Import via e-handelsplattformar till nackdel för både konsumenten och e-handeln

Trots att tillväxten inom e-handeln är fortsatt stark finns det utmaningar med orättvisa regelverk som drabbar såväl konsumenter som handelsföretag i Sverige.

E-handelsplattformar behöver ta ansvar

EU-kommissionär Margrethe Vestager leder det viktiga arbetet med den nya digitaliseringsstrategin för Europa. För att värna konsumentens säkerhet, och undvika att mindre e-handelsföretag konkurreras ut av gigantiska e-handelsplattformar som Wish, Amazon och Alibaba, måste strategin säkerställa att e-handelsplattformar tar ett aktivt ansvar för produkterna som de förmedlar.

Handeln är idag internationell och svenska konsumenter kan med några knapptryck handla från i princip hela världen. Tyskland, Storbritannien, Kina och USA ligger i topp när den svenska konsumenten e-handlar från utlandet. Vi ser också hur en snabbt växande del av köpen sker från e-handelsplattformar som med sitt enorma utbud har reformerat detaljhandeln för konsumenten. Varje dag flödar cirka 30 000 privatimporterade paket från e-handelsplattformar in till Postnords terminal på Arlanda. 30 000 paket som via en egen gräddfil hamnar i händerna på svenska konsumenter utan att myndigheterna har några effektiva möjligheter att bedriva kontroll och tillsyn av varorna.

Ansvaret för produktsäkerheten hamnar på köparen

Plattformarnas snabba tillväxt har även gjort att aktörer som Wish, Amazon och Alibaba tillhör de mäktigaste spelarna inom detaljhandeln. Är du stor och stark måste du också vara snäll och schyst. Idag snedvrids konkurrensen till plattformarnas fördel på bekostnad av svenska handelsföretag. Företagens viktiga arbete med att säkerställa att varorna som de säljer följer regler för produktsäkerhet, kemikalieinnehåll, producentansvar och konsumenträtt kostar givetvis pengar, en kostnad som plattformsaktören inte behöver ta.

Få svenska konsumenter känner idag till att de agerar privatimportör - och därigenom bär ansvar för att produkten är säker - när de handlar från länder utanför EU via en e-handelsplattform. En rapport från Handelsrådet visar att det finns ett stort hål i det europeiska regelverk som ska garantera säkerheten för konsumenter. Det är i praktiken omöjligt för svenska myndigheter att bedriva en effektiv kontroll av tillverkare utanför EU, vilket gör att en snabbt växande handel från e-handelsplattformar i princip är oreglerad. Konsumenten riskerar att köpa en vara som inte fungerar eller är direkt farlig.

Elprodukter kan vara direkt farliga att använda

Elsäkerhetsverket har exempelvis undersökt tio USB-laddare som alla köpts in från Wish. Resultatet var nedslående, samtliga tio laddare visade sig ha sådana brister att de var direkt farliga att använda. Kunder som köper laddarna står utan skydd om något skulle hända. Dessutom har Kemikalieinspektionens tillsyn visat att varor som köpts från e-handlare utanför Europa innehåller förbjudna ämnen i högre utsträckning än bland europeiska företag.

Kan vi då vara säkra på att varor som handlas från svenska handelsföretag alltid är bättre, frågar sig säkert vissa. En viktig skillnad är att svenska myndigheter har möjlighet att bedriva kontroll och tillsyn av varorna. Skulle konsumenten drabbas bär också det svenska företaget i fråga ansvar. Däremot har myndigheterna inom EU inga praktiska möjligheter att effektivt stoppa farliga varor som direktimporteras från länder utanför EU. Detta kryphål måste täppas till.

Därför är det angeläget att EU:s nya digitaliseringsstrategi moderniserar lagstiftningen och säkerställer att e-handelsplattformar tar ett aktivt ansvar för produkterna som förmedlas via deras sajter. Det skulle stärka konsumentsäkerheten och ge svenska handelsföretagen möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Karin Johansson, vd Svensk Handel