Osäkerhet och oro präglar den svenska handeln

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Men för handelns del är den redan här. Konsumenternas köpkraft har urholkats till följd av räntehöjningar och inflation, samtidigt som företagens egna kostnader skjutit i höjden, exempelvis genom höjda hyror. Till skillnad från under pandemin, där vissa delbranscher gynnades av att mer tid spenderades i hemmet, slår denna kris nu brett mot hela handeln. Nu står jobb och företagande på spel, och politiken spelar en viktig roll i att ge handeln rätt förutsättningar för att kunna verka och växa.

- Handelns betydelse för Sverige kan inte nog understrykas. 12 procent av alla sysselsatta arbetar inom handeln och branschen bidrar med totalt 14 procent av skatteintäkterna. 2022 var ett tufft år för den svenska handeln och 2023 har tyvärr blivit ännu tuffare. Nu uppmanar vi regeringen att med krafttag använda sig av verktyg vi vet skulle underlätta, exempelvis sänkta arbetsgivaravgifter för unga, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

E-handeln väntas stå för mellan 31–40 procent av detaljhandelns försäljning 2030

Den svenska detaljhandeln genomgår en digital transformation och årets rapport visar att mellan 31 och 40 procent av försäljningen kommer att ske online 2030. Transformationen som nu bevittnas innebär stora förändringar i kundernas konsumtionsmönster men också i handlarnas affärsmodeller, vilket ställer stora krav på handelsföretag runt om i Sverige.

- Framtidens handelsföretag måste anamma den digitala transformationen givet att alltmer av försäljningen sker online. Det finns stora möjligheter när man ger sig ut på en större, kanske internationell marknad. Här är det dock av yttersta vikt att svenska handelsföretag ges rätt förutsättningar. Konkurrens ska ske på lika villkor och samma regler ska gälla för alla medlemsstater i EU, säger Sofia Larsen.

Generation Z – framtidens konsument är redan här

Handeln är en framåtblickande bransch, varav ett kapitel i årets version av Läget i handeln tillägnas framtidens konsumenter – generation Z. Rapporten visar att värderingsfrågor och hållbarhet är två hygienfaktorer för att handelsföretag ska vara relevanta för generationen född mellan 1997 och 2012. Exempelvis har 70 procent i målgruppen valt bort företag med anledning av att de inte står för värderingar som är viktiga för dem, och hela 85 procent av generation Z har handlat second hand.

- Vi ser redan nu att generation Z är en viktig kundgrupp för stora delar av handeln. Men 2030 kommer den att vara helt avgörande. Därför är det viktigt att handelsföretagen fortsätter sitt gedigna arbete med omställningen mot en mer hållbar handel säger Sofia Larsen och fortsätter:

Konkurrensen med internationella handelsföretag är stenhård inom målgruppen, och därför är det även här viktigt att politiken ser till att svenska handelsföretag ges samma möjligheter som sina europeiska motsvarigheter. Detta kan exempelvis ske genom att inte överimplementera EU-lagstiftning som påverkar handeln.