna bidra till denna omställning. Till exempel behöver produkter i större utsträckning repareras, återbrukas och återvinnas än vad de gör idag.

Handeln vill bidra till att bygga en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det gör vi genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning, där avfall ses som en resurs och avfallshierarkin är utgångspunkten för företagens arbete. Allt fler aktörer inom handeln tittar på hur man kan utveckla olika cirkulära tjänster, som reparation av produkter, återbrukssortiment, återtag för re-make samt insamling för återvinning med mera. Men det finns en rad hinder för att detta ska nå sin fulla potential.

I denna skrivelse ligger fokus på hur vi kan bättre förbereda kommunalt avfall för återanvändning och materialåtervinning. I Sverige är det kommunerna som har monopol på hanteringen av det som numera klassas som kommunalt avfall. I begreppet/definitionen ”förberedelse för återanvändning” utgår man därtill från produkter och material som har blivit avfall. Det innebär i praktiken att företag inom handeln inte kan vara med och bidra med olika cirkulära lösningar på dessa flöden då kommunerna har företrädesrätt.

Svensk Handel kan dock notera att Naturvårdsverket lyfter i sin skrivelse att ansvaret för kommunalt avfall upplevs som otydligt, främst av verksamheter, och att detta riskerar att fördröja genomförandet av förslagen till åtgärder. Svensk Handels uppfattning är att företag behöver ges större rådighet över det avfall som uppstår i sin verksamhet. Därför har Svensk Handel under en längre tid förordat att regeringen skyndsamt bör införa ett frival (alt. delvis valfrihet) så att företag inom handeln dels har möjlighet att utveckla nya tjänster och användningsområden för olika avfallsresurser, dels ges möjlighet att upphandla och optimera hanteringen av dessa på bästa miljömässiga sätt.

Sammanfattande synpunkter

• Svensk Handel uppmärksammar att Naturvårdsverket lyfter att ansvaret för kommunalt avfall upplevs som otydligt, främst av verksamheter, och att detta riskerar att fördröja genomförandet av föreslagna åtgärder.

• Svensk Handels uppfattning är därför att företag ska ges möjlighet till frival/valfrihet för att kunna hantera sitt avfall/resurser på bästa miljömässiga sätt.

• Svensk Handel har i sak inget att invända mot Naturvårdsverkets förslag om att mer material ska sorteras ut och samlas in separat. I sammanhanget bör dock målet vara att åtgärden leder till bättre insamling och högre kvalitet på det återvunna materialet, samtidigt som det är miljömässigt kostnadseffektivt.

• Svensk Handel är kritiska till Naturvårdsverkets förslag om att brännbart avfall föreslås sorteras ut i fler fraktioner. Förslaget riskerar leda till att mer avfall kommer blandas, och därmed kommer behöva eftersorteras, istället för att bidra till en ökad utsortering.

• Svensk Handel delar Naturvårdsverkets uppfattning om att datainsamlingen av uppgifter om avfall från verksamheter behöver förbättras. Samtidigt är det viktigt att bara efterfråga relevant information, så man inte riskerar att öka den administrativa bördan för företag utan någon reell nytta.

• Svensk Handel har inget att invända mot att kommunerna får ett utökat krav på att informera hushåll och verksamheter om hur avfall under kommunalt ansvar ska hanteras.

• Därtill har Svensk Handel i sak inget att invända mot att producentansvarssystem för madrasser och möbler utreds. Utredning och förslag bör dock ske på europeisk nivå.

• Vidare instämmer Svensk Handel i Naturvårdsverkets analys om att efterfrågan på återvunnet material behöver stimuleras.

• Svensk Handel instämmer i att förutsättningarna för reparation, återtillverkning och återbruk behöver förbättras, där olika incitament och ekonomiska styrmedel kan vara verktyg för att driva på detta. Man bör dock inte föregå slutresultatet på den statliga utredningen om styrmedel för en cirkulär ekonomi (Fi:2022:14).

Svensk Handel har valt att svara på remissen utifrån de delar som främst berör handeln. Utöver det vill vi hänvisa till remissvar från Svenskt Näringsliv och Näringslivets Producentansvar. För mer detaljerade kommentar kring förslag om utökade producentansvar ber vi att få hänvisa till IKEA:s remissvar samt vår bilaga med kommentarer från ett medlemsföretag.