Remissyttrande om verifiering och kommunikation om uttryckliga miljöpåståenden

Er ref: KN2023/02755

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Allmänna synpunkter

Svensk Handel tackar för möjligheten att yttra sig över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om verifiering och kommunikation om uttryckliga miljöpåståenden (Green Claims Directive, nedan GCD). Svensk Handel välkomnar ambitionen i förslaget som har som syfte att reglera miljömärkningar och uttryckliga miljöpåståenden genom att ta fram gemensamma kriterier och därmed förenkla för konsumenter att kunna göra miljömässigt informerade val, samtidigt som det ska främja de konkurrensmässiga förutsättningarna för företag. Däremot tillstyrker vi inte förslaget i dess helhet eftersom det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde, definitioner, tolkningsutrymme och hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. Företag inom handeln är engagerade i hållbarhetsfrågor och investerar alltmer i att utveckla såväl verksamhet som sortiment att bli mer miljömässigt och socialt hållbart. Handeln är också den bransch som står närmast konsumenterna och att de har förtroende för företagen och det företagen säljer är A och O för handeln. Konsumenter har blivit alltmer priskänsliga och det är därför viktigt att företag har verktyg och kan berätta om sitt sortiment och varför vissa produkter har en annan prisbild än andra. Regler som styr marknadsföring och rapportering kring miljö- och hållbarhet blir alltmer komplexa, vilket har en direkt inverkan på företagens verksamhet. Gemensamma EU-kriterier för uttryckliga miljöpåståenden är viktigt, men får samtidigt inte bli alltför administrativt betungande och bör utformas så att det finns incitament för företag att fortsatt göra hållbarhetsinvesteringar och att marknadsföra dem. Det är också viktigt att företag inte kan få konkurrensfördelar genom att medvetet eller undermedvetet påstå felaktiga uttryckliga miljöpåståenden.

Svensk Handel anser att det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde samt hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. Svensk Handel ser också att förslaget med stor sannolikhet inte kommer ha möjlighet att leva upp till det övergripande syftet i sin nuvarande utformning. I stället är risken stor att företag, på grund av administrativa bördor, kostnader och risk för vittgående sanktioner, inte längre kommer att våga och vilja kommunicera om sitt miljö- och klimatarbete. Försöken att undanröja “greenwashing” - vilseledande miljöpåståenden - kan i stället leda till “greenhushing” och att företagens ambitiösa miljö- och klimatåtgärder därmed försvinner. Även om greenwashing bör minskas bör direktivet inte mer än nödvändigt inskränka användningen av lämpliga uttryckliga miljöpåståenden.

Svensk Handel vill betona vikten av att säkerställa att reglerna även gäller för företag som är etablerade utanför EU och som riktar sig mot europeiska konsumenter. Utöver detta är samordning med annan EU-lagstiftning av största vikt.

Därtill anser Svensk Handel att det är beklagligt att förslaget inte tar näringslivets redan existerande självreglerande åtgärder i beaktande. Dit hör dels de självreglerande regelverken som till exempel ICC:s Marknadsföringskod och Miljö- och klimatriktlinjer, dels de självreglerande organ, såsom Reklamombudsmannen i Sverige, som tillämpar dessa regler. Svensk Handel vill även lyfta det som påpekas i Naturvårdsverkets konsekvensanalys av förslaget, dvs. att rättsliga förutsättningar redan finns för att motverka vilseledande miljöpåståenden. Det sker dock inte i praktiken då tillsynsmyndigheten endast granskar ett urval av misstänkt missvisande miljöpåståenden på marknaden. Naturvårdsverket skriver att “en stor del av ansvaret för att motverka grönmålning ligger hos tillsynsmyndigheterna som också måste prioritera dessa frågor för att det ska ge effekt på marknaden”.1 Ytterligare reglering bör inte införas innan befintliga har prövats och bedömts otillräckliga. I stället bör tillsynen prioriteras högre i medlemsstaterna för att säkerställa efterlevnaden av de regelverk som redan existerar eller träder i kraft i närtid.

Svensk Handel har valt att fokusera på delar i förslaget som är viktiga för företag inom handeln. Därtill vill vi hänvisa till Svensk Dagligvaruhandels remissvar för specifika kommentarer kopplat till dagligvaruhandeln. I övrigt vill vi hänvisa till Svenskt Näringslivs remissvar.

Sammanfattning:

• Svensk Handel välkomnar ambitionen i förslaget.

• EU-gemensamma kriterier på området är viktigt för att främja konkurrens på lika villkor.

• Svensk Handel anser att det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde samt hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket.

• Svensk Handel anser att kriterierna för att göra uttryckliga miljöpåståenden bör definieras mer i detalj och vara desamma i alla medlemsstater. Nationella skillnader i tolkningen måste i möjligaste mån undvikas eftersom det skulle skapa hinder för den inre marknaden.

• Svensk Handel anser att förslaget inte kommer ha möjlighet att leva upp till sitt övergripande syfte i sin nuvarande utformning. Risken är i stället att företag, på grund av administrativa bördor, kostnader och risk för vittgående sanktioner, inte längre kommer att våga och vilja kommunicera om sitt miljö- och klimatarbete s.k. greenhushing.

• Svensk Handel vill betona vikten av att säkerställa att reglerna även gäller för företag som är etablerade utanför EU och som riktar sig mot europeiska konsumenter.

• Samordning med annan EU-lagstiftning är av största vikt.

• Svensk Handel anser att registrerade och inarbetade varumärken inom handeln inte ska blandas ihop och likställas med att vara en miljömärkning, med efterföljande skyldigheter enligt GCD.

• Svensk Handel anser att ett ex-ante förfarande kommer innebära stora kostnader och administration för företagen utan någon större miljönytta.

• Det finns ett behov av förtydligande av kostnader och tid för förhandsgodkännandet (ex-ante förfarandet) vilket kräver en balanserad lösning, tillräckligt med implementeringstid och eventuellt ett stegvis tillvägagångssätt (att testa vissa miljöpåståenden först).

• Det finns behov av förtydligande av omfattning/påverkan när det gäller påståenden kopplat till näringsidkaren (företagskommunikation).

• Svensk Handel anser att officiellt erkända Typ I-märkningar (enligt ISO 14024) bör erhålla status i nivå med EU-blomman för att motverka en möjlig utveckling tvärtemot kommissionens ambition med förslaget.

• Svensk Handel anser vidare att det är av stor vikt att näringsidkare tillåts använda sig av uttryckliga miljöpåståenden inom ramen för deras miljömärkning, i de fall dessa påståenden grundar sig på specifika och verifierade krav inom sagda märkning.

• Miljömärkningsorganisationerna ska ha möjlighet att verifiera uttryckliga miljöpåståenden kopplat till deras specifika märkning, som licenstagare kan använda utan ytterligare verifieringskrav under förutsättning att de används i enlighet med licensvillkoren.

• Svensk Handel avstyrker direktivets förslag att nya miljömärkningar etablerade av privata aktörer ska avkrävas högre miljöprestanda än befintliga offentliga miljömärkningar.

• Om nya nationella eller regionala miljömärken inte längre kommer att tillåtas bör kriterierna för EU-omfattande miljömärkningar ta hänsyn till lokala särdrag.

• Därtill efterfrågar Svensk Handel att Kommissionen tar fram en vägledning, för så väl företag som myndigheter, för att säkerställa ett effektivt och likvärdigt genomförande av GCD.

• Slutligen anser Svensk Handel att en övergångsperiod för implementering som är längre än 6 månader kommer att behövas för företag för att anpassa sig till kraven enligt GCD.