Om svensk handel ska blomstra krävs akuta reformer

Handelns förutsättningar har varit utmanande under flera års tid. De flesta delbranscherna har aldrig fullt ut återhämtat sig från pandemin och inflations- och kostnadskrisen har slagit stenhårt. 2023 blev det tuffaste året för detaljhandeln på decennier. Samtidigt genomför branschen den största transformationen i sin flertusenåriga historia. Svenska handelsföretag ställer om sina verksamheter och affärsmodeller för att leda konsumenterna i omställningen till en hållbar konsumtion, tillvaratar digitaliseringens möjligheter och möta ett försämrat säkerhetsläge inom och utanför landets gränser. Utfallet är avgörande för att vi ska kunna bygga ett rikare Sverige och en mer hållbar värld.

Var femte karriär

Utvecklingen för svensk ekonomi och arbetsmarknad står på spel. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och startpunkten för var femte karriär. I handeln går varje dag 600 000 medarbetare – varav 130 000 är företagare – till jobbet på 140 000 arbetsplatser för att möta tio miljoner kunder. Branschen står för mer än en tiondel av BNP och var sjunde skattekrona. Annorlunda uttryckt: Handelns utveckling är avgörande för Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och lokalsamhällen.

Samtidigt hårdnar konkurrensen på de globala marknader där svenska handelsföretag agerar. Det handlar dels om allt större internationella aktörer som investerar enorma summor i ny teknik, dels om kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein som använder bristande regelefterlevnad och ohållbara affärsmodeller som konkurrensmedel. Svenska handelsföretag har alltid utvecklats i internationell konkurrens, och har vuxit sig starka på internationella marknader. Men i dag är reformbehovet akut om företagen ska kunna konkurrera, investera och utvecklas i Sverige.

Därför presenterar vi nu fem reformer att hugga tag i nu när riksdagsarbetet återupptas.

– Arbetsgivaravgifterna behöver sänkas för att på sikt nå en genomsnittlig europeisk nivå för arbetskraftskostnader. Svenska handelsföretag agerar på marknader där prissättningen i allt högre utsträckning sker internationellt. Nationell lagstiftning behöver utformas på ett sätt som skapar förutsättningar för hållbar konkurrens.

– Ge kinesiska onlinegiganter som Temu och Shein samma juridiska ansvar för sina varor som övriga delar av handeln. Seriösa svenska handelsföretag med en ambitiös syn på hållbarhet måste kunna hävda sig mot företag som inte lever upp till svensk och europeisk lagstiftning. Arbetet för att nå de nationella konsumentpolitiska målen behöver skärpas.

– Privata och offentliga FoU-investeringar i handeln behöver öka. Höstens forskningsproposition bör innehålla särskilda målsättningar för FoU kopplat till handelns utveckling. Svenska handelsföretag blir alltmer högteknologiska, specialiserade och innovativa. De stora förändringarna i köpmönster, digitalisering och cirkulära processer skapar nya behov av kunskap och kompetens. Sverige har ett välutbyggt system för att främja utveckling och innovation, som handeln behöver bli en större del av.

– Det behövs en nolltolerans mot mängdbrott samt kraftfulla och effektiva påföljder för dem som systematiskt begår brott. Handeln har en samhällsbärande funktion med fysiska butiker och viktiga mötesplatser i hela landet. Det behövs ett ökat trygghetsarbete för att säkerställa handlares förutsättningar att upprätthålla den verksamhet och grundläggande service som i sig är en förutsättning för levande och trygga platser.

– Överimplementering av EU-lagstiftning måste upphöra. Svenska Handelsföretags konkurrenskraft skadas när EU-regleringar överimplementeras. Det finns ingen guldmedalj för vinnare i tävlingen om att ha EU striktaste lagtolkning – tvärtom kommer det att göra oss fattigare och mindre företagsamma. Det är positivt att regeringen inlett arbetet med regelförenkling och implementeringsråd. Men arbetet måste ges mer resurser och högre prioritet samt även se över redan införd EU-lagstiftning.

Stark innovationskraft

Sveriges historia som handelsland är mångtusenårig. Handeln tar olika vägar, byter form och uttryck. En gång i tiden var Ostindiska kompaniet Sveriges mest framgångsrika företag. I dag heter några av våra största exportframgångar Ikea och H&M. Dessa företag, alla delar av det svenska handelsundret, har växt fram i en miljö av stark innovationskraft, en ständig strävan att möta kundernas behov och en sund konkurrens på lika villkor. Kraften och viljan att skapa nya svenska succéföretag finns. Ta chansen att skapa förutsättningarna!

Sofia Larsen, vd, Svensk Handel

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

Maria Mikkonen, chefsekonom, Svensk Handel