En avgörande framgångsfaktor för Sverige är att vi länge satsat på och legat långt fram inom forskning och innovation. Med allt snabbare digitalisering och nya klimatutmaningar är behovet av ny kunskap och nya lösningar stort för att driva samhällsutvecklingen och klara omställningen. De statliga FoU och innovationsinsatserna är betydande för att industrin ska klara denna utmaning. Men det är slående hur få insatserna är som tar sin utgångspunkt i handelns omställning. Efter höstens forskningsproposition krävs ett omtag, skriver Svensk Handels styrelse.
Sverige är ett handelsland. Med 130 000 handelsföretag, 600 000 medarbetare och 10 miljoner kunder. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Handelsföretag som IKEA och H&M har med sina nyskapande affärsmodeller tagit världen med storm och blivit några av /bland vårt lands största exportframgångar i modern tid. Sedan mitten av 1990-talet har produktivitetstillväxten stigit mer i den svenska handeln än i tillverkningsindustrin. Utvecklingen i den svenska handeln utmärker sig dessutom i jämförelse med produktivitetstillväxten i andra industrialiserade länder. Men intresset från politiken, myndigheter och akademin för forskning och innovation inom handeln forskning är för lågt, inte minst med tanke på branschens stora påverkan på samhällets utveckling.
Handeln är aktiv i alla led av omställningen och letar efter ny kunskap på en lång rad områden; att förstå mänsklig motivation, psykologi och beteendeförändringar, tillverkningsprocesser, materialfrågor, logistisk utveckling, att mäta klimatpåverkan och annan hållbarhetspåverkan, policyutveckling, utveckling av nya affärsmodeller, AI-utveckling och analys av nya och befintliga processer och tekniker, robotteknik, utveckling av statistiska och matematiska verktyg, webb- och teknikutveckling, design och konstnärlig utveckling, gestaltning av rum och mötesplatser, ledarskap och arbetsformer, med mera.
Handeln efterfrågar och anställer i dag personer med spetskompetens och använder avancerad forskning inom alla dessa områden. Forskning och kompetensförsörjning för handeln kan komma från olika delar av akademin – men få tar avstamp i lösningar specifikt för handeln. De statliga myndigheterna som driver program och förmedlar kapital till innovation lägger nästan inte en krona på handeln. Inte heller politiken har betraktat handeln som ett prioriterat utvecklingsfält för forskning och innovation. Det är hög tid att det förändras.
Behoven av FoU och innovation i handeln är stora och ökande. Robotisering och automatisering, artificiell intelligens, big data och maskininlärning är teknikområden som redan fått stort genomslag i den svenska handeln och som skapar nya möjligheter för hållbar konsumtion, tillverkning och distribution. Här konkurrerar svenska handelsföretag med allt större internationella aktörer som investerar enorma summor på användandet och utvecklandet av ny teknik.
Det behövs också mer FoU och innovation kring hur handeln kan leda konsumenter i omställningen till hållbar konsumtion, till exempel genom att minimera svinn, främja återanvändning, reparation och återvinning. Inte minst i tider när den globala konkurrensen och jakten på lägre priser innebär att allt fler köper produkter som inte alltid lever upp till de regelverk som syftar till att driva hållbarhet och produktsäkerhet. Handeln har en nyckelroll i förhållandet mellan konsumenterna och producenterna och kan både ställa krav och forma och kanalisera efterfrågan.
För att svenska handelsföretag ska kunna leda samhället mot mer hållbar konsumtion är det viktigt att mer privata och offentliga resurser satsas på FoU och innovation inom handeln. Sverige har en stolt tradition som forskningsnation och har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation. Men förutsättningarna för handeln behöver stärkas.
För det första måste branschens utveckling och behov tillvaratas. I dagsläget inkluderas handeln sällan i statliga kommissioner om produktivitet eller teknikutveckling. Beslutsfattare på nationell nivå och inom forskning och innovation behöver förstå att handeln har blivit alltmer högteknologisk och att digitalisering och klimatomställning är centrala delar av branschens affärsutveckling.
För det andra behöver systemet för forskning och innovation öppnas upp och anpassas till handelns villkor. Sedan 2010 har handeln endast fått 0,34 procent av offentlig forskningsfinansiering. Det beror delvis på att de institutioner och processer som finns idag i hög utsträckning är anpassade efter industrin.
För det tredje behöver akademin och innovationsmyndigheterna bli bättre på att söka och finna samverkan och frågeställningar i samverkan med handeln och de företag den omfattar. De institutioner som gör det, kommer att möta ett stort intresse.
Det är hög tid att handelns centrala roll i utvecklingen av Sveriges ekonomi och samhällets omställning återspeglas i forsknings- och utvecklingspolitiken. Därför bör höstens forskningsproposition innehålla särskilda målsättningar för forskning- och utveckling kopplat till handelns utveckling.
___________________________________________________________________
Svensk Handels styrelse
Anders Svensson, ordförande Svensk Handel, Stadium AB
Sofia Larsen, vd Svensk Handel
Thomas Axelsson, Ha-Ges Radio TV AB
Ann Carlsson Meyer, Systembolaget AB
Liv Forhaug, Martin & Servera AB
Cecilia Fritzson Gårdnäs, Ikea Svenska Försäljnings AB
Nina Jönsson, ICA-Gruppen AB
Björn Lindblad, Mio AB
Rickard Lyko, Lyko Sverige AB
Monika Magnusson, Apotek Hjärtat AB
Simone Margulies, Axfood AB
Charlotte Nordén, Cellbes AB
Marie Nygren, Coop Sverige AB
Elisabeth Peregi, Kappahl AB
Emma Pålsson, Bygghemma Sverige AB
Elisabeth Tedestål, Vellingeblomman AB
Kristofer Tonström, Clas Ohlson AB
Magnus Wassén, Wassén Livs AB
Göran Westerberg, Rusta AB
