Kontrollera restauranger för att komma åt brottslighet

Varje år drabbas handeln av omfattande stölder. Förra året stals det till ett värde av ofattbara 8,5 miljarder kronor. Stölderna drabbar handlarna, men de drabbar också såväl kunderna som samhället indirekt – kunderna då kostnaderna för stölder och brottsförebyggande åtgärder påverkar priserna och samhället då resurser för utredning och rättsväsende behöver tas i anspråk. Det blir också fler otrygga platser om upprepad brottslighet leder till stängda butiker, något som sker runt om i landet.

Det finns numera en bred politisk enighet kring vikten av att komma åt den grova organiserade brottsligheten. Men det finns en vits med att även rikta in sig på de så kallade mängdbrotten och de organiserade stölderna, då de tillsammans med bland annat narkotika och bedrägerier finansierar de kriminella gängen.

Stölderna som drabbar handeln består inte av tuggummipaket som stjäls av spänningssökande yngre barn. Det som stjäls har ofta en tänkt avsättningsmarknad och stölderna är välplanerade och inriktade mot specifika varor – inte sällan efter beställningslista. De varukategorier som är mest stöldutsatta inom dagligvaruhandeln är kött, energidryck och choklad.

Om avsättningsmarknaden minskar så kan efterfrågan på stöldgods minska och därmed blir det inte lika attraktivt att stjäla längre.

Det är här kommunerna kommer in i bilden genom sitt tillsynsuppdrag, inte minst livsmedelskontrollen. Det finns ett antal kommuner, däribland Malmö och Trelleborg, som har utvidgat kontrollerna av färskt och fryst kött till att även gälla restauranger – en bransch som annars inte omfattas av denna föreskrift från Livsmedelsverket. Skälen till att man valt att utvidga kontrollerna varierar. Det kan handla om bland annat verifiering av ursprung eller kontroll av salmonellagarantier, men kanske främst om att komma åt svarthandel och stöldgods.

Som en direkt effekt av de utvidgade kontrollerna kunde exempelvis Malmö stad vid tillsyn upptäcka och förverka mer än 100 kilo kött på en och samma restaurang. Kött som restaurangägaren inte kunde styrka hade inhandlats korrekt och som saknade dokumentation. Det finns goda skäl att tro att mörkertalet är stort.

En förändring av hur kommunerna utför livsmedelstillsynen skulle således öka möjligheterna att komma åt stulet kött, hälerimarknaden, och i förlängningen den organiserade brottsligheten. Vi uppmanar därför samtliga Sveriges kommuner att följa Malmö och Trelleborgs exempel, då vi på allvar tror att detta är en effektiv åtgärd för att minska mängdbrotten i butik.

Nina Jelver
Säkerhetschef på Svensk Handel

Henrik Ekelund
Enhetschef för näringspolitik på Svensk Handel

Länk till den publicerade artikeln