Gemensam kraftsamling mot organiserade köttstölder

Stölderna av i synnerhet svenska köttvaror inom dagligvaruhandeln har blivit ett så pass stort problem att många butiker väljer att inte ha vissa produkter framme. Därför samlar nu Svensk Handel aktörer från hela kedjan för att diskutera åtgärdsplaner.

Svensk Handel samlar aktörer för krafttag mot köttstölder

Svensk Handels Trygghetsbarometer för det fjärde kvartalet 2022 visade att mer än var tredje handlare uppger att de utsatts för stöld eller ringa stöld under den senaste tiden. Det finns flera exempel bland Svensk Handels medlemmar där butikerna försett hela kyldiskar med lås, valt att ha köttet bakom disk eller i värsta fall inte exponerat produkterna överhuvudtaget. Och bilden från handeln är samstämmig - det rör sig om beställningsjobb och köttet som stjäls säljs vidare till mindre nogräknade butiker och restauranger.

Trenden är oroväckande och konkreta åtgärder måste till då problemet riskerar att få negativ påverkan inte bara på handeln utan på hela livsmedelskedjan. Att butiker idag överväger att stänga igen till följd av upprepade stölder är helt oacceptabelt.

Nina Jelver

Säkerhetschef, Svensk Handel

I december 2022 tog Svensk Handel initiativ till ett första rundabordssamtal kring den aktuella problembilden. Onsdagen den 15 mars var det dags för ett uppföljningsmöte i Svensk Handels hus med syfte att diskutera konkreta åtgärdsförslag för att minska stölderna av kött. Uppslutningen var stor, representanter från Polisen, Skatteverket, Sveriges kommuner och regioner (SKR) Svensk Dagligvaruhandel, Livsmedelshandlarna och företrädare från Sveriges största livsmedelskedjor var alla representerade.

Svensk Handels säkerhetschef Nina Jelver inledde och levererade en nulägesbild. Därefter talade Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna om situationen och presenterade resultatet av den enkät de skickat ut till 791 livsmedelshandlare i Sverige. Den visade att hela 70 procent av respondenterna drabbats av ökade köttstölder de senaste fyra månaderna.

– Vi kan se att det är lite av ett storstadsfenomen. Många berättar tyvärr om nedlagda ärenden och tystnad från polisen, säger Pär Bygdeson.

Livsmedelsinspektör Anders Zetterlund från Miljöförvaltningen i Malmö stad berättade hur man gått till väga för att förebygga problemet i Malmö.

– Vi utför spårbarhetskontroller av livsmedel dagligen. 200 gånger om året utför vi myndighetsgemensamma kontroller hos bland annat livsmedelsföretag med Polisen, Kronofogden och Arbetsmiljöverket. Livsmedelsfordonskontroller utförs fyra gånger om året på utvalda platser. Även informationsutbyte med andra myndigheter är en viktig insats, säger Anders Zetterlund.

Dagen avslutades med livliga diskussioner runt bordet med fokus på åtgärdsplaner. Några av de punkter som togs upp var:

Målet för 2023 är att kommunerna runt om i Sverige ska utföra fler spårbarhetskontroller hos livsmedelsgrossister, butiker och restauranger.

Det primära fokuset är att slå ut andrahandsmarknaden för stöldgods eftersom det genererar enorma summor pengar. Livsmedelsbrott är en av de främsta inkomstkällorna för organiserad brottslighet i Europa.

Samverkan är nyckeln till framgång. Näringslivet, kommun och polis behöver en organiserad samverkan.

Nina Jelver tog på sig ansvaret för att tillsammans med SKR ta fram en gemensam vägledning som kan stötta handlarna med information om hur man kan och bör agera vid misstanke om organiserade stölder av livsmedel och försäljning av detsamma.

– Vi måste angripa problemet från andra hållet. Om det ses som en risk att befatta sig med stöldgods kommer efterfrågan på det stulna köttet att minska. Kommunerna har ett viktigt uppdrag och tillsammans med berörda aktörer tror jag att vi kan göra skillnad på riktigt, säger Nina Jelver.