Den nye rikspolischefen måste höja ambitionen när det gäller att bekämpa mängdbrott. I handeln innebär dessa vardagsbrott stölder, väpnade rån, rena stöldrazzior, trakasserier och misshandel i butiken. Det är dags att stoppa vaneförbrytarna, säger Per Geijer, Svensk Handels säkerhetschef.
I genomsnitt sker fyra brott per minut, ett brott var 15:e sekund. Varje år stjäls varor för ofattbara 6 miljarder kronor – en ökning med 35 procent på tre år. Trots detta är det få företagare som anmäler brotten. Det kan tyckas märkligt, men samhället har under en lång tid prioriterat ned handelns vardagsbrott och det är allt färre butikschefer som lägger tid på att anmäla brotten. En orsak är förstås att anmälningen inom en vecka kommer att vara avskriven, även om tjuven fångas på film, även om han tas på bar gärning.
Det är förstås ett problem att företagarna inom handeln inte känner ett grundmurat förtroende för myndigheterna, men det innebär också att statistiken ger en missvisande bild av verkligheten. Ett stort mörkertal där handlaren känner sig övergiven av polismyndigheten har lett till ett missmod bland handlarna.
Säkerhetssituationen i butiken gör också att tiotusentals entreprenörer måste omprioritera sina investeringar. I stället för att utveckla butiken och dess butikskoncept, satsa på personalutbildningar, kundanalyser, eller strategiska nyrekryteringar lägger handeln pengar och energi på att ytterligare skärpa säkerhetsåtgärderna. Det handlar om slutna kontantsystem, mer kameraövervakning, gallergrindar, kurser i självförsvar för personalen, sjukskrivningar till följd av brott och allt fler ordningsvakter och väktare.
Sammantaget lägger handeln 11,2 miljarder kronor på säkerhetslösningar. Handelns satsning motsvarar 50 procent av vad staten lägger på hela polisväsendet. Läget i handeln är allvarligt och synen på branschens ”vardagsbrott” måste förändras.
Rättsväsendet tar inte mängdbrotten på allvar. De anses utgöra en mindre allvarlig form av brottslighet och de kriminella ses ofta som offer i behov av mat eller pengar till droger. Eller så skrivs stölderna av som ungdomssynder. Verkligheten är en helt annan och handlar i stor utsträckning om hot och våld på arbetsplatser dit vanliga människor går för att utföra sina jobb. Stölder och snatteri i butik handlar inte bara om ekonomiska värden som går förlorade, utan i högsta grad om handlarnas och butiksmedarbetares arbetsmiljö och säkerhet. Därför måste Sverige anamma en nolltolerans mot vardagsbrotten.
Två tredjedelar av alla stöldbrott i butik utförs av vaneförbrytare. Det är en miljardindustri som i slutänden betalas av kunder, handlare och personal. En kriminell person som begått tio stölder kan få alla avskrivna om han samtidigt begått ett grövre brott, exempelvis ett vapen- eller narkotikabrott. Det är förstås helt fel, upprepad brottslighet ska inte löna sig.
Vi måste få en differentierad straffskala där personer som begår upprepade brott inte får straffrabatter. De grövsta kriminella blir genom denna rättspraxis i praktiken straffimmuna. Har man tre eller fler fällande domar är det rimligt att fastslå att återfallsrisken för brott är hög och anpassa straffen därefter. För återfallsförbrytare ska varje brott räknas separat, två stölder ska ge dubbel påföljd jämfört med enstaka brott. Ju fler gånger en person har dömts för brott, desto hårdare bör straffen bli för den fortsatta lagöverträdelsen. Slopa ”straffrabatten”.
Det är vanligt att handlaren känner igen de personer som upprepade gånger stjäl, trakasserar, hotar och misshandlar handelns anställda. Men kriminella personer som vid upprepade tillfällen kommer till butiken kan inte ens av domstol förbjudas att besöka butiken. Butiker anses nämligen vara platser dit ”allmänheten har tillträde”. Bland mycket annat skapar det en otrygg arbetsmiljö för medarbetarna. Här behövs en lagändring där en domstol kan utdöma ett tidsbegränsat tillträdesförbud till de personer som vid upprepade gånger utfört brottsliga handlingar.
Sverige ligger i botten bland EU:s länder vad gäller antalet poliser per invånare. Sedan 1965 har synlig yttre polis minskat med 54 procent, medan befolkningen i Sverige ökat med cirka 40 procent och polisanmälningarna med dryg 400 procent. Sverige behöver därför rekrytera 10.000 nya poliser fram till 2022 och polisyrket måste göras tillräckligt attraktivt för att kompetenta personer söker till Polishögskolan.
Per Geijer, Säkerhetschef
Presskontakt
Är du journalist och vill komma i kontakt med Svensk Handel? Kontakta vår pressjour
Få koll på de viktigaste nyheterna som rör dig som handlare. Varannan vecka skickar vi ut ett nyhetsbrev där vi samlar vägledningar, förmåner och de senaste rapporterna som hjälper dig som handlare i din vardag. Registrera dig redan idag!
