Remissvar om Införande av Miljözon klass 3

Allmänna synpunkter

Svensk Handel delar ambitionen att förbättra luftkvaliteten men ifrågasätter om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet.

Ett införande av en miljözon klass 3, per 31 december 2024, med ett utökat område som ska beslutas under 2025 är inte en tidplan som möjliggör en omställning under ordnade former. För att den efterfrågade effekten av miljözonen ska uppnås behöver infrastruktur och teknik finnas på plats och privatpersoner, företag och organisationer ges tid för att planera för och anpassa sig till den omställning som ska göras. Omställningen innebär också krav på stora investeringar där såväl ekonomi som tillgång till nödvändig teknik och fordon utgör hinder.

Med en forcerad tidplan riskerar citys attraktivitet och dess näringsliv att skadas med följden att uppskattningsvis 1 000 – 2 000 arbetstillfällen i city riskerar att gå förlorade inom detaljhandel, hotell och restaurang enligt Svensk Handel och Visita. Branscher som bidrar stort till en levande innerstad och många arbetstillfällen – inte minst instegsjobb för unga och utlandsfödda. Stockholms ambition, att vara ledande i hållbarhetsfrågor, riskerar med ett införande av Miljözon klass 3 enligt nuvarande tidsplan också att skjuta problemen till andra delar i staden och landet.

Svensk Handel avstyrker därför förslaget om införande av Miljözon klass 3 per den 31/12 2024. För att få en miljözon att bli verkningsfull behöver näringslivet tillsammans med staden kartlägga vad som finns och vad som eventuellt saknas och behövs. En gemensam tidplan behöver sättas, vilken gör det möjligt att genomföra en omställning som leder till ett bra samhälle ur både miljöns, invånarnas och näringslivets perspektiv. Med en gemensam insats kan vi även ta hänsyn till den ekonomiska och sociala hållbarheten. Något som är minst lika viktigt som luftkvaliteten.

Förslaget riskerar, i sin nuvarande form, att påtagligt försämra Stockholms näringslivsklimat, arbetsmarknad och attraktivitet. Försvagas näringslivet försämras även företagens omställningskraft till en verkligt hållbar mobilitet. En olyckligt vald zon kan medföra att Stockholm blir ett avskräckande exempel i stället för en förebild för hållbar omställning.

Skulle Miljözon klass 3 ändå införas är vår åsikt att effekten av ett sådant införande måste utvärderas innan en utredning om ett eventuellt större område ens kan vara aktuell.

I frågan som rör att Trafiknämnden beslutar om inriktning för ett slopat nattförbud för tunga fordon inom miljözonen hänvisar vi till punkt 6 nedan.

Synpunkter på utredningens förslag

Föreslaget område Trafikkontoret och staden påpekar att det föreslagna området har halter av kvävedioxid som överskrider Världshälsoorganisationens, WHO:s, riktvärden och därmed utgör en risk för folkhälsan. Svensk Handel ifrågasätter om WHO:s riktvärden går över svensk lagstiftning. Enligt nuvarande lagstiftning finns det inga problem med luftkvalitet i den utpekade zonen, något som Trafikkontoret även påpekar i sin egen konsekvensanalys.

1.      Snedvriden konkurrens
Ett införande enligt nuvarande förslag riskerar att leda till snedvriden konkurrens, då villkoren för företagande i detta område fördyras jämfört med övrigt näringsliv i Stockholm, regionen och landet i övrigt. Införandet premierar även de större företagen med resurser och missgynnar de små. Något som kan leda till utslagning och monopolställningar på marknaden.

2.      Arbetstillfällen riskerar att gå förlorade
I hela kommunen finns över 80 000 anställda i handeln vilket gör branschen till Stockholms tredje största arbetsgivare. Ett antagande från Svensk Handel och Visita är att mellan 1 000 – 2 000 arbetstillfällen kan gå förlorade i city om miljözonen införs enligt det nuvarande förslaget. I antagandet är endast direkta effekter medräknade och inte möjligheten att butiker och företag väljer att flytta sina verksamheter till andra närliggande kommuner i Stockholmsregionen där möjligheten till lönsamhet är större.

3.      Infrastrukturen saknas
Miljözon 3 sätter stora krav på näringslivet men för att detta ska gå att genomföra behöver staden visa upp en hållbar lösning gällande tillgänglighet både för individer och transporter, tillgång till el, lastfar, lastzoner med mera. Transporter och bilar kan annars behöva åka omvägar med längre sträckor till följd, vilket i förlängningen skapar miljö- och klimatproblem i andra områden i staden.

4.      Samlastning är inte lösningen
Samlastning pekas ut som en av lösningarna på hur varor ska kunna levereras till butikerna i den utpekade zonen. Forskningsprojekt pågår men till dess att zonen planeras att införas finns inga modeller i drift. Till dags dato har det heller inte kunnat presenteras någon lönsam modell för samlastning. Det finns många frågor som behöver svar innan en samlastningsmodell kan tas i drift för kommersiella verksamheter. Till exempel behöver frågan om ansvar för levererat gods klargöras, om en vara ska lastas om ett flertal gånger innan den kommer fram till dess destination. Vilken typ av varor som kan samlastas och hur detta görs på ett sätt som inte bryter redan i dag optimerade leveranskedjor med hänsyn tagen till hållbarhet hela vägen från lager eller leverantör är exempel på andra? Därutöver behöver gods med särskilt regelverk såsom färskvaror och kylvaror hanteras i särskild ordning.

5.      Nattleveranser
Trafikkontoret nämner i sina förslag för ett lyckat genomförande slopandet av nattförbud. Detta är inte en lösning som Svensk Handel ser som en lösning för leveranser till handeln. Skulle detta förslag genomföras finns ingen från handelns sida som kan ta emot leveranserna då det är en arbetsmiljöfråga och det inte finns några kollektivavtal som tillåter detta. Skulle beslut om detta ändå fattas kommer med all sannolikhet varuleveranserna att behöva mellanlagras innan det kommer fram till den tänkta mottagaren och då tillkommer frågan om ansvar som nämnts tidigare i detta remissvar.

6.      Nyttan och konsekvenserna
Transportstyrelsen lyfter vikten av att den kommun som överväger att införa en miljözon behöver göra avvägningar mellan nyttan och de konsekvenser som reglerna får. Bland annat skriver Transportstyrelsen att man bör se över hur näringslivet påverkas. Till dags dato har dock ingen samhällsekonomisk analys av konsekvenserna presenterats och därmed är det inte möjligt att styrka nyttan med detta införande.

Konsekvensanalys

Utöver ovanstående argument hänvisar Svensk Handel till bifogad konsekvensanalys, som tagits fram tillsammans med Fastighetsägarna Stockholm, Företagarna, Transportföretagen, Sveriges Bussföretag och Visita. Näringslivsorganisationer som tillsammans representerar närmare 18 000 medlemsföretag med över 180 000 anställda verksamma i Stockholm.

Handeln jobbar hårt med hållbarhetsfrågor generellt och med hållbara leveranser i synnerhet. I takt med tillgången på fordon och chaufförer är handeln på god väg att minska sina utsläpp rejält med moderna och smartare transporter. I Svensk Handels regi har bland annat en egen branschöverenskommelse för fossilfria leveranser tagits fram.

I dagsläget är det tekniken och inte handeln som är utmaningen när det gäller hållbar planering i våra städer. Svensk Handel och våra medlemmar deltar gärna i arbetet med en mer tillgänglig och modern stadskärna, där vi ser andra och fler möjligheter till lösningar på både luftkvalitet och klimat, än det som per idag har presenterats i ett införande av en Miljözon klass 3.

SVENSK HANDEL

Henrik Ekelund Enhetschef näringspolitik

Elisabet Elmsäter Vegsö Näringspolitisk expert